Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Jag accepterar

Citybönder odlar på höjden

Örter i gamla verkstadslokaler, sallad i containrar och insekter som väntar på att få bli mat. Möt de moderna bönderna som med teknikens hjälp vill ändra hur vi odlar och vad vi äter.

margaretabsandeback190930_MBS5838-Editw

Petter Olsson mäter ljuset. I framtiden planerar man att använda sensorer och smarta datorprogram för att automatiskt skapa rätt förutsättningar för växterna.

Klonk! Tråget med små skott har rullat ett par meter, till synes för egen maskin, och stannat med en liten duns i den höga hyllan bredvid mig. Toon Shoots heter de tydligen och jag försöker sticka ner handen i fickan för att fota namnlappen, men stoppas av skyddsdräkten. Så fort jag klev innanför dörren till Grönska Stadsodling fick jag klä mig i ett vitt fodral som gör att jag ser ut som en blandning av ett mumintroll och en polis som genomför en brottsplatsundersökning. Eftersom dräkten inte är till för att skydda mig, utan växterna, vågar jag inte öppna blixtlåset och ta fram telefonen. Jag skriver i stället i mitt block: Toon Shoots – smakar bränd vitlök – vad är detta?

Vi befinner oss i en tidigare verkstadslokal i ­Huddinge, med tegelväggar och betonggolv. Innan Grönska flyttade in fanns här en italiensk matgrossist. Nu finns det i stället höga stål­hyllor med led-belysning och bevattningssystem. Hyllorna är fullproppade med koriander, citronmeliss, grönkål, kruksallad och basilika, för att nämna något av det som odlas här.
– Vi kan producera upp till 80 000 plantor i månaden, berättar vd:n Robin Lee.

Han grundade företaget tillsammans med ­Petter Olsson och ­Natalie de Brun Skantz 2015. Nu, fyra år senare, träffar jag dem i ­odlingssystemet som de har konstruerat helt själva. De är tio personer som arbetar på Grönska och de säljer lokalproducerade örter och sallad till ett trettiotal butiker och restauranger i Stockholm. Det är tydligt att de älskar att odla, men de är minst lika engagerade i själva systemet, från led-lampor till odlingstråg och bevattnings­system. Just nu har de två anläggningar, men ­tanken är att de ska kunna sälja systemen till lokala stadsodlare över hela världen.

 

Beskuren mjölmaskw2

Mjölmaskar lever på grödor som människor inte kan äta och har liten klimatpåverkan.

I Mora finns ett annat företag som har tagit fram ett eget odlingssystem, men här är det något helt annat som växer i hyllorna. Nils Österström på företaget Tebrito i Mora odlar nämligen mjölmask i lådor, som staplas i stora anläggningar. I fram­tiden ska de kunna skötas av robotar. Mjölmaskar är mycket rika på protein och en av företagets produkter är ett proteinmjöl som kan an­vändas i stället för ägg- mjölk- eller sojaprotein. De matas med rester från spannmålsindustrin, som stjälkar från majs eller rester från öltill­verkning. Alltså sådant som vi människor inte vill äta. Protein från insekter innebär också liten klimatpåverkan.

– Jämfört med ett kilo protein från nötkött släpper insekter bara ut någon hundradel när vi producerar effektivt och har stora volymer, säger Nils Österström.

I Sverige är det än så länge inte tillåtet att sälja insekter som livsmedel, men den europeiska yndigheten för livsmedelssäkerhet utreder om insekter ska godkännas. I Finland, Norge och Danmark har reglerna tolkats annorlunda och här säljs insekter som mat. Nils Österström, som även är ordförande för branschorganisationen Insektsföretagen, tror att ett godkännande kommer även i Sverige under 2020. Då är de redo att börja leverera insektsprotein till svenskarna. ­Nils Österström tror mycket på proteinmjöl, eftersom många är skeptiska till att äta insekter. Men personligen har han inget emot att knapra dem i sin naturliga form.
– Jag uppskattar insekter tillagade som de är, men det går bra att göra äggfri majonnäs, ­burgare eller proteindrinkar på dem. Vi har bara börjat skrapa på ytan av möjligheterna, avslutar Nils Österström.

