Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Jag accepterar

Hållbart och bekvämt i solenergihuset

Familjen Maston-Larsson ville leva miljövänligt utan att säga nej till vår tids komfort. Därför byggde de ett energisnålt hus som använder solenergi. Efter sex år i huset berättar de om fördelarna och nackdelarna.

Huset Solgården på Älvkarleö några mil söder om Gävle är inte vilket hus som helst. Det är ett energisnålt hus som är unikt i sitt slag. Här bor SusAnne Maston och Stefan Larsson med sonen Kalle Maston, som går på gymnasiet. Tidigare bodde här fler barn, men de är numera utflugna.

Solgården ser i princip ut som vilket hus som helst, förutom att väggen mot vägen har små fönster.

– Det beror på att den sidan ligger åt norr, förklarar Stefan Larsson. Ett hus som använder solen som energikälla, både på ett aktivt sätt och på ett passivt sätt, har oftast få fönster i norr för att inte göra värmeförluster. Däremot har man fler stora fönster mot söder för att få in så mycket sol och värme som möjligt.

– De som ska besöka oss brukar klaga på att det inte syns om vi är hemma, säger SusAnne Maston.


Solgården drivs till stor del med solen som energikälla. Mot söder är fönstren stora för att kunna släppa in mesta möjliga värme. Taket har fått skjuta ut en bit extra för att skydda mot alltför mycket sol och värme, samtidigt som det låter solen nå in vintertid när solen står lägre.

Familjen har valt en öppen planlösning. Det är medvetet för att göra det lättare för värmen att cirkulera naturligt. Över huvud taget var man noga med planlösningen, eftersom det är ett enkelt sätt att spara energi. Bottenvåningen är ett enda stort rum och används som vardagsrum, arbetsrum, hall och kök. Mitt i rummet finns en trappa som leder upp till tv-rum, badrum och ett antal sovrum.

All diskussion om olika väderstreck vid planeringen av huset blev också till en rolig detalj under trappan, där en kompassros gjutits in i det svarta stengolvet.

Minsta möjliga miljöbelastning

Familjen började planera sitt hus 2002 men flyttade in först 2004. Tidigare bodde de i ett radhus som de inte riktigt trivdes i. Det var då tankarna på ett nytt hus dök upp. Eftersom de alltid har varit miljömedvetna ville de ha ett hus som belastar miljön så lite som möjligt. Men de kunde inte tänka sig att sänka sin standard.

De började undersöka möjligheterna att bygga ett hus med minsta möjliga påverkan på miljön men som ändå använder modern teknik. Stefan Larsson har under hela sitt yrkesliv arbetat med energifrågor, bland annat som forskare. Han har ett brett nätverk av människor världen över och fick mycket hjälp. För att få inspiration reste de också runt till andra som byggt olika typer av ”miljöhus”.

De funderade på biobränsle och olika värmepumpar men kom fram till att solenergi som energikälla till värme, varmvatten och hushållsel skulle vara det bästa för miljön.

I dag använder de solen på ett passivt sätt, det vill säga genom att utnyttja solenergin direkt i byggnader utan tekniska apparater som solfångare eller värmepump. Men de använder också solen på ett aktivt sätt via solceller som är placerade som persienner i fönstren mot söder.


Stefan Larsson och SuSanne Maston.

Värmen som kommer från solcellerna lagras i en ackumulatortank som förser huset med golvvärme och varmvatten. För att undvika värmeförluster ligger golvvärmen inte ända ut till väggen, och isoleringen av grundplattan är förbättrad, vilket numera är en standardlösning för energisnåla hus. Via solcellerna laddas också batterier som förser huset med el när solen inte skiner och vid strömavbrott.

I Älvkarleö Bruk är det tradition att de stora viktiga husen bär ett namn. Här finns hus som heter Herrgården, Bruksgården, Klockstapeln och Nygård. När namnet Solgården inte var upptaget i närheten blev det det självklara namnet på familjens hus.

Sten bevarar värmen

För att utnyttja solen passivt är huset välisolerat. Material som tegelväggar, klinkers och 20 ton sten längst in i huset bevarar värmen. Stefan Larsson förklarar att när det blir varmt i rummet fångas värmen upp av väggen. Blir det kallt går värmen ut i rummet igen. Huset har ett avancerat system med marklagring som värmer då det är kallt men som också kyler på sommaren.

