Läs mer

Motionsloppen blir allt dyrare

Folkfest, säger arrangörerna, och allt fler vill vara med. Men festen är knappast gratis. Bara att anmäla sig till något av de stora motionsloppen kostaridagbetydligtmerän för tolv år sedan, visar Råd & Röns undersökning.

Publicerad 22 februari 2012

Nästa vecka firar Vasaloppet 90 år. Till starten 1922 var det bara 136 entusiaster som anmälde sig. I dag är detta niomilslopp känt över hela skidvärlden, och bakom blåbärssoppan och all entreprenörsanda har en mångmiljonindustri vuxit fram. Ett jippo, med tävlingar och arrangemang som pågår en hel vecka och som lockar tiotusentals motionärer varje år.

Och det frestar på i plånboken, det vet alla som genomfört ett större motionslopp. Utrustning, kläder, resor, boende – det är en sak. Liksom den så kallade folkfesten, det vill säga hela den kommersiella cirkus med alla sponsorskyltar och försäljningstält som är så påtaglig på alla större motionsarrangemang.

Mycket av det där kan du värja dig emot. Men inte anmälningsavgiften, och vill du anmäla dig till Vasaloppet kan det kosta dig nästan 2 000 kronor om du är riktigt sent ute.

”Väldigt nöjda med priset”

Att anmäla sig till Vasaloppet kostar dock inte så mycket mer än för tolv år sedan, åtminstone inte om man anmäler sig tidigt eller om man jäm för med prisökningen hos de andra stora eventen, som Göteborgsvarvet. Råd & Rön har jämfört anmälnings avgifterna för alla de största motions loppen i Sverige år 2000 med 2012, och det visar sig att till exempel dessa två lopp har gått upp med 15 respektive 66 procent.

Varför så stor ökning i Göteborg? Till det loppet – bara till den stora halvmaran – anmäler sig nästan 60 000 deltagare, det vill säga dubbelt så många jämfört med för tolv år sedan. Borde inte den stora efter frågan då ha dämpat prisuppgången något? Inte om man frågar tävlingsledaren Bo Edsberger.

– Göteborgsvarvet har alltid för sökt ligga i de lägre prisklasserna och vi har 98 procent nöjda löpare, säger han.

Som är nöjda med priset?

– Ja, löparna är väldigt nöjda med priset. Och det är fortfarande ett billigt lopp jämfört med till exempel Stockholm Marathon.

Jämförelsen borde kanske ha gjorts med Stockholm Halvmarathon, som är lika långt men något billigare. Göteborgsvarvet, som består av flera lopp, arrangeras av Göteborgs Friidrottsförbund, och överskottet går ”direkt tillbaka” till de lokala idrottsföreningarnas ungdomsverksamhet.

– Våra riktlinjer är att vi ska hålla låga priser på ungdomsloppen, och avgiften till de loppen har vi inte höjt på fyra, fem år. Det stora varvets löpare betalar alltså för de andra fyra loppen, förklarar Bo Edsberger.

Marathon har ökat mest

Stockholm Marathon, eller Asics Stockholm Marathon som det numera heter, arrangeras av friidrottsklubbarna Hässelby SK och Spårvägens FK. Detta är inte bara Sveriges dyraste löpartävling. Med en anmälningsavgift som ökat med hela 77 procent är det också det lopp som ökat sin anmälningsavgift mest av alla undersökta lopp.

– Avgiften låg still under större delen av 1990-talet. Men i början av 2000-talet tog det fart. Allt fler anmälde sig, och då kunde vi till viss del kompensera oss för de uteblivna höjningarna under 90-talet, säger Ola Ringström, ekonomiansvarig hos den arrangör som administrerar bland annat detta lopp.

Men varför höja avgiften så mycket?

– Vi vill generera ett överskott till våra ägarklubbar. Samtidigt har vi höjt kvaliteten från år till år avseende löparservice och kringarrangemang. Vi är inte heller dyrare än andra stora internationella marathonlopp.

En rapport från Riksidrottsförbundet visar att allt fler motionerar och att allt fler kvinnor gör det. Men vad beror denna boom på?

Frågar man Magdalena Petersson McIntyre, docent i etnologi och verksam vid Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet, beror det på flera faktorer. Vi vill, menar hon, inte bara må bättre. Det har också med livsstil, mode och identitet att göra. Vi vill utstråla något, synas.

– Man vill gärna se sig själv som en hälsosam människa, och att delta i ett sådant här stort lopp blir som en form av semester, ett avbrott i vardagen från vår annars ganska stillasittande livsstil, säger hon.

– Man vill också sätta sin egen kropp på prov och se hur mycket den orkar och klarar av.

Att dessutom få göra det tillsammans med andra människor förstärker bara känslan av att man gör något spännande och värdefullt, och som kanske också uppmärksammas i media.

– Dessutom har det uppstått en stor modeindustri kring det här, med kläder och produkter som har den ena funktionen efter den andra, och det ger också en extra dimension till träningen. Man tycker helt enkelt att det är kul att ha allt som hör till – rätt kläder, rätt produkter, rätt funktioner.

Motionerandet har ökat under 2000-talet. Mellan 1998 och 2010 hade den andel av befolkningen som motionerar minst två gånger per vecka ökat från 37 till 47 procent. Källa: Riksidrottsförbundet.

TEXT PONTUS OHLIN

KVINNOR MEST AKTIVA

Kvinnor motionerar mer än män. den typiska motionären är en välutbildad och välavlönad yngre kvinna, medan den mindre aktive är en lågutbildad och lågavlönad man som bor på glesbygden.

Att promenera är vanligast. Jogging och styrketräning är också populära motionsformer och som drygt var femte svensk utövar minst en gång i månaden.
Källa: Riksidrottsförbundet.

Motionsloppen blir allt dyrare

”Väldigt nöjda med priset”

Marathon har ökat mest

KVINNOR MEST AKTIVA

Teknikskolan: Digitala nycklar

Viktoria Hansén: Vi samlare jobbar i motvind – men vi har inte fel

Nätskräddare vill göra det lätt att laga

Så enkelt gör du billig och klimatsmart jord

Sajten By Métis lurar hundratals betala för uppsägning

Styckpris i butikerna irriterar läsarna

Preppa med kompis och låda

Efter 8 år – Global Connects fiber dröjer

Teknikskolan: Cookies

Rostig elcykel fick lämnas tillbaka