 

cubegreens

Lill Grebing och Carl Grebing grundade Cubegreens i april i år. Foto: Max Carlgren.

Ytterligare ett företag som odlar på höjden är Cubegreens, som vi hittar i Stockholms östra delar, nämligen Sickla. I en begagnad kyl­container träffar jag Lill Grebing, som tillsammans med maken Carl Grebing grundade Cubegreens i april i år. Containern som står mitt i köpkvarteren har tidigare fraktat mat över hela världen, men har på senare tid byggts om till att fungera som en odlingsplats. Nu står den bland ­kunderna, som består av butiker och restauranger i dess ­omedelbara närhet, och erbjuder extremt ­lokalproducerade grönsaker.
– Vi promenerar med våra produkter till kunderna, berättar Lill Grebing.

I containern har de 30 kvadratmeter odling. De fokuserar på sallad, kål och örter och kan leverera tre till fyra ton grönsaker per år. Det motsvarar ungefär 2 000 krukor basilika eller 800 salladshuvuden i veckan. Grödorna växer i hängande torn längs väggarna. Vatten med näring sipprar ner från taket och återcirkuleras med pumpar. Be­lysningen består av led-lampor, som trots att de är energisnåla räcker för att också värma den välisolerade containern till rätt odlingstemperatur. Strömförbrukningen är 80 kilowattimmar per dygn, som en normalstor villa. Grönska odlar giftfritt och gör av med 90 procent mindre vatten än odling i friland, ungefär 35 liter om dagen om man räknar in att de måste byta vatten med jämna mellanrum. Det motsvarar en dusch i tre minuter.

– När vi byter vattnet använder trädgårds­mästarna i området det och vattnar med,
säger Carl Grebing.

Fördelen med att odla i en container är att det går att odla precis där kunderna finns. Och skulle kunderna flytta är det lätt att flytta containern.  I dagsläget har Cubegreens en container, men de planerar att utöka verksamheten.
– En container kan försörja 50 familjer per år med grönsaker, så en bostadsrättsförening skulle kunna vara ett bra exempel på lokal och specialiserad odling, säger Lill Grebing.

margaretabsandeback190930_MBS5898-Editw

I såmaskinen doseras frön i torvkrukor med jord. Det går även att odla grönsaker i kokosfibrer eller stenull.

Vi återvänder till Grönska i Huddinge. Längs ena långsidan av lokalen står en stor, röd såmaskin. Den doserar automatiskt jord och frön i pappkrukor på brickor och vattnar till slut sådden. Sedan bärs brickorna in i en varm och mörk groddkammare där det brukar ta runt fem dagar innan groddarna sticker upp ur jorden. Då flyttas de till hyllan i det automatiska odlingssystemet. Det består av stålställningar med rullande banor för växtbrickorna. Led-belysning ger rätt ljus i rätt mängd och näringen kommer från rötrester från biogas­framställning. Bevattningen sker i ett slutet system som samlar upp allt spillvatten och återför det till tankar där vattnet näringssätts på nytt.

margaretabsandeback190930_MBS5567-Editw

Petter Olsson, Robin Lee och Natalie de Brun Skantz ­grundade Grönska Stadsodling 2015.

Jag går längs hyllorna och passerar ytterligare en bricka Toon Shoots och får veta att det är ett kinesiskt träd vars skott är ätliga, de är populära som garnityr på ­restauranger. Hyllsystemet är konstruerat så att när en bricka lyfts bort för skörd i ena änden flyttas de andra brickorna ­automatiskt efter. Det gör att behovet av ­manuell hantering av plantorna är litet. I slutet av ­anläggningen packas plantorna in i papper vaxat med vegetabilisk olja och ställs i pappkartonger, redo för transport. Ett hundratal kartonger står klara på förmiddagen när vi besöker Grönska, inne­hållande runt tusen plantor.
Grönskas plan är att kunna bygga storskaliga odlingar. Deras system kan byggas både tio och tjugo meter höga och rymma massor av hyllplan. Det gör att stora odlingar får plats på få antal kvadratmeter, så länge det är högt i tak. Genom att odla där folk bor och använda energisnåla led-lampor minskar man transporterna och energi­förbrukningen.
– Hur mycket miljökämpar folk än vill vara är priset ofta avgörande när man väljer vilken vara man köper, säger Robin Lee.

