Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Jag accepterar

Svenska banker tjänar på svält

SEB, Handelsbanken och Danske Bank fortsätter att spekulera i livsmedel. De bidrar till skyhöga priser på mat i utvecklingsländerna. Nordea stoppar nu den här typen av investeringar medan Swedbank aldrig har haft några.

Flera storbanker erbjuder sina kunder att investera i råvaruobligationer, bland annat sådana som baseras på livsmedel. Nästan 3 miljarder kronor är investerade i livsmedel hos Handelsbanken, SEB och Nordea.

Vad bankerna inte talar om är att dessa investeringar får priserna på mat att skjuta i höjden. Enligt Världsbanken och FN medverkar spekulationer i råvaror till att underblåsa prisstegringarna på baslivsmedel som vete och majs.

Under råvarukrisen 2008 nådde världsmarknadspriserna på livsmedel en tidigare okänd nivå. Över 100 miljoner människor kastades ut i fattigdom och svält. Efter krisen föll priserna men nådde förra året återigen dessa toppnivåer.

matpriser

 

Handel med värdepapper

Under det senaste decenniet har spekulation i livsmedelspriser mångdubblats på världsmarknaden. Det handlar inte om själva handeln med de fysiska livsmedlen utan om att köpa och sälja värdepapper som uttrycker ett framtida, förväntat pris på till exempel vete, majs eller soja.

De kallas för bland annat derivat och strukturerade obligationer. Hos Nordea, SEB och Handelsbanken är cirka 3 miljarder kronor investerade i värdepapper som grundar sig på livsmedelspriser. Till detta ska läggas 1,2 miljarder samt 210 miljoner kronor som är investerade i Danmark genom Nordea respektive Danske Bank.

Av de fem största bankerna i Sverige är det bara Swedbank som inte erbjuder sina kunder att investera i finansiella produkter som spekulerar i livsmedelspriser.

Bidrar till svält och fattigdom

Det är inte längre bara utbud och efterfrågan som styr världsmarknadspriserna på livsmedel. Enligt Olivier de Schutter, FN:s särskilde rådgivare för rätten till mat, fick de stigande livsmedelspriserna under 2008 allt fler att investera i värdepapper baserade på livsmedel.

Det i sin tur gjorde att livsmedelspriserna steg ännu mer.

– Utvecklingen har gått mot ren och skär spekulation. Resultatet har blivit prissteg- ringar med prisbubblor som följd, säger han.

– Världsmarknadspriserna på livsmedel bestäms av skördar, transportkostnader, befolkningstillväxt, utbud av andra livsmedel och så vidare. Jag är rädd för att det ändå är spekulanterna som sätter dagordningen för marknaden, säger Olivier de Schutter.

Tabell banker

 

Nordea slutar spekulera i livsmedel

De fem stora bankerna har alla anslutit sig till FN:s Global Compact, som bland annat grundar sig på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Enligt dessa har alla människor rätt till mat.

Ändå menar flera av storbankerna att det inte är något problem med att spekulera i livsmedel.

– Den akademiska världen i dag är inte enig om ifall finansiella produkter påverkar livsmedelspriserna. Bland förklaringarna till ökande priser finns även större efterfrågan till följd av växande befolkningar och minskad fattigdom, säger Cecilia Widebäck West, hållbarhetschef på SEB.

Magnus Strömer, råvaruchef på Handelsbanken, intar samma ståndpunkt:

– Det finns ingen oberoende forskning vad vi känner till som har kunnat visa på ett samband mellan råvaruobligationernas investeringar och högre eller lägre livsmedelspriser. Det är bara Nordea som offentliggjort att de inte längre kommer att erbjuda finansiella produkter som bygger på baslivsmedel.

– Vårt beslut baserar sig på en rad internationella analyser, som påvisar ett samband mellan spekulation på de finansiella marknaderna och kraftigt varierande och rekordhöga livsmedelspriser, säger Klaus Fridorf, chef för ansvarsfulla investeringar hos Nordea.

När bankens obligationer löper ut kommer dess kunder inte längre att kunna investera i den här typen av finansiella produkter.

Text och foto:Peter Bengtsen, Danwatch

Översättning och bearbetning: Cristina Farm

 

Ordlista

Derivat: Ett finansiellt instrument eller avtal där värdet beror på prisutvecklingen på underliggande tillgångar som till exempel aktier, räntor, valutor eller råvaror. Exempel på derivat är optioner och terminer, där man ingår avtal om rätten eller plikten att köpa eller sälja den underliggande tillgången vid en framtida tidpunkt och till ett avtalat pris.

Affären genomförs vanligen inte i praktiken, utan köparen av optionen ersätts i stället med en summa motsvarande den eventuella vinsten.

