Hoppa till innehållet

Stenskivan kökets bästa vän

Att renovera köket är en av de stora inredningstrenderna. Skåp och lådor ska matchas med köksbänkar. Råd & Rön har tittat närmare på utbudet av olika bänkskivor – vill du ha något starkt och tåligt ska du välja kvarts eller granit.

Publicerad

Förr i tiden var arbetsbänkarna gjorda av trä eller marmor. På 1950-talet kom Perstorpsplattan, laminatskivan som fanns i nästan alla kök. Men nu kan vi välja på många olika material: sten, kvarts, glas, bambu med flera. Råd & Röns amerikanska systertidning Consumer Reports har testat olika bänkskivor, bland annat hur väl skivorna stod emot fläckar, värme, nötning, stötar och repor.

Bäst i test blev skivor av kvarts och granit, som båda var i topp när det gällde att stå emot värme, nötning och repor. De klarade också fläckar bra och var hyfsade på att stå emot stötar. I botten hamnade bambuskivorna, som fick dåligt betyg vid samtliga tester utom nötning, där de klarade sig bra.

Vid testet smetades skivorna in med tjugo olika livsmedel, och man mätte sedan hur lätt det gick att tvätta bort fläckarna. Hur väl bänkarna stod emot repor bedömdes efter att man skurit och hackat i skivorna med kockknivar. Nötningen testades med ett tungt block som fördes i sliprörelser över skivorna. Slutligen mättes hållbarheten genom att en spetsig vikt ”tappades” ner från en meters höjd på bänkarna. 

kök 
 Det är klart att utseendet har betydelse, men i längden gäller det att välja hållbara material i köket.

 

Så bra, eller dåliga, är de olika materialen:

STEN – tungt och outslitligt

Stenskivor, ofta granit, har blivit väldigt populära de senaste åren. Tåliga och outslitliga, men det gäller att tänka efter före köpet och välja noga. Besök helst försäljningsstället för att välja den skiva du vill ha. Skivor av samma typ kan variera ganska mycket i färg och mönster.

Skivorna är tunga och svåra att hantera i långa längder. En kvadratmeter granit, 30 mm tjock (den vanligaste tjockleken för bänkskivor i kök), väger 90 kilo. Bor du i lägenhet med trång trappa och liten hiss kan det till och med vara svårt att få skivan levererad.

Det finns exempel på lägenhetsinnehavare som fått ta in skivan via skylift genom ett fönster! Skivor av marmor är fortfarande populära. Men de är inte alls lika tåliga som granitskivor. Marmor är en porös sten som är lätt att repa och kan frätas av till exempel kolsyra.

Man får alltså inte spilla läsk på en marmorskiva! Marmor får också fläckar av sura livsmedel och sura rengöringsmedel. Vid rengöring av en marmorbänk måste man använda milt diskmedel eller såpa. Måtten på en stenskiva är också oerhört viktiga. Låt leverantören mäta. Det får inte bli minsta fel, för det går inte att fixa till hörnen på en granitskiva när den väl är hemma i ditt kök. Har måtten blivit fel måste hela skivan göras om.

Skötsel: Nya bänkskivor bör oljas in med en tunn specialolja tre gånger med en veckas mellanrum. Det bör du sedan göra ett par gånger om året för att ”mätta” ytan.

Pris: Granit har ett grundpris på cirka 4 000– 6 000 kronor/kvadratmeter. Marmor kostar cirka 4 000 kronor kvadratmetern. Till det kommer kostnader för eventuella urtag för diskho, hålborrning, polering med mera. Sten är inte lättbearbetat, och alla sådana extrajobb kostar en hel del.

KOMPOSIT – varierar i form och färg

Kompositskivor, som är sammansatta av flera olika material, finns i ett stort antal färger och mönster. Hi-Macs och Corian är två populära skivtyper som består av naturliga mineraler, akryl och pigment. En fördel med sådana skivor är att de inte behöver ha räta vinklar utan kan formas nästan hur som helst. Skarvarna smälts och blir praktiskt taget osynliga.

Den enklaste kompositen är laminatet, som består av olika fibrer, till exempel papper, glas eller plast. Till laminatens fördelar hör att de är lätta, väger några kilo per kvadratmeter, de är billiga och de kan sågas till i längder och bredder som du vill ha dem och skarvas ihop. Laminatet får sitt mönster, trä-, sten- eller fantasimönster, genom att ett foto pressas på skivan.

Laminatskivor klarar fläckar och värme, men att flytta en gryta direkt från spisen till din laminatskiva rekommenderas ändå inte. Så hög värme kan missfärga skivan. Laminaten fick lågt betyg för ”repning” i testet, och de kan inte slipas om som man kan till exempel med en träskiva.

Skötsel: Hygieniska och mycket lättskötta skivor. Endast avtorkning behövs.

Pris: Kompositskivor kan kosta åtskilliga tusenlappar beroende på hur du vill ha dem designade. Väljer du en rak bänk med standardmått, 60 cm djup med bearbetad framkant, kostar den från cirka 3 500 kronor/löpmeter och uppåt. Laminatskivor kan du köpa i köksbutiker eller på byggvaruhus för 400–900 kr löpmetern. Vill du ha dem måttsågade och skarvade tillkommer extra kostnader.