Därför håller de koll på teknik som kan kapa kostnaderna ytterligare. Led-tekniken är effektiv, med det finns ännu mer effektiva laserdioder som kan bli nästa steg i deras energisnåla belysningssystem. Dessa förbrukar bara en bråkdel av energin som en led-lampa använder.

Redan i dag växer Grönskas plantor bokstavligt talat upp på löpande band, när de rullar fram i de stora odlingshyllorna från små skott till färdiga plantor på bara några tiotals meter. Men i framtiden hoppas teknikbonden Robin Lee att han, precis som insektsodlarna i Mora, ska kunna bygga bort sig själv från planteringsgolvet.
– Tanken är att vi i framtiden ska ha ett automatiserat system som sköts av robotar, säger han

Odla i vatten

Att odla hydro­poniskt innebär att du odlar med vatten och näringslösning,
i stället för i jord. Vill du komma i gång själv hemma finns det startpaket som består av odlingslådor som du sätter frön i. Sedan tillför du vatten med näring och ljus från led-lampor. På så sätt kan du odla egna grönsaker hemma i lägenheten, även på vintern. Vill du bygga större system finns massor av information och tips på nätet, men ett enkelt startpaket kan du hitta för omkring tusen kronor.

 

Fiskodling i fähus

I Skåne driver företaget Gårdsfisk fiskuppfödning på torra land, i bassänger i en gammal bondgård. På åkrarna i anslutning till gården kan gödslet som fiskarna producerar användas som näring för grödor. Eftersom de föder upp sötvatten­levande fiskar kan även vattnet spridas på åkrarna kring gården. Med slutna system blir påverkan på miljön omkring minimal, fiskarna kan inte heller rymma till kringliggande vattendrag. Fisken rensas och bereds på gården och kan levereras till hela Sverige.

 

max-carlgren
Max Carlgren
Text
max.carlgren@radron.se
Margareta Bloom Sandebäck
Foto

 

Prenumerera
pren55

55 kr/mån ger dig:

  • Hundratals tester gjorda i labb. 
  • Nya tester och guider varje månad. 
  • Hela tidningen i mobil och dator.
Stöd Råd & Rön

Gillar du texten du läser? Råd & Rön är kommersiellt oberoende och en av ytterst få tidningar utan annonser. När du prenumererar får du tillgång till alla våra tester, guider och artiklar. Dessutom stödjer du Sveriges enda konsumenttidskrift.

Bli prenumerant
Miljö
170301hemmaodlat_6l

Här odlar de utan jord

Du behöver inte ha en trädgård för att kunna odla. Det är budskapet från föreningen Hemmaodlat som vill inspirera fler trångbodda stadsbor att odla sin egen mat hemma i bostaden.

Odling
spanat i stan webb

Köksträdgården för stadsbon

Att odla sin egen mat i stan är drömmen för Anna ­Rökaeus och Olof Söderén.

Dryck
drickermjölk

"Mjölkbråket onödigt"

Ingen har väl missat striden mellan Arla och Oatly, men när vi tittar närmare på frågan finns egentligen inte så mycket att bråka om.

Miljö
170301hemmaodlat_6l

Här odlar de utan jord

Du behöver inte ha en trädgård för att kunna odla. Det är budskapet från föreningen Hemmaodlat som vill inspirera fler trångbodda stadsbor att odla sin egen mat hemma i bostaden.

Odling
spanat i stan webb

Köksträdgården för stadsbon

Att odla sin egen mat i stan är drömmen för Anna ­Rökaeus och Olof Söderén.

Dryck
drickermjölk

"Mjölkbråket onödigt"

Ingen har väl missat striden mellan Arla och Oatly, men när vi tittar närmare på frågan finns egentligen inte så mycket att bråka om.