– Solhus med stora fönster åt söder har en tendens att bli för varma under sommaren. Vi har även byggt ut taket en bit för att skydda mot sommarsolen, men det släpper in vintersolen som står lägre, säger han.

Ett hus i Solgårdens storlek förbrukar normalt 25 000 kWh per år, familjens konsumtion är 7 500 kWh. Solgården har en täckningsgrad på 60 procent, resten av energibehovet täcks med pellets. För att omvandla den till el använder de en stirlingmotor som de själva har byggt. De toppar också med vanlig el.

– Vi byggde huset för att visa på att det går att leva miljövänligt och bekvämt. En bonus är att vi också sparar pengar, säger SusAnne Maston.

Alla hushållsmaskiner har valts utifrån att de är energisnåla eller fungerar bättre i huset. De har till exempel valt en liten kyl och frys och i stället satsat på ett kallskafferi. Gasspis passar bättre med den mindre växelriktare som de valde.

För att ha kontroll på elförbrukningen har de konstruerat ett styrsystem, döpt till Solveig efter en faster till SusAnne, där ventilation, värme och energiförbrukning styrs och kontrolleras bland annat efter väderförhållandena.

En effektvakt kontrollerar att det finns tillräckligt med kraft i batterierna. Saknas det ström ser vakten till att maskinen som man vill använda startar vid ett senare tillfälle. Värmeåtervinningen i ventilationsluften är också en viktig pusselbit för att spara energi, enligt Stefan Larsson.

Saknades lösningar

Ett problem som familjen stötte på när de skulle bygga var att det inte fanns produkter som fungerade till deras hus. Det gjorde det svårare att konstruera huset, och det blev något dyrare. De var till exempel tvungna att konstruera och bygga husskalet själva.

Den växelriktare för att omvandla solenergi till el som fanns på marknaden var avsedd för mindre hus. Familjen ville att tvättmaskinen och diskmaskinen skulle använda vatten från ackumulatortanken i stället för att spara energi. Den typen fanns inte heller då, utan de tillverkade en egen blandare.

– Vi var lite för tidigt ute och var tvungna att lösa de flesta problemen själva. Så ser det inte ut i dag. Numera finns det till exempel färdiga kataloghus som inte är dyrare och inte heller krångligare att bygga än vanliga hus, säger Stefan Larsson.

Utan el och vattten

De hade även en del inkörsproblem. Familjen valde att flytta in tidigare än beräknat, vilket innebar en tillvaro utan el och värme i början. Huset var också väldigt fuktigt. För att råda bot på fukten i badrummet införskaffades en handdukshållare med värme. Växelriktaren klarade till en början inte systemet utan brann upp.

Det tog också lite tid att lära sig skillnaden mellan effektapparater som hårtork och tvättmaskin och energiapparater som datorer och frys. Om man använder för många i den första kategorin går all ström åt.

– Det innebar att alla fick kolla så att inte flera apparater var igång samtidigt, vilket var lite bökigt. Nu har vi två effektapparater i varje rum. Om en är igång kan man inte sätta igång den andra, säger SusAnne Maston. 

I dag fungerar det mesta i huset på ett bra sätt. Familjen förbättrar och förfinar hela tiden huset utifrån vad som händer på marknaden. För att dela med sig av sina erfarenheter åker de runt i världen och föreläser. Båda arbetar i ett gemensamt företag som designar produkter för solenergi.

Och om nu föräldrarna är starkt engagerade, hur är det att vara ung och bo i huset?
– Jag har aldrig direkt tänkt på att det är något speciellt med det här huset. Jag kan duscha och använda min dator hur länge jag vill, och det är det viktiga för mig, säger Kalle Maston.

Fakta om Solgården

Byggår: 2002 till 2004.
Husets storlek: 220m².
Elförbrukning: 7 500 kWh/år.
Driftskostnad: 5 000 kronor per år.
Familjens erfarenheter finns samlade i boken ”Bygg snålt med egen energi”
(Akvedukt Bokförlag, 2005).



TEXT: HELENE GÖTBERG
BILD: HELENA BÉVENGUT-LASSON