Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Jag accepterar

Återvunnet innebär inte hållbart mode

Kampanjer om hållbara kläder gjorda av gamla petflaskor ska få oss att shoppa med gott samvete. Men reklambudskapen håller inte, enligt forskare. Det återvunna modet gör ingen större skillnad.

kläder

Snabbmodeföretagen hoppas på hållbart för fortsatt klädkonsumtion.

Tunnelbanestationen i Stockholm är tapetserad med reklamaffischer för kläder – tjocka stickade tröjor och jackor till det kyliga vädret. I takt med att opinionen skiftat har också reklamen förändrats: Huvtröja i ekologisk bomullsblandning 149 ­kronor. Jacka i återvunnen polyester 299 kronor.

Annonserna är för H&M:s ”conscious collection”, modejättens produktsegment för vad de kallar hållbara plagg. ”Mode tillverkat av återvunna PET-flaskor”, står det på affischerna.

När vårt omfattande shoppande allt mer har börjat ifrågasättas har klädföretagen blivit tvungna att försöka komma på en plan B för att vi ska kunna fortsätta handla. Det är då de så kallade hållbara materialen dykt upp. Det handlar om bomull från olika märkningar, om ananasfiber, hampa och viskos av pappersmassa. Men framför allt handlar det om återvunnen polyester.

Konstfibern polyester är ett billigt och lättanvänt material i förhållande till många andra. Det är därför den genom åren har fortsatt att vara så populär. Inte bara i träningskläder, där polyester används för sin egenskap att inte samla fukt som exempelvis bomull gör, utan i allt från filtar till byxor och stickade tröjor där man ofta blandar polyestern med andra material för att få till textilier som liknar ull och silke. Ungefär 60 procent av dagens modeprodukter görs av polyester.

Men eftersom polyester, liksom plast, tillverkas av råolja är det också en riktig miljö- och klimatbov. Dels för att olja är en fossil råvara och dels för att jorden inte klarar att bryta ner polyestern när den blir skräp.

sandra roos swerea

Sandra Roos, textilforskare vid
det statliga forskningsinstitutet Rise.

För några år sedan började det dyka upp plagg av återvunnen polyester. Då var en vanlig missuppfattning att plaggen var tillverkade av gamla polyesterplagg. Det tror många fort­farande, säger Sandra Roos, textilforskare vid det statliga forskningsinstitutet Rise.

– Men det finns inget slutet kretslopp. Det är inte så att om man köper en klänning i polyester eller återvunnen polyester och sedan lämnar in den till återvinningen så blir det en ny klänning, säger hon.
Inga av de återvunna polyesterplagg som nu syns överallt är tillverkade av gamla plagg, säger hon, eftersom det inte är möjligt i stor skala i dag. I stället görs de av petflaskor. Det har fått en del klädföretag att börja marknadsföra den återvunna polyestern med att man räddar världshaven från plastskräp genom att tillverka textilier av plastflaskor. ”When you recycle everybody wins”, skriver Lindex i sin webbutik under märkningen ”sustainable choice” (hållbart val), där de säljer plagg av bland annat återvunnen polyester.

H&M och Lindex är inte de enda företagen inom snabbmodet som skapat märkningar eller ­särskilda sortiment för ”hållbart mode”. Hos ­Åhléns kallas det ”bra val”. Hos Kappahl ”responsible fashion”. Gemensamt är att de fokuserar på materialen. Flera har satt upp mål att ha 100 procent ”hållbara material” inom ett antal år.

Men hur hållbart är det egentligen att fortsätta pumpa ut billiga kläder i vad som egentligen är plast – även om den är återvunnen?