TRÄ – lätt att kapa

Träskivor är betydligt enklare att hantera, de väger inte så mycket och går förhållandevis lätt att kapa om de inte passar exakt. Men trä klarar naturligtvis varken repor, nötning eller stötar särskilt bra. Du kan behöva slipa om skivan med jämna mellanrum för att få bort olika skador som uppstått. En fördel är att skivorna är jämförelsevis billiga. De finns i många olika träslag, ek, ask, bok, valnöt med flera.

Skötsel: Träskivor ska oljas in innan de används, och sedan bör man olja in dem regelbundet när de är helt torra. Använd linolja eller en specialolja för bänkskivor. Se till att alltid torka träbänkskivorna ordentligt, annars kan träet ”resa” sig.

Pris: Olika träslag har olika pris. Till exempel kostar en 30 mm tjock ekskiva drygt 1 800 kronor löpmetern.

BAMBU – ett hårt gräs

Bambu, som är ett gräs, är ett material som ganska nyligen introducerades i Sverige. De första bambugolven lades här för 5–10 år sedan, och nu finns också bambu i bänkskivor, fondväggar, trappor, altangolv med mera. Den bambu som används i byggnadsmaterial är miljövänlig och inte av samma slag som jättepandorna lever av.

Bambun växer fort, efter cirka fem år är en planta klar att skördas, medan en tall eller ek kan behöva 100 år på sig innan trädet kan användas till inredningar. Bambun skärs i smala stänger, som behandlas för att få bort den mjukare kärnan. De pressas sedan samman och skärs till plankor eller skivor.

Skötsel: Obehandlade bambuskivor måste oljas in flera gånger innan man börjar använda dem. För den dagliga skötseln behövs bara avtorkning med fuktig trasa. Fläckar kan tas bort med såpa, men svåra fläckar måste slipas bort, och ytan får sedan oljebehandlas igen.

Pris: Bambubänkar är jämförelsevis billiga. De säljs färdiga, och du kan få en 220 cm bänk för 3 700 kronor. Meterpriset blir alltså cirka 1 850 kronor.

GLAS OCH PORSLIN – inte bara till dukningen

Mer udda material i bänkskivor är glas, porslin och keramiska material som kakel och klinker. Kakel kan du välja själv i olika storlekar och prislägen. I testet fick kakelplattor mycket bra betyg när de testades för repor och värme. Men de rekommenderades ändå inte, eftersom plattorna lätt spricker och fogarna kan vara svåra att hålla rena.

Du kan också få hela skivor i keramiskt material (porslin), då slipper du problemen med fogarna. Glasbänkar är något för dig som gillar glans och blänk i köket. Sådana kan du också få i olika färger och mönster, och bänkskivor kan kombineras med väggskydd i glas. Glasskivorna fick högsta betyget för repor, värme och nötning, trots att en glasskiva sprack under värmetestet. Däremot varnar man för att glaset lätt kan repas.

Skötsel: Bänkar av glas eller porslin är liksom kompositskivorna lättskötta. Avtorkning med fuktig trasa räcker.

Pris: Enkla, vita kakelplattor kan du få för ca 50 kronor/kvadratmeter. Hela porslinsbänkar kostar från cirka 4 000 kronor per löpmeter och uppåt. Glasbänkar kostar ungefär detsamma som porslinsbänkar, från cirka 4 000 kronor/löpmeter.

BETONG – ruffig bänk som ska vaxas

Vill du ha något som ger ett ”ruffare” intryck än glas och porslin kan du välja betong. En betongskiva gjuts efter de mått du vill ha, och du kan också rita egna mönster eller välja föremål (till exempel stenar) som gjuts in i skivan. Betong är tungt, och man rekommenderar inte längre skivor än 2,5 meter, de blir svåra att hantera.

Det finns alltid risk för sprickor, och betongskivorna fick betyget ”dåligt” för stötar. För betong liksom för marmor är sura livsmedel de värsta fienderna; en rätt behandlad betongyta ska stå emot både vin och fruktsafter.

Skötsel: Betong är ett sugande material, och ska man ha det i köksbänkar måste det ytbehandlas, först av tillverkaren och sedan av dig. En betongskiva ska behandlas med ett särskilt vax minst en gång per år.

Pris: Betongskivorna måttbeställs, och det går inte att ange ett standardpris. Men ett exempel är 3 900 kronor/löpmeter plus extra kostnader för håltagning med mera.

KVARTS – lättskött och tåligt

Kvartsskivorna (som säljs bland annat under namnet Silestone) består till största delen av kvarts samt polyesterharts. De finns i ett stort antal färger och mönster, både enfärgade och som exempelvis stenimitationer. Enda nackdelen är att kanter och hörn kan vara känsliga för stötar. Välj därför gärna rundade avslutningar på din skiva.

Skötsel: Skivorna är enkla att sköta, bara att torka av.

Pris: Kvartsskivornas pris kan variera högst betydligt. En kvadratmeter av en 12 mm-skiva kostar cirka 4 000 kronor/kvadratmeter, men en dyr 30 mm-skiva kan kosta 13 000 kronor/ kvadratmeter.