Kunskap som kostar
Med extra läxhjälp kan elever höja sina betyg med flera steg. Men det är inte gratis – hjälpen kan kosta flera tusen kronor i månaden.
När Anette Karlssons sjuårige son fick en dålig start i skolan och direkt började halka efter beslutade hon sig för att hitta extra läxhjälp åt honom. Med hjälp av internet hittade hon ett företag som förmedlar extralärare till elever, och genom det fick hon tag på Lisa, en lärar- student som nu kommer hem till dem en gång i veckan för en tvåtimmars lektion med sonen.
– De pluggar efter hans förmåga och hans behov. Det har gått framåt jättemycket för honom, och han har fått mycket bättre självförtroende, säger Anette Karlsson.
Fördelen med att anlita extern läxhjälp i stället för att försöka hjälpa sonen själv är enligt Anette Karlsson att hon slipper konflikter. Dessutom har hon inte den särskilda kunskap som Lisa har. Lisa har nyligen gått en kurs i specialistpedagogik och använder den kunskapen till att hitta nya vägar att nå resultat. Det tycker Anette Karlsson passar bra, eftersom hon misstänker att hennes yngste son kan ha dyslexi. Men hon är kritisk till hur dagens skola fungerar:
– Jag har två äldre barn, och jag har sett hur man drar ner i skolan. Barngrupperna är större och resurserna mindre, det finns inte lika mycket hjälp för varje enskild elev i dag, säger Anette Karlsson.
Starkt växande bransch
Den läxhjälp som Anette Karlsson anlitar kommer från företaget My Academy, ett av allt fler företag som erbjuder extra läxhjälp och intensivkurser utanför skoltid. Sedan starten 2005, då My Academy började som ett pilotprojekt i Göteborg, har det nu vuxit till 20 anställda i sex städer, med upp mot 3 000 lärare till sitt förfogande. Först var de ganska ensamma om att erbjuda organiserad läxhjälp, men med tiden har fler liknande företag startat. Det här är en bransch som växer explosionsartat.
Studie-intensiven startade för ungefär tre år sedan, och i år räknar de med att ha 5 000 elever som kunder.
– Idén till företaget fick jag redan på gymnasiet, då jag märkte att det var många som ville ha hjälp med matte. Vi hjälper till att förklara från grunden, vilket vi tycker ger bra resultat, säger Fredrik Fridlund, vd på Studieintensiven.
Att föräldrar väljer att anlita läxhjälp i stället för att själva hjälpa sina barn har flera orsaker, bland annat för att undvika konflikter, men det finns andra anledningar.
– Som förälder har man inte alltid kunskaperna från skolan i färskt minne. Dessutom har man kanske inte den tid att stötta och hjälpa som man kanske skulle vilja, säger Kristian Hansson, vd på My Academy.
Från förskola till gymnasium
Företagen erbjuder läxhjälp från förskoleåldern upp till och med gymnasiet. För de yngsta barnen handlar det mest om ett slags pedagogisk barnpassning, där man lär sig till exempel språk genom lekar.
– Det finns ett stort intresse för barnpassning på engelska eller spanska, säger Kristian Hansson. Men vanligast är att man vill ha läxhjälp i grundskolan. En anledning är att man under grundskoletiden kan utnyttja rutavdraget om man anlitar läxhjälp. Den räknas då som barnpassning, som i sin tur är en hushållsnära tjänst. När barnen kommer upp i gymnasieåldern är de så gamla att de inte anses behöva någon tillsyn, och då kan man inte använda avdraget.
– Bland grundskoleelever är det vanligast att ha kontinuerlig läxhjälp en gång i veckan, medan gymnasieelever ofta vill ha hjälp inför stora prov, säger Peter Weibull, vd på företaget Studybuddy.
Vanligast är att barnen har en till två timmars läxhjälp i veckan. Det finns de som läser tre till fyra lektioner i veckan eller oftare än så, men det är ovanligt. De som vill ha läxhjälp är barn som har det svårt i skolan, men en stor grupp är också elever som det går bra för och som har bra betyg men som vill bli lite bättre i något ämne.
– Det är förvånande att det är så många som siktar på de högre betygen som ville ha hjälp, säger Peter Weibull.
Inga krav på utbildning
Lärarna rekryteras främst från högskolor och universitet, men några är gymnasiestudenter eller pensionärer. Allra populärast är studenter från de tekniska högskolorna, eftersom matte och naturvetenskap är de ämnen som eleverna helst vill ha hjälp med. Innan de får gå ut och undervisa i familjerna intervjuas de och testas på hur bra de är på att förklara och lära ut. Företagen begär också utdrag ur belastningsregistret av sina lärare.
Inget av företagen kräver att deras lärare ska ha någon form av pedagogisk utbildning. Att de kan och känner passion för sitt ämne är viktigare. Ibland erbjuder företagen egna utbildningar.
– Vi har interna utbildningar med vår egen framarbetade pedagogik, säger Fred- rik Fridlund på Studie-intensiven.
Det faktum att lärarna är unga, ibland bara några år äldre än eleverna själva, lyfts gärna fram som en anledning till att de är bra lärare.
– Vi vill ha en ung profil. Vi tror att eleverna lär sig lättare och har mer gemensamt med yngre personer, säger Kristian Hansson på My Academy. Men att just unga lärare skulle vara extra framgångsrika håller inte Ingrid Westlund, docent i pedagogik vid Linköpings universitet, med om.
– Tvärtom. Det finns forskning som visar att äldre och välutbildade lärare är bäst på att lära ut läsning, säger hon. Ingrid Westlund har forskat om läxor, och hon tror snarare att extralärarnas framgång kommer av att de bara har en enda elev att jobba med.
– Det säger sig självt att det är lättare att lära ut matte till en elev än till en klass på 25, säger hon.
Inga småsummor
Kostnaden för läxhjälpen ligger, med rut- avdrag, kring 200–260 kronor i timmen. För snitteleven, som tar en till två timmars lektioner i veckan, blir det alltså mellan 800 och drygt 2 000 kronor i månaden, eller mellan 7 000 och 18 200 kronor per läsår. Det är alltså inga småsummor det handlar om. Men både Kristian Hansson och Peter Weibull hävdar att kunderna inte enbart är höginkomsttagare.
– Det finns de som kämpar med att få ihop det varje månad, men de väljer ändå att behålla tjänsten för att de ser effekt, säger Kristian Hansson.
– Med rut-avdraget är det fler som kan använda sig av läxhjälp, säger Peter Weibull.
Framtiden för läxhjälpsföretagen ser ljus ut. I och med att rut-avdraget blir kvar kommer fler att våga starta liknande företag, och i framtiden tror Kristian Hansson att det bli mer som i andra länder, där det är vanligt att barnen har extra läxhjälp.
– I vissa delar av Paris är det 60 procent av barnen som har extra läxhjälp, säger han. Ingrid Westlund tycker inte att den utvecklingen är positiv.
– Forskning visar att läxor är en källa till konflikt i hemmet. Genom att anlita extern läxhjälp köper sig föräldrarna fria från den konflikten. Men en poäng med läxor är att de anses främja kontakt mellan hem och skola. Den poängen försvinner när man anlitar läxhjälp utifrån, säger hon.
Text: Annika Berge