Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Jag accepterar

Glassmaskiner – bäst i test

Försäljningen av glassmaskiner har fått ett uppsving. Och den som en gång smakat en krämig, smakrik hemgjord glass lockas kanske inte lika mycket av de fyrkantiga paketen i frysdisken. Men frågan är om den fantastiska smaken överväger arbetet med att göra glassen.

Det är pilligt att göra glass; sjuda grädde och smälta vit choklad, vispa äggulor fluffigt och samtidigt koka blåbär i mikrovågsugn. Ändå går det förhållandevis snabbt, och får man väl in snitsen är det nog ännu enklare.

Själva maskinen är barnsligt lätt att använda; den har bara en av- och på-knapp. Det svåraste momentet är att hälla ner glassblandningen genom hålet i locket, och det blir gärna lite kladdigt. Det är viktigt att maskinen är igång när man häller i blandningen, annars kanske glassen fryser ojämnt.

Vi har testat 19 glassmaskiner i labbet, varav 16 har någon form av frysblock som fryser glassen, och tre av dem fryser glassen själva.

Vår hemgjorda glass på redaktionen med blåbär och vit choklad gör succé. Den är mörkt lila till färgen och smakar verkligen blåbär, fast bättre, med en söt underton av vit choklad. En liten klick räcker långt, eftersom den är stinn av grädde och smak.

Lätta att använda

labbilderGlassmaskinen var länge själva sinnebilden för julklappen som blir stående oanvänd längst inne i något skåp. Men de senare åren har tillverkarna sett en ökad försäljning.

– Det har kommit nya maskiner som är mer lätthanterliga, och allt fler har mer intresse av att göra egen glass i stället för att köpa, säger Ulrika Högberg, marknadschef, OBH Nordica.

Och glassmaskinerna i testet är alla lätta att använda. Problemet är snarast att det handlar om att planera. Frysblocket eller -skålen, som fryser glassen i 16 av maskinerna, måste vara i frysen minst åtta timmar innan den kan användas.

– Det anges åtta timmar i manualen, men bäst blir det om skålen får frysa minst 24 timmar, säger Ronny Karlsson, testchef på Råd & Rön.

Tillverkarna ger rådet att ha frysblocket i frysen hela tiden, så att maskinen är redo när glassuget sätter in. Men då gäller det att du har ordentligt med plats i frysen, för de är ganska stora. Hos Andersson, till exempel, ska hela skålen, som är 22 centimeter i diameter och 14 centimeter hög, frysas.

Och då blir det inte särskilt mycket glass, bara 0,8 liter, vilket i och för sig räcker långt eftersom den är dryg, men det går inte att göra dubbla satser eller två satser efter varandra, eftersom frysdelen måste frysas in igen. Flera av glassmaskinerna gör heller inte så mycket glass som det står på förpackningen.

– Den kapacitet vi anger är baserad på hur mycket glass som praktiskt kan göras, enligt manual, receptbok eller andra markeringar. Ofta är det cirka hälften av vad det kan stå på kartongen, säger Ronny Karlsson.

Tre av maskinerna har i stället en egen frysenhet som fryser glassen, och man kan göra mer än en sats åt gången i dem. Men de kostar också mycket mer – några tusenlappar, mot några hundralappar för de enklare maskinerna. De här tre maskinerna gör även den bästa glassen.

– Ju längre maskinen kan hålla på, desto bättre och desto mer jämnt fördelad blir glassen. Problemet med de maskiner som har en del som fryses in är att de inte kan hålla på hur lång tid som helst, eftersom frysdelen då hinner tina, säger Ronny Karlsson.

Yoghurtglass blir bäst

Alla maskiner i vårt test är i stort sett bra på att göra glass. Bäst är de på att göra yoghurtglass. Där får i stort sett alla maskiner högsta betyg rakt igenom, två undantag är Chillfactor och Kenwood, som bara får godkänt för sin yoghurtglass.

Några maskiner har inte tillräckligt lång spatel som rör runt i glassen. Då fryser glassen längs sidorna så den blir isig där men bara mjuk i mitten. Det drar ned betyget. Några av glassmaskinerna blandar heller inte ingredienserna särskilt bra, utan vaniljfrön och citronzest hamnar i botten av skålen.

