Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Jag accepterar

Följ signalerna till rätt kött

Köttproduktionen påverkar klimatet. Vi bör äta mindre kött och välja det som påverkar miljön så lite som möjligt. Köttguiden kan hjälpa dig att välja rätt.

Kött är en bra källa till protein och flera mineraler som vi behöver. Men kött har också negativa egenskaper. Rött kött ökar risken för olika cancerformer, och köttproduktionen har stor påverkan på klimat och miljö.

I ett projekt vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har doktoranden Elin Röös skrivit en Köttguide som kommer att finnas på nätet och i butikerna. Röda, gula och gröna smileygubbar ska lotsa konsumenten rätt vid valet av olika köttprodukter eller alternativ till kött som baljväxter – bönor, ärter, linser – quorn eller ost.

– Syftet med Köttguiden är att förenkla för konsumenten. Målgruppen är de medvetna konsumenterna, men också inköpare och personal i butikerna ska kunna ha nytta av guiden, säger Elin Röös vid institutionen för energi och teknik på SLU.

Klimat- och miljöpåverkan från köttproduktionen har diskuterats länge. När projektet Köttguiden startade för ett par år sedan gick debattens vågor höga, men nu har de lugnat ner sig, säger Elin Röös:

– Ingen kan säga emot längre; bevisen är så tydliga för köttproduktionens negativa påverkan. Det är inte lika svårt att prata om de här sakerna längre. Kött utgör cirka 15 procent av den mat vi köper men står för nästan hälften av utsläppen av växthusgaser från livsmedelskonsumtionen.

Gaser från djuren

Köttproduktion är negativ för klimatet på flera olika sätt. Idisslare som kor och får rapar ut växthusgasen metan när de smälter sitt foder. Vid odling av foder, till exempel sojabönor, bildas lustgas, som också är en kraftig växthusgas, i marken.

Lustgas släpps även ut vid tillverkningen av konstgödsel och när gödsellagras och sprids. När traktorer och transportfordon körs sker koldioxidutsläpp. Sedan 1990 har konsumtionen av färskt och fryst kött ökat med 50 procent i Sverige, och i genomsnitt konsumerar vi cirka 225 gram kött per person och dag. (Inklusive charkprodukter och färdigrätter.)

Det är ca 30 procent mer än vad som rekommenderas från närings- och hälsosynpunkt. Om vi skulle byta ut en del av vår köttkonsumtion mot frukt och grönt skulle det vara bättre för både hälsan och klimatet.

– I Köttguiden vill vi peka på bra köttval, men framför allt måste vi i västvärlden minska konsumtionen av kött, fortsätter Elin Röös.

Det är fyra kriterier som SLU, i samarbete med Naturskyddsföreningen och Coop, har använt sig av: Klimat, Biologisk mångfald, Kemiska bekämpningsmedel och antibiotika samt Djurvälfärd och utevistelse.

De köttslag som bedömts är både svenskt och importerat nött-, lamm-, fläsk- och fågelkött samt vilt. Ekologiska och Sigillmärkta köttslag har också jämförts.

Viltkött är det enda kött som fått fyra gröna smileys, det vill säga godkänt. De djuren går fritt i markerna, utfodras inte med något speciellt foder och får ingen antibiotika. Däremot är tillgången på viltkött mycket begränsad. Endast 2 procent av det kött vi äter i dag i Sverige utgörs av viltkött.

Av övriga köttslag som finns i kontrollerad uppfödning är det svenskt ekologiskt naturbeteskött som är mest miljösmart. Det har visserligen en röd smiley för klimatpåverkan men tre gröna för de övriga kriterierna. Naturbetesköttet bidrar positivt till miljön genom att marker där många rödlistade arter finns betas. Får dessa marker växa igen försvinner också dessa arter.

Rött för importerat

Flera importerade köttslag har fått röda smileys. Sydamerikanskt nötkött är extra klimatbelastande. I jakt på nya betesmarker för djuren skövlas ofta värdefull regnskog, vilket är ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden. Även för svensk produktion av kyckling och gris som använder importerat foder, framför allt soja, finns samma problematik.

Av de alternativa livsmedlen är de de ekologiska eller konventionellt odlade baljväxterna som fått flest gröna smileys.

– Att informera om de olika alternativen är komplext, säger Elin Röös. Produktion och miljöpåverkan sker på så många olika sätt.

– För att göra en så rättvis bedömning som möjligt har vi samlat in synpunkter från en rad producent- och konsumentorganisationer. Färgmärkningen har diskuterats med många parter, och vi tycker att vi kommit fram till bra gränsdragningar.

Transporternas utsläpp har man inte tagit med i detalj i Köttguiden. Enligt Elin Röös utgör transporternas påverkan en liten del när det gäller kött.

Att transportera 1 kilo kött från exempelvis Brasilien till Sverige bidrar till utsläpp på mindre än 0,5 kilo koldioxidekvivalenter, CO2e*. Det kan jämföras med utsläppen från produktionen av nötkött, som ligger på 20– 40 kilo CO2e per kilo kött.

Text: Ingrid Jacobsson

 

Prenumerera

Få tillgång till allt

 10 nr av tidningen.
 Alla tester på webbplatsen.
 Läs tidningen digitalt.

     Beställ här >>

 

Vägledande gubbar

grön gubbeFör att få en grön smiley ska produktionen släppa ut mindre än 1,5 kilo koldioxidekvivalenter, CO2e*, per kilo. Produktionen ska också bidra positivt till bevarande av biologisk mångfald genom användning av naturbete eller vegetabiliskt foder som odlats på ett hållbart sätt. Kemiska bekämpningsmedel är inte tillåtna, och antibiotika får endast användas mycket restriktivt. Djuren ska omfattas av djurskyddslagstiftningen och gå på bete utomhus.

gul gubbeGul smiley betecknar kött som ger 1,5–12 CO2e per kilo, som inte använder importerad soja som foder och/eller följer reglerna för ekologisk produktion. Mycket låg användning av kemiska bekämpningsmedel får förekomma och mycket restriktiv användning av antibiotika. Djuren ska omfattas av djurskyddslagstiftningen och få beta ute minst halva året.

röd gubbeÖvrig köttproduktion som ger större klimatavtryck än 12 kilo CO2e per kilo och som inte har några restriktioner för foder, bekämpningsmedel, antibiotika och så vidare får röd gubbe. Rödbetecknad produktion följer inte heller svensk djurskyddslagstiftning eller regler för utomhusvistelse.

*Koldioxidekvivalent är en gemensam måttenhet för utsläpp av olika växthusgaser. CO2e anger mängd av en växthusgas uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma klimatpåverkan. utsläpp av 1 kilo metan motsvarar till exempel klimatpåverkan av 21 kilo koldioxid.