Hoppa till innehållet

Andra chansen – möblerna får nytt liv

Det började med containerdykande och ett intresse för gamla kulturmöbler. Sju år senare har Refurn sju butiker där företaget jobbar för att minska slit och släng genom att ge gamla stolar, bord och byråer ett nytt hem.

Publicerad

Vi är på besök i Refurns butik i Bergshamra. ­Lokalen är fylld till bristningsgränsen av ­möbler i olika storlekar och stilar. Uppställda tätt intill varandra står rustika furubord, stilfulla stringhyllor och sittpuffar i slående orange som väntar på köpare. Bergshamrabutiken är en av sju Refurnbutiker.

Företaget drivs av Maria Thambert och ­hennes man Mattias Thambert. Idén att återanvända kom från Mattias intresse för att rädda gamla möbler som kastats.

– Mattias är gammal containerdykare och upptäckte hur många gamla prylar som slängdes. Från början var visionen att ta hand om ett kulturarv, säger Maria Thambert.

I dag är den största drivkraften för företaget i stället att spara miljön genom att renovera, reparera ­eller bygga om gamla saker så att de passar nya ägare.

– Tidigare har mycket sådan här verksamhet varit ideell eller drivits kommunalt. Vi tror att det krävs att man driver återanvändningen kommersiellt som företag för att få upp volymen på möbler som återanvänds.

 

Trendspaning

stol

”Under en tid har 50-talsmöbler varit väldigt populärt, men det är lite på väg bort nu. I stället blir furumöbler mer intressant”, säger Maria Thambert.

 

Under de år som har gått sedan företaget startade tycker Maria Thambert att kundernas inställning till begagnad inredning har ändrats.

– När vi började var det ekonomin som gjorde att man handlade av oss, i dag vill man göra något för miljön, säger hon. Maria Thambert erkänner att hon före Refurn inte var speciellt intresserad av inredning. Men nu är det viktigt för henne och medarbetarna att ha koll på trender och vad som kommer att sälja. En av de absolut största utmaningarna med att jobba med återanvända möbler är att få ett bra flöde genom butiken. Vad som säljs är säsongsbetonat.

– Nu på hösten är folk intresserade av lampor. På våren är det utemöbler, säger Maria Thambert.

Till butiken i Bergshamra kommer det en vanlig vecka mellan två och sex containrar med möbler. När Råd & Rön är på plats är rummet där prylarna lagras nästan helt fullt av stolar, bord, byråer och annat som väntar på att tas om hand.

– Det här är knappt två dagars leveranser, säger Maria Thambert.

Ungefär hälften av möblerna köper Refurn in från dödsbon och andra ställen. Andra hälften kommer från människor som skänker vid åter­vinningsstationer runt om i Stockholm.

– Vi har egna containrar på återvinnings­stationerna där man kan välja att lämna sina saker, säger Maria Thambert.

Ibland har Refurn också personal på plats som frågar om man kan tänka sig att skänka i stället för att slänga. Vissa har känslomässiga band till en pryl och vill inte att den ska användas av någon ­annan. Men det kan också vara precis tvärtom. Titti Baum­gürtel som arbetar med att ta emot gåvor på Refurn berättar om en gammal dam som hade svårt att lämna ifrån sig ett soffbord.

– Det var egentligen inget speciellt med bordet, men det hade varit hennes mammas och betydde mycket för henne. Hon blev väldigt glad när jag ­lovade att det skulle komma till ett nytt hem i ­stället för att kastas, säger hon.

När möblerna kommer går Titti Baumgürtel igenom dem och gör lite snabb omvårdnad, som att fylla i repor eller stryka på lack. Sedan fotograferas allt, prissätts och läggs ut på Refurns hemsida och på säljsajten Blocket innan de ställs ut i butiken.

maria thambert bland möblerBildtext: Maria Thambert balanserar mellan bord och byråer som just burits in från butikens lastkaj.

Föremål som är i behov av större reparationer hamnar i butikens verkstad. I det hårt belamrade utrymmet står musiken på för fullt för att överösta slipmaskiner och andra verktyg. Här jobbar Ronny Isaksson och Peter Sandell.

– Det blir mycket lagning av ytskikt och limningar. Det mesta måste gå fort, och vi kan inte lägga för mycket tid på varje möbel, säger Peter Sandell.

Vissa saker, till exempel stolar av namn­kunniga danska designers eller svenskar som Yngve Ekström, kan det dock vara värt att lägga lite extra tid på.

Möbler som är svårsålda, eller kanske för trasiga för att kunna lagas på rimlig tid, slaktas för att ­användas som reservdelar. Runt omkring i verkstaden finns ett helt ”bibliotek” av gamla trädelar.