Maskinerna får höga betyg för hanterbarhet. De flesta har bara en på- och en av-knapp. Några har också en timer som räknar ner tills glassen är klar. Det kan dock vara lite trixigt att hälla i glassen i skålen, och många av maskinerna saknar någon form av markering för hur mycket glassmassa som ryms i skålen utan att den kommer att svämma över när glassens volym ökar i takt med att den fryses.

Det är bra att ha när du använder ett glassrecept som inte är anpassat för just din maskin. Flera av maskinerna går inte heller att diska i maskin, vilket är ett minus.

Svåra att tömma

Men den största nackdelen är att det är svårt att få ut all glass ur maskinen; mycket fastnar i spateln och skålen. Vi har mätt svinnet, och i Cuisinarts maskin ICE30BCE är det 299 gram yoghurtglass kvar när man har skopat ur allt. Även Chillfactors maskin är svår att tömma ordentligt.

Sedan handlar det väl om hur mycket värdighet man som glassälskare är redo att förlora i kampen om den sista glassklutten. Är man bara tillräckligt motiverad kan man pilla fram mycket glass från både spatel och skål, även om man samtidigt kletar ner sig rejält. Finns det en vilja så finns det en väg.

annika-berge-2018
Annika Berge
Text
annika.berge@radron.se
ronny-karlsson-2018
Ronny Karlsson
Testansvarig
ronny.karlsson@radron.se

 

Slutsats

Råd & Rön har testat 19 glassmaskiner; 16 med någon form av frysblock som fryser glassen och tre som fungerar som en minifrys som fryser glassen själv.

Alla glassmaskiner är i stort sett bra på att göra glass. Bäst är de maskiner som fryser glassen själva, eftersom de kan ta längre tid på sig och ger bättre blandad glass med bättre konsistens. De är däremot mycket dyrare. Största minuset för alla maskiner är att de ger stort svinn, då det är svårt att få ut all glass ur dem.

Bäst i test är OBH Nordica 6616 Ice Cream Box, som får 82 i samlat betyg. Bäst i test av de självfrysande glassmaskinerna är DeLonghi Il Gelataio ICK5000, som får 80 i samlat betyg. OBH Nordica 6617 Tasty Duo Ice Cream Maker får omdömet Bra köp för att den är bra och relativt billig samt för att den kan göra två smaker samtidigt.

 

Iskall historia om glassens ursprung

Att göra glass eller glassliknande svalkande godsaker har mänskligheten länge ägnat sig åt.

Redan hundratals år före Kristus hällde perserna druvsaft över is smaksatt med bland annat saffran och frukt när vädret var varmt.

Romerska kejsaren Nero lät slavar hämta is som han kombinerade med frukt. I Kina blandade man fryst mjölk med ris redan 200 år före Kristus, och det var från Kina som Marco Polo hämtade glassen till Europa.

Första glassmaskinen finns beskriven i Paris 1768, men det var först på 1840-talet som den patenterades i USA. På 1850-talet började glass tillverkas industriellt i new York och Boston, men det var fortfarande en dessert för överklassen.

– Länge var glass en rätt med hög status i Sverige. Den serverades gärna på stora kalas och bröllop. På Nobelfestens meny stod till exempel glass långt in på 1990-talet, säger Richard Tellström, lektor i måltidskunskap vid Örebro universitet.

I Sverige blev glassmaskinen populär i slutet av 1980-talet, men tio år senare hade intresset för den sjunkit.

– Vi fungerar så att om vi har bjudit på glass som efterrätt på en fest vill vi inte bjuda på det igen. Samtidigt förbättrades glassutbudet, så glassmaskinen hamnade på hyllan, säger Richard Tellström.

Det ökade intresse för glassmaskiner som OBH Nordica noterat tror han hänger ihop med de senaste årens göra självtrend, där man vill laga mat från grunden och undvika tillsatser. Men Richard Tellström är tveksam till om glassmaskinen nu är här för att stanna.

– Den industriellt lagade glassen har i dag hög kvalitet, och att göra glass kräver en del förberedelse och tid, säger han.

Säkert är i varje fall att svenskarna kommer att fortsätta äta glass. Vi är ett glassälskande folk som i sommar beräknas äta hela 360 ton glass i veckan.  

 

Prenumerera
pren445_teaser

Prenumerera på Råd & Rön

 10 nr av papperstidningen.
 Alla tester på webbplatsen.
 Digital tidning i surfplatta.

     Beställ här >>