Från mat till jord på några veckor
Enligt entusiasterna är kompostmetoden bokashi ett sätt att rädda både klimatet och matförsörjningen. Men frågan är om det är så bra som det låter.
För att få igång Bokashi-komposteringen används en speciell blandning av mikroorganismer.
Den japanska metoden att låta effektiva mikroorganismer bryta ner matavfall, bokashi, har blivit så populärt att det valdes till ett av årets nyord 2018. Metoden ska, enligt förespråkarna, ha en rad fördelar.
Malin Sairio.
– All näring stannar kvar i komposten och bakterierna binder kol och kväve i marken. I en vanlig kompost försvinner näringen ut i atmosfären och den släpper även ut växthusgaser som koldioxid, metan och lustgas. Eftersom jorden är bättre på att ta upp koldioxid än luften är det bättre för klimatet, säger Malin Sairio, som driver Bokashi.se.
På sajten finns tips om hur man kommer i gång med komposteringen och här säljs bokashiströet som krävs för att starta processen.
När Råd & Rön ringer upp håller Malin Sairio precis på att tillverka ströet. Det gör hon genom att blanda grovt vetekli med effektiva mikroorganismer, melass och vatten. Mikroorganismerna får sedan föröka sig med hjälp av näringen i melassen och vetekliet i 6–7 veckor. Därefter säljs blandningen vidare till bokashianvändare runt om i landet. De blandar sedan bokashiströet med sitt matavfall i ett lufttätt kärl. När kärlet är fullt stänger man locket och bakterierna börjar då arbeta med att bryta ner maten. Efter två veckor är komposten redo att blandas med jorden.
– Maten ser då ungefär likadan ut, men det har hänt mycket på bakteriell nivå. När blandningen sedan möter jord sker omvandlingen till jord väldigt snabbt. På tre veckor har matavfallet blivit jord, med undantag för svårnedbrutna produkter som äggskal, avokadoskal och kycklingben, säger Malin Sairios.
Till skillnad från en vanlig kompost kan man lägga allt matavfall i bokashikomposten, även tillagad mat. Enligt entusiasterna är bokashi ett sätt att rädda både klimatet och matförsörjningen.
– Matjord är ett stort problem, vi får mindre och mindre av den. Vi behöver mata vår jord. När du lägger matavfall på en vanlig kompost bildas växthusgaser, men varje gång du gräver ner en hink bokashi skapar du en kolsänka, eftersom bakterierna binder ner kol och kväve i marken, säger Malin Sairios.
Men Anna Mårtensson, professor i växtnäringslära, är tveksam till dessa påståenden.
Anna Mårtensson.
– Det där att det binder näring – visst, men det gör all kompost. Och att kalla det en kolsänka är lite svårt att förstå. Mikroorganismerna som bryter ner kolmaterialet andas ju ut koldioxid, som försvinner ut i atmosfären när man lyfter på locket till komposten, säger hon.
Att matjordarna håller på att utarmas säger hon inte stämmer.
– I Sverige har vi jättemycket mineraler i jordarna. Det är klart att man måste tillföra lika mycket som man plockar ut från jorden, men oavsett vad man tycker om konstgödsel innehåller det också mikronäringsämnen, även om man kanske inte har hela periodiska systemet kvar i jorden om man gödslat med bara fosfor, kväve och kalium i 50 år, säger hon.
Anna Mårtensson är dock inte helt negativ till bokashi.
– Det är jättebra att ta hand om matavfall och göra egen jord. Man blir ju av med en del transporter, och sedan är det kul också. Men jag tycker att det påstås en massa som det inte riktigt finns belägg för, säger hon.
Metod från Japan
Bokashi uppfanns i Japan på 1980-talet av professor Teuro Higa, som tog fram blandningen av mikroorganismer som används i komposten. I dag används metoden världen över. Till Sverige kom den via Malin Sairios kollega Jenny Harlen, som kommer från Nya Zeeland där bokashi är vanligt.