Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Jag accepterar

Antirynkkrämer – bäst i test

I Råd & Röns test av antirynkkrämer är den för bara 40 kronor från Lidl bäst. Den dyraste, från Lancôme för över 1 000 kronor, var inte bättre än en vanlig fuktkräm. Men ingen av de 13 krämerna hade någon större effekt på rynkorna. 

Det var hos frisören jag först noterade dem. Eftersom badrumsbelysningen hemma är skonsamt mild och jag sällan pratar när jag är därinne hade jag intalat mig att jag nog var ovanligt rynkfri för min ålder.

Men när jag satt framför den stora spegeln och diskuterade hårlängder, i ljuset från enorma skyltfönster i den modernt vitmålade frisersalongen, såg jag hur den tunna huden kring ögonen liksom börjat påsa ihop sig och veckade sig när jag pratade, och att de där vertikala linjerna i pannan som jag tidigare bara sett när jag höjde ögonbrynen nu verkade vara där permanent.

I damtidningarna är detta ett problem som kan lösas med olika produkter; det är bara att slå till på ett serum som attackerar ”livets spår på huden”, eller en kräm som ”håller din hy ung och fräsch” eller som lovar att ”föryngra din hud inifrån”. Och jag vill ju så gärna tro på att det ska fungera. Att jag genom att köpa rätt produkt kan undvika tröttrynkigheten, sura veck vid sidan av munnen och missklädsamma solfläckar i pannan, och bara se så där charmigt skrattrynkig ut som kändisarna på bilden.

Jag är inte ensam om att hysa denna fåfänga förhoppning. Vi spenderar 540 miljoner kronor i Sverige på antirynkkrämer varje år. Men Råd & Röns test av dessa visar att det inte finns några mirakelprodukter som på riktigt kan reducera rynkor – vad tillverkarna än påstår.

– Betala inga extra pengar för att få en antirynkeffekt, det ligger inget i det löftet. Köp i stället en vanlig återfuktande kräm som du gillar, säger Sofia Börjeskog, projektledare för tester på Råd & Rön.

Stor testpanel

Krämerna har testats av en testpanel bestående av kvinnor i åldern 30 till 71 år. Varje kräm har testats av 30 personer, vilket innebär att vi har engagerat närmare 400 personer för testet. Dessa har fått två krämer, en testkräm och en ”standardkräm” utan påstådda antirynkeffekter, som de har fått testa vardera på halva ansiktet.

Testpersonerna har fått använda endast dessa krämer i fyra veckor. Därefter har de fått uppskatta vilken effekt de hade, och den har även uppmätts i labb. Där har rynkorna vid ögonpartiet, kråksparkarna, mätts med 3D-analys.

Testets dyraste kräm, Lancômes Rénergie Multi-lift, kostar 1 020 kronor för 50 ml. Lite snopet blir det därför att upptäcka att för detta hiskeliga pris får man inte mer antirynkeffekt än med en vanlig burk Nivea fuktkräm för en hundralapp.

I stället är det testets allra billigaste kräm som får högst betyg – Ciens Anti-wrinkle Day cream Q10 från Lidl, som kostar blygsamma 40 kronor för en 50 ml burk.

– Man får 25 burkar av Lidls kräm för samma pris som en burk av Lancômes kräm, säger Sofia Börjeskog.

Inte synligt för ögat

För rynkreducering får krämerna i testet fyror, femmor och sexor i betyg. Det kan låta som ganska mycket, men även om man har kunnat mäta upp viss rynkreducering i ett labb är den effekten oftast inte synlig för blotta ögat.

– Tittar man på före- och efterbilderna går de knappt att skilja från varandra. Så lite effekt hade krämerna. Och då ska man komma ihåg att bilderna är valda på personerna där krämen hade bäst effekt; alla som deltog fick inte lika stor effekt, säger Sofia Börjeskog.