För det första bör man ha en sak klart för sig: den andel av ett plaggs totala klimatpåverkan som materialet står för är försvinnande liten, visar forskningen. Det gör att materialets hållbara egenskaper blir ganska obetydliga när man ska avgöra om ett plagg är hållbart eller ej. Den största klimatboven när det gäller textilier är produktionen – alltså sömnad, vävning, spinning och färgning. Produktionen sker ofta i länder där energin kommer från fossila källor. Enligt livscykelanalyser som svenska forskare har gjort står elanvändningen under textilproduktionen för över 40 procent av de utsläpp av växthusgaser som ett plagg genererar. Fiberproduktionen, när det gäller exempelvis polyester, står bara för tre procent (för bomull är det något högre och för en del andra konstfibrer något lägre).
Att fokusera enbart på materialet och sedan kalla ett plagg hållbart blir därför missvisande.

Det går således inte att slå fast att ett plagg i återvunnen polyester alltid är mer hållbart än ett i ny, jungfrulig, polyester, säger Sandra Roos.

– Nej, för fibervalet spelar faktiskt ingen roll i det stora hela. Det beror snarare på hur den återvunna polyestern är tillverkad och hur den jungfruliga polyestern är tillverkad, säger hon.
Vi mejlar Lindex hållbarhetschef Anna-Karin Dahlberg för att fråga om den återvunna polyestern i deras sustainable choice-plagg är tillverkad på ett mer hållbart sätt, till exempel i fabriker som använder fossilfri el, än deras vanliga polyester – eftersom de kallar det ett hållbart material.
Det är den inte.
”De plagg som vi kallar för sustainable choice är tillverkade av mer hållbara råmaterial och säger i dagsläget inget om leverantörskedjan”, svarar Anna-Karin Dahlberg, men påpekar att detta är något som företaget diskuterar.

 Vi mejlar också H&M för att fråga samma sak och deras pressansvariga Johanna Roos svarar att företaget har som mål att alla deras leverantörsfabriker ska vara klimatneutrala till år 2030.

På klimatfronten är det alltså inte rimligt att påstå att ett plagg är mer hållbart endast för att det har sytts av återvunnen polyester. När det gäller miljöaspekten blir det klurigare.
Ingen har väl missat rapporterna om hur plast förpestar världshaven. ”Vi har hittills använt minst 16 miljoner petflaskor till våra plagg, så det är ju en del plast som inte hamnar i haven eller på landfill”, skriver Lindex hållbarhetschef Anna-Karin Dahlberg i sitt mejl.

Andra klädföretag använder formuleringar som att deras återvunna polyester ”motverkar problem med plastavfall”. 

petflaskor

Petflaskor packade i väntan på återvinning


Det är en tacksam bild att sända till konsumenten: Shoppa – och rädda världen på samma gång. Och det är visserligen bra att använda ett material som redan finns, men skulle verkligen flaskorna som blir kläder annars ha blivit skräp?
– Det är klart att om man gör polyestern av flaskor man samlat in på stränder och i naturen så är det ju jättebra. Men de allra flesta plastflaskor samlas ju inte in från naturen, säger Sandra Roos. 
Hon beskriver en problematik som sällan tas upp av klädföretagen: När efterfrågan på textil av återvunna flaskor nu skjuter i höjden är det en färre gamla flaskor som kan återvinnas till nya flaskor – där efterfrågan ju kvarstår. Då får i stället nya flaskor göras av råvara, alltså olja. 

– Det hade egentligen varit bättre om man hade gjort flaskor av återvunna flaskor. Det gör man visserligen, men i mindre grad nu när det finns en så stor efterfrågan från klädindustrin. I slutändan är det ju ett nollsummespel, säger Sandra Roos.

Sandra Roos, som själv forskar på textilfibrer, säger att det rent materialmässigt också vore mer effektivt att återvinna flaskor till flaskor. 

I miljöaspekten måste man också räkna in frågan om mikroplaster. Alltså de små partiklar som polyestertyg släpper i vattnet när det tvättas och som följer med sköljvattnet ut i vattendrag, sjöar och hav där djur får dem i sig vilket försämrar deras överlevnadsförmåga. Forskning visar att ingenting tyder på att återvunnen polyester skulle släppa ut mikroplast i mindre omfattning än ny polyester.