– Det är bättre än att det går till förbränning, säger Peter Sandell.

Ibland hittar han oväntade kombinationer, som en marmorskiva som passar på ett par överblivna bordsben, eller ett gammalt väggur som kan förvandlas till ett medicinskåp. Ibland anpassar han och Ronny Isaksson också möbler efter kundernas önskemål, men det är ­sällan de bygger något helt nytt. Ofta handlar det om att måla om ett bord, eller att sätta på nya beslag eller handtag på en byrå. I verkstaden tar de också emot kunders egna möbler för renovering. I ett hörn ligger till exempel en sprucken Laminostol som limmats.

– Ägaren fick den billigt för att den var trasig, säger Peter Sandell.

Maria Thambert visar hur man enkelt kan täcka över småskador med en speciell penna. Hon vill att fler ska få upp ögonen för hur man enkelt kan få slitna möbler fina igen.

Att få saker gratis och sedan sälja dem låter som en lukrativ affärsidé. Men Maria Thambert menar att det är kostsamt att hantera stora saker – med utgifter för lager, transporter och personal. För att kunna växa har företaget en franschisemodell där butiker kan ansluta sig till företagets varumärke, hemsida och databas över möbler för försäljning.

refurn reparerarBildtext: (vänster) Titti Baumgürtel putsar upp ett skrivbord före försäljning. (mitten) Maria Thambert är en av Refurns grundare och driver nu butiken i Bergshamra. (höger) Reparation av möbler som ska säljas måste gå fort om det ska vara lönsamt.

En del av Refurns varor kommer från Roslagstulls återbruk i centrala Stockholm. Anläggningen drivs av Stockholm Vatten och är den första i Stockholm som byggts med fokus på att en stor del av det som lämnas in ska återanvändas och inte återvinnas.

– Det första man möts av är återbruksmottagningen i stället för återvinningen. Mycket av det som kommer in är inte trasigt, utan man ­kanske gör sig av med det för att man vill ändra stil hemma, säger Peter Nyström, enhetschef för återvinningscentralerna i Stockholm.

Under det senaste året har Stockholm ­Vatten drivit anläggningen som ett led i att minska stadens avfall. I dag går 20 procent av det som kommer till anläggningen till återanvändning. Det kan jämföras med 3 procent av det som körs till stadens andra återvinningscentraler. Peter Nyström är glad över de siffrorna, även om jämförelsen haltar lite på grund av att man i de andra anläggningarna också tar emot trädgårdsavfall.

De som jobbar på stationen hjälper till att välja ut vad som passar att återanvändas och vad som skickas längre in i berget för återvinning.

– Sakerna får inte behöva för mycket fix. Det blir för dyrt med arbetskostnad och arbetsgivaravgifter. Det mesta putsas upp lite och sedan är det redo för marknaden igen, säger Peter Nyström.

Förutom till Refurn skickas prylar vidare till Röda korset, Stadsmissionen och Myrorna som Stockholms stad har avtal med.

Peter Nyström tycker att det är en bra affär för staden att samla in saker som kan återanvändas.

– Det gör att det blir mindre avfall för oss att ta hand om, säger han. 

 

 

Fler saker som kan återanvändas

 

Leksakerleksakshund

Retoy ordnar mötesplatser för barn som vill byta leksaker med varandra. Idén är att barn ska kunna byta sina gamla leksaker när de tröttnat på dem, i stället för att köpa nya. Retoy vill att barnen genom detta ska lära sig att konsumera hållbart. Det går också att lämna in leksaker och samla stämplar som kan bytas till andra leksaker längre fram.

Läs mer på www.retoy.se.

 

Kläderrosa hatt

Stadsmissionen och Röda Korset samlar in och säljer ­begagnade kläder. Kläder som inte går att sälja återvinner och återanvänder organisationerna på flera olika sätt. Vissa kläder sys om till nya kläder, och annat blir till material för trasmattor eller fyllning i kuddar.

Läs mer på www.stadsmissionen.se och www.redcross.se.

 

Datorerdator

Datorer blir fort omoderna och byts ut i snabb takt. Men ofta kan de användas längre än du kanske tror. En gammal trött dator kan få nytt liv som enkel surfdator med operativ­systemet Cloudready. Har du inte användning av den själv kan du skänka den till organisationen Computer­aid som rensar datorn och installerar operativsystemet Ubuntu på den innan den skickas vidare till behövande på skolor, sjukhus eller flyktingförläggningar runt om i världen.

Läs mer på www.computeraid.se.