Två av krämerna i testet, Nivea Pure & natural Moisturizing day care och Vichy Aqualia thermal, marknadsförs inte som antirynkkrämer utan är bara vanliga, fuktgivande krämer som vi använder som en jämförelse. Men flera av de krämer som påstås vara antirynkkrämer, och som dessutom kostar rejält mycket, får ändå sämre betyg än dessa två.

Att reducera rynkor handlar oftast om att återfukta huden, eftersom en del mindre rynkor då fylls ut. Många av krämerna är bra på att återfukta huden. Cliniques och Yves Rochers krämer får dock bara tvåor, vilket drar ner betyget.

Överlag tyckte panelen att krämerna var angenäma att använda; de var lätta att smörja ut, hade trevlig konsistens och doft och absorberades relativt snabbt av huden. Däremot upplevde inte panelen att krämerna var särskilt bra på att ta bort rynkor; för detta får de bara fyror och treor i betyg.

Vi har även bedömt märkningen på burkarna. Många av krämerna säljs med generösa påståenden om vilka underverk de kan göra. På Garniers kräm finns också en ”rynklinjal” där man ska kunna se hur rynkorna försvinner, vilket får det att verka som om krämen även kan sudda ut riktigt djupa rynkor.

– Så stor effekt har inte krämerna, säger Sofia Börjeskog.

Skydd mot solen

Många krämer har solskyddsfaktor, vilket låter bra eftersom skydd från solen är ett av få säkra sätt att förhindra att rynkor uppstår. Men frågan är om ens det har så stor effekt.

– Vi har inte mätt solskyddsfaktorn i testet, men vi vet sedan tidigare att man ska använda väldigt stora mängder solskyddskräm för att få rätt skydd samt smörja in sig flera gånger under dagen, och det är frågan om man gör det med de här krämerna. Solskyddsfaktor 15, som är vanligt i de flesta krämer, är inte heller särskilt högt. Och Ciens kräm har bara solskyddsfaktor 4, vilket är väldigt lite, säger Sofia Börjeskog. 

Text: Annika Berge

Testansvarig: Sofia Börjeskog

 

Slutsats

Råd & Rön har testat 13 krämer, varav elva marknadsförs som rynkreducerande. Två återfuktande krämer är med som en jämförelse. Ingen av krämerna hade någon nämnvärd effekt på rynkor. Däremot var de flesta bra på att återfukta huden.

Bäst är testets billigaste kräm, Cien Anti-wrinkle day cream Q10 från Lidl, som kostar 40 kronor och får 64 i samlat betyg. Testets dyraste kräm, Lancôme rénergie Multi-lift, som kostar 1 020 kronor, får inte bättre betyg än en vanlig hudkräm.

 

Får man påstå vad som helst?

Läser man på förpackningen låter det som om krämerna är ungdomens källa på burk. Det skryts om växtextrakt, multivitaminkomplex, coenzymer och patenterade teknologier som ska göra underverk för hudens lyster och reducera rynkor ner till ingenting.

Som konsument är det svårt att bedöma om det ena är bättre än det andra. Är ”det aktiva växtextraktet rahmnose” bättre eller sämre än ämnet ”Liftan™ Intensive”? Eller fungerar ”multi-tension technology, designed to target™ multiple layers of the skin’s epidermis” bättre än “formula tested under dermatological and opthalmological supervision”?

Alla påståenden ska enligt lag kunna backas upp av forskning, men att kontrollera detta är en lång och kostsam process. nyligen dömdes L’Oréal till att betala en miljon kronor i böter för att ha överträtt Marknadsdomstolens beslut. Beslutet bygger bland annat på att företaget inte kunnat visa att en kräm verkligen ”reparerar” hud, som det påstods i reklamen.

År 2013 kom ett tillägg i kosmetikaförordningen, som reglerar kosmetikapåståenden. I den står det bland annat att dessa ska vara ”tydliga och begripliga för den slutgiltiga användaren”. Men varken Konsumentverket eller Läkemedelsverket har möjlighet att kontrollera alla påståenden, och som konsument bör man fortsätta ta dem med en rejäl nypa salt.