Hoppa till innehållet
Läs mer

Vad har du på tallriken?

Vilka är egentligen ingredienserna i thaigrytan, och varifrån kommer biffen i planksteken? I kölvattnet efter den stora hästköttsskandalen höjs nu röster för att vi ska få mer information om vad det egentligen är för mat vi äter på krogen.

Publicerad

Alltmer av den mat vi äter har lagats av någon annan – lunchrestaurangens kockar eller de frysta färdigrätternas anonyma tillverkare. Av varje hundralapp som vi spenderar på mat går i dag lite drygt 20 kronor till mat som köps på restaurang. I mitten av 80-talet var den summan bara hälften, ungefär tio kronor.

En ny trend är också att vi köper mat som har lagats på plats i butiken, som vi väljer från de stora livsmedelsbutikernas alltmer välfyllda delidiskar. Men medan de färdigrätter som vi köper i butikens kyl- och frysdiskar har utförliga ingredienslistor och näringsinformation vet vi väldigt lite om vad som gömmer sig i restauranglunchen, pizzamiddagen eller i livsmedelsbutikens delirätter.

frågorLite information

– Det finns förvånansvärt lite information tillgänglig för konsumenter om den mat som har lagats i butik eller på restaurang. Vi får inte reda på varifrån maten kommer eller vilka ingredienser den innehåller. Det här är speciellt besvärligt för överkänsliga personer, men det är egentligen en grundläggande rättighet för oss alla att veta vad det är vi stoppar i kroppen, säger Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

Sveriges Konsumenter vill tillsammans med flera allergiförbund att Sverige ska ta fram regler som ska tvinga restauranger och livsmedelsbutikerna att informera om vad maten innehåller. I december 2014 kommer en ny livsmedelsförordning som rör livsmedelsinformation att tas i bruk inom EU.

Enligt den förordningen ska alla som säljer mat kunna redovisa de 14 viktigaste allergenerna, som bland annat inkluderar jordnötter, ägg och mjölk. Men flera allergiförbund menar att 14 allergener inte på långa vägar räcker.

Täcker inte alla allergener

– Ärter finns till exempel inte med, och inte heller stenfrukter, äpplen, päron och bananer. Enligt Livsmedelsverket täcker de 90 procent av alla allergier, och det kanske de gör, men de resterande 10 procenten? undrar Marianne Jarl, ombudsman på Astma- och allergiförbundet.

– Vi skulle vilja se lika strikta regler för allergener som det finns för bakterier, och där skulle man ju aldrig säga att vi förbjuder åtta av tio bakterier, säger hon.

Det finns möjlighet för EU:s olika medlemsländer att ta fram egna, mer omfattande regler för vilken information som ska finnas tillgänglig för konsumenterna och hur den ska presenteras. Sveriges Konsumenter vill att alla ingredienser ska finnas enkelt tillgängliga för konsumenterna, liksom varornas ursprungsländer.

Nyligen kom nya riktlinjer från Europeiska kommissionen om att det inte räcker med att delin eller restaurangen kan svara på frågor om de 14 allergenerna, utan att informationen ska vara lättillgänglig.

På Sveriges Konsumenter ser man helst att den då ska finnas skriftligt, men Astma- och allergiförbundet vill hellre ha informationen muntligen.

– Det är bättre att få höra informationen från den som verkligen har lagat maten än att det är något som skrevs ner för två månader sedan. Men det där måste lösas från fall till fall. På en del restauranger kanske det inte fungerar med muntlig information, säger Marianne Jarl.

Inom restaurangbranschen håller man med om att det är viktigt att konsumenten får information om vad maten innehåller, men de tycker inte att informationen behöver vara skriftlig.

– Det måste räcka med att gästen får informationen muntligt. Att hålla på med listor på ingredienser är ohållbart. Restaurangverksamhet är ingen linjeproduktion. Vad som finns i rätterna beror på tillgång på råvaror, och många restauranger arbetar också för att minska risken för svinn genom att ersätta vissa råvaror med andra, säger Stefan Lundin, chefjurist på Visita, branschorganisation för hotell och restaurang.

Falsk trygghet

Han säger att listor på ingredienser kan ge en falsk trygghet eftersom de kanske inte är 100 procent uppdaterade.

– Trygghet för en gäst är inte enbart ingredienser, utan också hur man separerar varorna i köket. Vissa restauranger ändrar sin meny dagligen, och då finns risk att listorna inte uppdateras. Det är säkrast att information om allergier sker i dialog med personalen, så de uppmärksammas på vilken allergi gästen har, säger han.

På Sveriges Konsumenter tror man att konsumenter drar sig för att ställa ingående frågor för att inte vara besvärliga.

– Man ska inte behöva stå i en stressig lunchrestaurang och fråga ut personen i kassan om vad rätten innehåller, medan kön växer bakom ryggen, säger Jan Bertoft.

Och Stefan Lundin på Visita håller med:

– Det är viktigt att konsumenter känner att de kan ställa frågor, och som restauranggäst ska man inte känna sig besvärlig. Man har rätt att få korrekt information om vad det är man äter.