Hoppa till innehållet

Storpack = slöseri

Billiga storpack och större portioner är dåliga för både hälsan och miljön. De får oss att äta mer och samtidigt blir mängden mat vi kastar betydligt större.

Publicerad

Den som köper färska spenatblad i en plastpåse på 65 gram får betala 306 kronor per kilo. Köper man i samma Icabutik färska spenatblad i en påse som väger 200 gram är kilopriset 150 kronor – knappt hälften så dyrt alltså. Det visar en rapport från Konsument­föreningen i Stockholm.

Författarna menar att den stora prisskillnaden gör att konsumenter lockas att köpa mer och att det leder till ett ökat mat­svinn, särskilt på färskvaror.

Att välja större och billigare förpackningar till­talar plånboken och även den inneboende ekorren i människan, eftersom man får med sig mer mat hem och slipper en tur till affären om den skulle ta slut. Men nu finns det undersökningar som visar att större förpackningar gör att konsumenter köper, lagar och äter mer.

Brian Wansink är professor vid Cornell ­University i USA, och i boken Mindless eating redogör han för en undersökning där försökspersoner fick olika stora förpackningar med spaghetti, köttfärs och tomatsås. De som fick stora förpackningar lagade mer mat till sin måltid och åt i genomsnitt 150 kilokalorier mer per person. De amerikanska undersökningarna visar att när man lagar mat utan recept, som till exempel när man ska avgöra hur mycket spaghetti som ska läggas i kastrullen, tar man en tjockare bunt när förpackningen är större. På samma sätt fungerar det med konsumtionen av andra varor, som till exempel godis, schampo, tvättmedel och hundmat. Av de 47 produkter som jämfördes av forskarna fanns det bara ett undantag, och det var blekmedel till vittvätten. Den mättes exakt av försökspersonerna, oavsett storleken på flaskan.

Vuxna som fick varsin stor godispåse innan de gick in i en biosalong åt dubbelt så mycket som de som fick en mindre. Forskarna på Cornell tror att förpackningens storlek berättar för vårt undermedvetna hur mycket som är lagom att äta.

 

Storpack lockar till köp

Konsumentförening­en i Stockholm har gjort en jämförelse av kilopriset på ett antal varor i olika stora förpackningar. Stor prisskillnad kan göra att man lockas att köpa mer än vad som går åt. Det kan betyda att man måste slänga färsk­varor som snabbt blir dåliga.

Några ­värsting­exempel:

  • 100 g gravad lax: 435 kr/kggravad lax
  • 200 g gravad lax: 265 kr/kg
  • 260 g Wasa Husman knäcke: 42 kr/kg
  • 520 g Wasa Husman knäcke: 22 kr/kg
  • 65 g färsk spenat i påse: 306 kr/kg
  • 200 g färsk spenat i påse: 150 kr/kg

Källa: KFS rapport om stora och små förpackningar, feb 2016.

 

I slutet av förra året kom det internationella forskarnätverket Cochrane med en översikt av 61 undersökningar som visar att vi äter mer när vi får större portioner.

– Det kan verka självklart, men bevisen har inte varit helt klara förrän nu, säger Gareth ­Hollands, verksam vid universitetet i Cambridge och en av dem som har arbetat med översikten.

Han förklarar att faktorer i omgivningen har stor betydelse för konsumtionen. Det är sällan som det är bristande självkontroll som gör att vissa äter för mycket och blir överviktiga. Slutsatsen är att mindre portioner på restauranger och hemma, samt mindre förpackningar i butikerna, är viktiga insatser för att fler ska äta lagom mycket.

På ett sommarläger för barn bytte forskarna på Cornell University ut frukostskålarna och ersatte dem med större. Då hällde barnen i mer mjölk och flingor och åt ungefär 50 procent mer. De tog dessutom mer än vad de orkade äta och svinnet ökade med 14 procent.

fruskostskål

– Det är ingen miljövinst att köpa större förpackningar om man i stället tvingas slänga mer mat bara för att den hinner bli dålig innan man har ätit upp den, säger Hélen Williams som ­forskar i ämnet på ­Karlstads universitet.

Hon menar att matsvinnet är mycket värre för miljön än förpackningarna.

– Bröd är ett av de livsmedel som det slängs mycket av och mindre förpackningar kan vara ett sätt att minska brödspillet. Även om det skulle innebära 20 procent fler förpackningar räcker det med att bröd­spillet skulle minska med knappt 2 procent för att den totala klimatpåverkan ska minska. Om det skulle slängas 5 procent mindre bröd inom EU skulle det spara energi motsvarande en kärnkrafts­reaktor, säger Hélen Williams.

 

Mindre tallrikar

Med större tallrikar, skålar och glas äter och dricker man mer. Ett sätt att hålla vikten är att använda mindre tallrikar och på det sättet göra det lättare att äta lagom mycket.

 

Men så länge de stora förpackningarna lockar med lägre kilopris är det svårt att stå emot producenternas och handelns strävan efter att få oss konsumenter att handla mer.

Förpackningsproffset Per-Stefan Gersbro, som är vd på konsultföretaget Paccedo, menar att det är lättare att stå emot erbjudanden och bara köpa så mycket mat man behöver om man blir medveten om de drivkrafter som ligger bakom de större förpackningarna, där innehållet har lägre kilopris.

– Att förpacka maten i större förpackningar är billigare för producenten samtidigt som handeln tjänar på att kunderna bär hem mer mat från butiken. Därför vill butikerna sälja sexpack och tolvpack och lockar sina kunder att köpa tre men betala för två, säger Per-Stefan Gersbro.

 

LÄS ÄVEN: Prisvärt med hemkörd matkasse

 

Han anser att detta inte är anpassat till dagens behov där allt fler hushåll består av en eller två personer. För att få bukt med matsvinnet måste det bli lika lönsamt för butiken att sälja två mindre förpackningar i stället för en stor.

– Och apropå att stora godisförpackningar gör att vi äter mer skulle jag önska att fler upptäcker hur en mindre förpackning kan skapa en lyxigare känsla. En liten ask med fyra välgjorda chokladpraliner ger mer njutning, och är bättre för hälsan, än en stor påse med billigt smågodis, även om de ­kostar lika mycket, säger Per-Stefan Gersbro.