Strukturerad obligation: Består normalt av en allmän obligation och en eller flera derivater. Derivatdelen kan till exempel följa värdet för råvaruindex.

Råvaruindex: Visar utvecklingen av världsmarknadspriset för en råvara. Det finns derivat som följer värdet på index, och därmed är det möjligt att spekulera i råvaror utan att köpa dem. 

 

Slutsats

Vi har granskat bankernas investeringar i finansiella produkter som spekulerar i livsmedelspriser. Swedbank erbjuder inte sådana produkter, och Nordea kommer inte att erbjuda nya sådana när deras obligationer har löpt ut. Varken Danske Bank, SEB eller Handelsbanken ser spekulation i livsmedel som ett problem.

 

”Vi har inte råd till bröd längre”

Spekulation i råvaror har medverkat till att priserna på bröd och andra livsmedel har ökat i Uganda. Fattiga familjer har inte längre råd till mat.

Bröd är vanlig mat i Uganda, särskilt till frukost. På de hårt trafikerade gatorna i huvudstaden Kampala säljer flera hundra gatuförsäljare chapatibröd till morgon- och kvällshungriga på väg till eller från arbetet.

Det finns också gott om bagerier och butiker runt om i landet. Men bröd har blivit dyrt för den fattigaste delen av befolkningen. Många har ersatt bröd med kassava, en rotfrukt som betraktas som fattigmansmat.

– Vi har drabbats hårt av matpriserna över hela landet. Priserna på vete, majs och ris har stigit kraftigt det senaste året, säger Charles Odongtho, journalist vid Uganda Radio Network.

Uganda importerar livsmedel för nästan en miljard svenska kronor varje år. Mer än 90 procent av landets vete importeras. Världsmarknadspriserna på vete steg med mer än 50 procent på ett år från juli 2010 till juli 2011.

Priserna på bröd hos gatuförsäljarna och i bagerierna i Kampala steg ännu mer. På två år steg priserna på ett halvt kilo bröd från 1 200 till 1 900 shilling – en höjning med 60 procent.

Lönerna följer inte med

– Men lönerna har inte följt med. Köpkraften har minskat, särskilt för offentliganställda, säger Charles Odongtho.

De stigande livsmedelspriserna drabbar utvecklingsländer hårt. Familjernas köpkraft är begränsad och en större del av deras inkomster går till mat. Förra året var det omfattande demonstrationer i Uganda som en reaktion mot de stigande priserna på livsmedel och bränsle.

De spred sig från Kampala till städer över hela landet. I augusti strejkade lärarna över att deras löner inte steg i samma takt som priserna. Också i andra länder i Östafrika har livsmedelspriserna stigit.

I Kenya utvecklades demonstrationer förra året till sammanstötningar mellan polis och demonstranter. Även i Moçambique har det varit demonstrationer där minst 13 personer dödats och hundratals sårats.

 

 

Bara minsta barnen får bröd

Lucy Mutedi

Lucy Mutedi, 48 år, bor ensam med fyra av sina fem barn och två barnbarn i utkanten av Kampala. De flesta av dygnets timmar sitter hon vid sin slitna symaskin. Hon är sömmerska och lagar och syr om kläder till familjer i området.

– Vi har inte råd till bröd längre. Det är bara de minsta barnen som får bröd. Det är bättre för deras magar än kassava, som vi andra nu äter till frukost, säger hon.

 

Antingen hyra eller mat

Mary Kainza

Mary Kainza, 30 år, bor i Bungokho, en by i östra Uganda. Hon gömmer sig när värden kommer för att ta in hyran.

– Då behöver inte mina två barn gå hungriga till sängs, säger hon.

Mary Kainza tjänar lite mer än två kronor för fyra timmars arbete som daglönare på de omkringliggande odlingarna med majs. Så länge värden inte hittar henne använder hon alla pengar till rotfrukten kassava, som dagens båda måltider består av, och till såpa till disken.

 

Bara en måltid om dagen

Laptu

Laptu, 27 år, är tomatförsäljare. Han bor i ett hus med bara ett rum i Kampalas största slumkvarter tillsammans med sin fru Florence och deras tre barn. Han försörjer dem alla med en timlön på 50 öre.

– Vi har inte ätit mer än en måltid om dagen i flera månader. Då priserna steg började vi med att hoppa över frukosten. Det är länge sedan som vi hade råd till bröd, säger Laptu.

De stigande matpriserna blev för mycket för honom förra året. Han var en av dem som deltog i de omfattande demonstrationerna.

– Jag ville reagera, visa mitt missnöje. Regeringen ska veta att min familj inte kan klara det här längre, säger han.