Designa för ­”klädernas kretslopp”

Många snabbmodeföretag säger sig vilja ha ett ”klädernas kretslopp”. De vill ”sluta cirkeln” och vara ”cirkulära”. Gamla kläder ska matas in i ena änden och nya ska komma ut av material från de gamla. Men det är fortfarande ovanligt att kläderna designas för att vara lätta att återvinna – inte minst plagg i polyester.

För att enklare kunna återvinna plagg till ny textil gäller det att blanda så få material som möjligt. I blandtyger ska man försöka använda samma procentsatser av de olika materialen i så många plagg som möjligt, processerna blir nämligen mer effektiva om man har ett homogent material som inflöde.

Givetvis ska man inte ”designa ett avfall”. Det bästa sättet att spara på klimat och miljö när det gäller kläder är ju ändå att användaren har plagget länge, för att sedan sälja det vidare. Den som köper second hand i stället för nytt sparar 70 procent av klimatpåverkan – medan återvinning till fiber i bästa fall sparar 15 procent.

 

Akryl i en hållbar kofta?

En damkofta som säljs hos Lindex är märkt som ett hållbart val. I materialblandningen som innehåller 54 procent återvunnen polyester återfinns också 20 procent av miljövärstingen akryl. Akryl är en konstfiber som används för att bygga volym och brukar kallas ”fuskull”. Den tillverkas, liksom polyester, av olja och anses vara en av de sämsta fibrerna ur miljösynpunkt. Inte bara för att den görs av fossil råvara, det krävs dessutom mycket kemikalier och lösningsmedel för att framställa akryl. Det utgör inte bara ett problem för de som jobbar i fabrikerna utan riskerar också att läcka ut i vatten.
– Akryl är en fiber man knappast bör ha i ett plagg som ska vara hållbart, säger forskaren Sandra Roos.

”Vi har en gräns på att plagget ska innehålla minst 51 procent av en mer hållbar fiber för att få sustainable choice-tagen, därav blandningen i denna kofta. Vi ser över vår kommunikation på våra produkter nu och kommer att göra ett omtag kring detta”, skriver Lindex hållbarhetschef Anna-Karin Dahlberg i ett mejl.

Moa Kärnstrand
Text
radron@radron.se
Shutterstock
Foto
Prenumerera
pren55

55 kr/mån ger dig:

  • Hundratals tester gjorda i labb. 
  • Nya tester och guider varje månad. 
  • Hela tidningen i mobil och dator.
Stöd Råd & Rön

Gillar du texten du läser? Råd & Rön är kommersiellt oberoende och en av ytterst få tidningar utan annonser. För 55 kr/månad får du tillgång till alla våra tester, guider och artiklar. Dessutom stödjer du Sveriges enda konsumenttidskrift.

Bli prenumerant
Konsument
hyrtrender-kläder

Hyra kläder – gammalt säljknep i ny kostym

2019 blev året då klädbranschen hakade på idén om hyrplagget för att trolla bort vår stora klädshoppande och bidra till en mer hållbar konsumtion. Men är det verkligen så enkelt?

Miljö
motala-plast-gamla-elux

Så ska mer plast återvinnas

Bara en tredjedel av den plast du sorterar blir till nya produkter. Resten bränns upp. Men nu ska det bli ändring.

Konsument
hyrtrender-kläder

Hyra kläder – gammalt säljknep i ny kostym

2019 blev året då klädbranschen hakade på idén om hyrplagget för att trolla bort vår stora klädshoppande och bidra till en mer hållbar konsumtion. Men är det verkligen så enkelt?

Miljö
motala-plast-gamla-elux

Så ska mer plast återvinnas

Bara en tredjedel av den plast du sorterar blir till nya produkter. Resten bränns upp. Men nu ska det bli ändring.