Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Jag accepterar

Framtidens bok: Lättläst på skärm

Den elektroniska läsplattan är det senaste inom bokbranschen. De som hittills funnits har varit långsamma och inte särskilt bra. Nu har nya och bättre modeller släppts – och priskriget är i full gång.

Elektroniska läsplattor har funnits minst tio år i Sverige utan att riktigt slå igenom. Men nu är det dags, åtminstone hoppas och tror tillverkare av läsplattan och bokbranschen det.

Lagom till bokmässan i Göteborg i höstas lanserades sydkoreanska Nuut, som säljs av bland annat Teknikmagasinet. Sony Reader säljs i vissa Sony Centerbutiker, och Amazon Kindle, som tidigare bara såldes i USA, släpptes i höstas även i Europa.

I januari i år presenterade så Apple sin länge föraviserade iPad, som än så länge inte börjat säljas i Sverige. Det finns dock de som ifrågasatt om det verkligen är en riktig läsplatta.

Två nysläppta modeller
Nyligen släpptes två riktiga läsplattor på svenska marknaden: Det är Letto som lanseras av Bonnierförlagen och Adlibris, samt Cybook Opus som marknadsförs av Bokus tillsammans med Norstedts. Båda dessa läsplattor säljs med e-bokpaket och till extrapriser.

Py Söderström är vd på Elib, som distribuerar elektroniska böcker från en rad förlag.
– De plattor som fanns till en början var klumpiga och väldigt dyra. De är fortfarande dyra men har blivit lättare och enklare att hantera. På senaste bokmässan i Frankfurt visade olika tillverkare en rad läsplattor, som då ännu inte nått Sverige. Jag tycker att de som hittills sålts här är tillräckligt bra, även om de kunde bli snabbare och med färgskärm, säger Py Söderström.

Det är behagligare att läsa löpande text på en läsplatta än direkt på datorn. Man använder sig av en annan teknik, e-ink, som gör att texten inte flimrar framför ögonen.

Skärmen har ingen bakgrundsbelysning som datorns LCD-skärm utan är mer lik en matt papperssida. Du kan läsa på den i solsken på badstranden om du vill, till skillnad från laptopen där inget syns i solen. Med en enkel knapptryckning kan du ändra textstorleken.

Läsplattan fungerar ungefär som ett USB-minne. Du tankar ner texten från nätet till din dator och sedan vidare till plattan. Lite krångligt kanske, så varför bry sig?

Ja, fördelen mot att släpa med sig en boktrave eller dator överallt är att läsplattan är betydligt behändigare som en pocketbok i storlek ungefär men med ett innehåll som en bokhylla. Nuut exempelvis rymmer cirka 1 000 böcker.

Sony Reader PRS 600, den modell som säljs i Sverige, har plats för 350 böcker men har med extra minneskort i princip obegränsat utrymme. Visst kan man numera läsa texter riktigt bra i mobiler med större skärm, men de måste laddas betydligt oftare än en läsplatta. Plattan drar ström bara när du bläddrar.

Omogen teknik
Ronny Karlsson, testchef på Råd & Rön, är inte imponerad av Nuut. Men det kommer en ny version i mars.
– Jag har provat läsplattor tidigare, och visst är den här bättre. Men tekniken är fortfarande omogen, plattan måste bli lätthanterligare. Nu är det svårt att få överblick, att bläddra mellan olika böcker.

Sony Reader har touchskärm, man kan markera direkt på skärmen var man vill läsa. Man kan också göra anteckningar med en penna, praktiskt om man till exempel laddat läsplattan med egna dokument. Men fortfarande är den, liksom Nuut, långsammare än datorn eller mobilen.

Sony Reader kostar 3 700 kronor, Nuut knappa 3 000 kronor. Det är ändå mycket pengar när du kan få en dator för 4 000– 5 000 kronor.

Andreas Bröll, försäljningschef på Royal-Line AB, som säljer Nuut, menar att priset beror på det kopieringsskydd som förläggarna kräver och de dyra licenserna för programmen som behövs i plattan.

Kopieringsskyddet, DRM, är krångligt för användaren, lösenord behövs för att över huvud taget komma in i boken. Risken finns att det blir lättare att piratkopiera. På Elib planerar man för ett annat, enklare system med vattenmärkning.

Som läsare informeras man om upphovsrätten, men inga tekniska begränsningar ska finnas för att börja läsa. Ignoreras upphovsrätten finns risk för rättsliga påföljder.

Formaten skiljer
Olika format för olika läsplattor och e-böcker har också varit ett hinder för att de ska slå igenom på allvar. Nuut och Sony Reader stödjer epub och pdf. Epub är ett öppet, standardiserat format med bakgrund i den akademiska världen och som inte ägs av någon. Det är ett flödande format, som passar för att läsa romaner i.

Pdf är mer statiskt och kan hänga upp sig när man bläddrar. Mobipocket är ett annat flödande format, som stöds av Amazons Kindle. Problemet med Kindle har hittills varit att du bara kan ladda ner e-böcker som du köpt hos amerikanska nätbokhandeln Amazon. En nog så viktig detalj. Nu har Kindle dock uppdaterats så att man även ska kunna läsa pdf i den.

Mycket tyder på att det är epub som kommer att vinna "formatkriget". På Stockholms stadsbibliotek har man kunnat låna e-böcker sedan flera år tillbaka.

Det är framförallt skönlitteratur som lånas ut. För att kunna tanka ner låneboken måste man installera en Adobe digital reader i sin dator.

E-boken släcks ner när lånetiden är slut, då måste man också radera den från dator och eventuell läsplatta.
– Min erfarenhet är att det hittills är få låntagare som använder läsplatta, många använder mobilen. Annars har ju läsplattorna blivit anständigt bra, de ger en lugnare läsmiljö även om man fortfarande önskar att mycket vore annorlunda. Jag saknar överblicken till exempel, säger Harriet Aagaard på Stockholms stadsbibliotek.

Fler svenska e-böcker
På Bonnierförlagen tror man på e-boken. Från och med i vår ska alla böcker som förlagen ger ut, såväl skönlitteratur som fackböcker, även publiceras digitalt så långt det är tekniskt möjligt.
– Ja, tidpunkten känns rätt nu. Vi tittar på den amerikanska marknaden, och där har den digitala utgivningen exploderat. Försäljningen av e-böcker står nu för fem procent av den amerikanska bokmarknaden. E-böckerna hör framtiden till, säger Magnus Nytell, ansvarig för Bonnierförlagens digitala utgivning.

De läsplattor som hittills sålts i Sverige ger han inte så mycket för, med undantag för Sony Reader.
– De har hittills varit för långsamma, och färg vore intressant, särskilt för barnböcker. Barn har inga fördomar mot nya medier, de tycker bara att det är en kul och spännande grej. Vilket bra sätt att locka dem att läsa, säger Magnus Nytell.

Förutom nyutkommen litteratur tänker Bonnierförlagen också satsa på att gräva i den klassikerskatt man har. En bok behöver inte vara så gammal i dag för att inte längre finnas i tryck. Då kan digitalisering bli ett bekvämt och lättillgängligt alternativ.

Text: Cristina Farm