Billigt vatten kan bli dyrt
Sverige har extremt billigt och bra kranvatten. Det är vårt viktigaste livsmedel. Men förnyelse av ledningsnäten gör att vattenpriserna kan komma att stiga.
Priset på vatten skiljer stort i olika delar av landet. Och kostnaderna kan komma att bli högre i framtiden när ledningsnäten måste förnyas.
Branschorganisationen Svenskt Vatten har sammanställt statistik för villor och lägenheter. Stockholm (inklusive Huddinge) är billigast i båda fallen, medan vattenkostnaden för en villa är högst i Norberg och för en lägenhet högst i Jokkmokk.
Villaägare får betala sina vatten och avloppskostnader själva, medan de för lägenhetsinnehavare är inbakade i hyran. För en villaägare kan det alltså skilja drygt 6 000 kronor i årskostnad beroende på var man bor.
– Grunden för kommunernas prissättning är förstås kostnaderna för ledningsnät, reningsanläggningar med mera, säger Lena Söderberg, vd på Svenskt Vatten. Det dyraste är ledningsnäten, de står för 70–80 procent av investeringskostnaderna.
I en kommun som är stor till ytan, men har jämförelsevis få invånare, måste man bygga långa ledningar för att nå alla hushåll. Om det är besvärliga markförhållanden, till exempel mycket berg, blir det också dyrare att bygga ledningar.
– Kvaliteten på råvattnet inverkar också. Har kommunen ett bra råvatten behöver man inte satsa så mycket på reningsverk, fortsätter Lena Söderberg. Och en stor kommun kan dra nytta av stordriftsfördelarna.
Stockholm med omnejd förses till stor del av vattenverken i Norsborg och på Lovön. De är stora och levererar rent vatten till drygt en miljon invånare.
– Ju tätare system och därmed fler personer som bor per kilometer vattenledning, desto billigare blir det, säger Lena Söderberg.
Här är vattnet billigast och dyrast. Priserna för alla Sveriges kommuner hittar du hos Svenskt Vatten.
Klimatet påverkar
Men även om vi har ett bra och billigt vatten i Sverige i dag gör klimatförändringarna och vår ändrade livsstil att vattenledningsnäten måste förnyas. Kommunerna står inför stora utmaningar och därmed ökade kostnader. Vårt viktigaste livsmedel hotas till exempel av mikroorganismer från jordbruket, förorenade markpartiklar, kemikalier och läkemedelsrester som kommer ner i vattnet. Ett annat hot är häftiga skyfall som gör att ledningarna inte kan svälja vattenmassorna.
– Klimatförändringarna har bland annat gjort att vi fått mer och kraftigare regn, säger Lena Söderberg. Regnet sköljer med sig partiklar från marken ner i vattentäkter och ledningar. Ledningarna är inte byggda för att klara detta – hela samhällsplaneringen måste ses över.
Vill det sig riktigt illa kan farliga parasiter och bakterier hamna i dricksvattnet. Det var det som hände i Östersund när avloppsvatten med parasiten Cryptosporidium kom in i dricksvattenledningarna hösten 2010. Tusentals människor blev magsjuka, och Östersundsborna var tvungna att koka sitt dricksvatten i tre månader.
Konsumenterna får betala
– Många kommuner byggde sina ledningsnät på 1950- och -60-talen, när man fick statliga subventioner för detta, påpekar Lena Söderberg. Subventionerna finns inte längre, och när de ledningarna ska förnyas måste kommuninvånarna betala själva.
Svenskt Vatten räknar med att investeringarna i de svenska ledningsnäten måste tredubblas under de kommande 25 åren. Det kommer naturligtvis att medföra högre taxor för konsumenterna.
– Snittkostnaden för en normalvilla är i dag 404 kronor per månad, säger Lena Söderberg. Det är svårt att i dag säga hur mycket den kommer att höjas, det blir naturligtvis olika från kommun till kommun.
– Men det finns ju ett högt värde i att få rent vatten, så jag tror att konsumenterna är villiga att betala.
Text: Ingrid Jacobsson