Hoppa till innehållet

Frysboxar – bäst i test

Plockar du mycket bär eller är storfiskare kan en frysbox vara ett bra komplement. Men särskilt pålitliga är boxarna inte.

Åtta 100-liters frysboxar ingår i Råd & Röns senaste frystest. De är enkla modeller, utan extrafunktioner. Ingen av dem har till exempel en termometer, så du vet egentligen inte vilken temperatur de håller.

Du får ställa in dem enligt rekommendationerna, som oftast bara är ett vred där det står ”min – mid – max”. Inte speciellt upplysande.

– I vårt test mäter vi temperaturen på flera ställen inne i boxen, men det är svårt att göra själv. Du får helt enkelt lita på tillverkarens rekommendationer, säger Råd & Röns testchef Ronny Karlsson.

Vi har ställt in boxarna enligt rekommendationerna och testat dem i olika omgivnings­temperatur: +20 grader, vilket motsvarar placering i ett normalkök, och +10 grader, vilket motsvarar placering i ett förråd eller garage. Flera av boxarna klarade inte testet, de kunde inte hålla –18 grader. Matsuiboxen gick till exempel upp till –14,7 grader, vilket är för varmt.

En frysbox uppgift är ju att frysa in mat och den ska göra det så snabbt som möjligt. I testet ligger redan paket som ska motsvara redan frusen ”mat” i frysboxen. Sedan stoppar vi in ofrusna ”matpaket” och mäter hur lång tid det tar innan de är frusna. Dessutom kontrollerar vi att den redan frusna maten inte blir för varm. De små frysboxarna är dåliga på det här. Samtliga fick bara betyget 2 eftersom det tog mellan 16 timmar och ett drygt dygn innan de paket vi la ner i frysboxarna var genomfrusna.

– Det är alldeles för lång tid och det är ett av skälen till att ingen av boxarna fick märkena Bäst i test eller Bra köp. säger Ronny Karlsson.

Ett annat skäl till att frysboxarna inte får toppbetyg är den dåliga isoleringen. Boxarna ska helst kunna hålla temperaturen ett par dygn vid strömavbrott eller om de går sönder. Men i vårt test gick temperaturen upp redan efter ett halvt dygn, vilket främst påverkar förpackningarna högst upp i boxen. Om du skulle drabbas av ett långvarigt elavbrott är det alltså risk att maten förstörs. Maten i botten kan troligen klara sig längre, kanske ett dygn eller två.

I princip är frysboxarna lättplacerade. De är drygt 80 centimeter höga och dryga halvmetern breda och djupa. För några boxar anges installationsmått, vilket betyder att du ska ha ett visst fritt utrymme runt dem för att det inte ska bli för varmt för kompressorn. När det gäller Elvita ska du till exempel ha 20 centimeter fritt utrymme både på sidorna av boxen och bakom den. Du behöver alltså en mycket större friyta än själva boxens mått.

Boxarnas enkla konstruktion medför att de inte har automatisk avfrostning, utan måste frostas av manuellt.

Whirlpoolboxen fick lågt kvalitetsbetyg eftersom gångjärnen är av plast och lätt går sönder. Kontrollenheten sitter dessutom långt bak på locket och går emot sladdfästet varje gång locket öppnas. Det kan på sikt leda till skador på sladden.

Alla frysboxarna har samma konstruktion. De har en inre korg som går att lyfta upp, men i övrigt får du packa allt direkt i boxen. Det gör att det är svårt att få en överblick över vad som ligger nederst.

Jämför man frysboxarna med frysskåp blir boxarnas svagheter tydliga. Det tar dubbelt så lång tid att frysa in rumsvarm mat i en box jämfört med i ett skåp. Isoleringen i boxarna är också betydligt sämre vilket leder till att maten, vid ett strömavbrott, börjar tina betydligt fortare än i ett frysskåp. Boxarnas stora fördel är priset. Ett frysskåp är tre gånger så dyrt.

Trots sina brister kan en liten frysbox ändå vara ett komplement till en större frys, tycker Ronny Karlsson.

– Du kan koppla in den till bär- och svampsäsongen, skörda grönsaker och frysa in det du plockat och sedan ha och äta under vintern. Sedan kan du stänga av boxen när du ätit ur den och låta den vila några månader. Tänk igenom vilka behov du har och hur du konsumerar fryst mat. Har du en stor familj kan det vara värt pengarna att köpa en större frysbox, säger han. 

Läs mer: Våra test av frysskåpkylfrysar och kylskåp

Så länge håller maten i frysen

Eftersom bakterier inte växer i frysen blir mat som har legat länge där inte farlig. Däremot kan den torka ut och så småningom tappa i smak och konsistens. Så här länge kan du ha olika matvaror i frysen:

  • Köttfärs och chark­varor: 2–3 månader
  • Fet fisk, till exempel lax: 2–3 månader
  • Kakor, tårtbottnar och bullar med fett i: 3 månader
  • Fläskkött: 4 månader
  • Fetare kött, till exempel högrev och lamm: 6 ­månader
  • Mager fisk, till exempel torsk: 6–12 månader
  • Magert kött, till exempel vilt och kycklingfiléer: 12 månader
  • Bär och frukt, till exempel vinbär och blåbär: 12 ­månader (Håller sig längre om man sockrar dem lite före infrysning.)
  • Grönsaker: 12 månader (Bör förvällas några minuter i kokande vatten före infrysning för att behålla näringsämnen och smak.)
  • Matbröd: 12 månader