Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Jag accepterar

Därför minskar näringen i vetet

Mer koldioxid i atmosfären gör vete, ris och andra ­viktiga grödor mindre näringsrika. Det hotar hälsan för miljontals människor i fattiga länder. Och på sikt ­kanske också din frukostmacka.

vete

De ökande utsläppen av koldoxid i atmos­fären gör långsamt att baslivsmedel som vete, ris och andra viktiga grödor blir mindre näringsrika med mindre protein och mindre viktiga mineraler, till exempel zink och järn. I stället för protein blir det mer stärkelse i grödorna. Man kan kalla det för en skräpmatseffekt där maten blir mindre näringsrik i förhållande till energiinnehållet. Proteinfattigt spannmål gör inte bara att din morgonmacka blir mindre näringsrik. Mjöl med mindre protein är också sämre att baka med eftersom proteinerna är viktiga både för brödets smak och jäsningen. Det stora problemet ligger dock bortom just din frukost. Forskare varnar för att miljontals människor runt om i världen, som får en stor del av sina proteiner från växter, kan få näringsbrist. 

Håkan Pleijel är biolog och professor vid Göteborgs universitet. De senaste 20 åren har han ­studerat koldioxidens påverkan på bland annat vete. Hans forskning visar att andelen protein i vete kan minska med så mycket som 10 procent inom några decennier. Även näringsämnen som järn och zink minskar ungefär lika mycket i de experiment som gjorts.
– Förändringen är så långsam att den som arbetar på kvarnen inte märker någon skillnad i proteininnehållet från år till år, säger han.

Boven i dramat är ökade halter av koldioxid i atmosfären. Koldioxiden är den viktigaste växthusgasen, och halten har ökat dramatiskt sedan industrialiseringen. I dag är forskarsamfundet i stort sett ense om att det är människans eldande av fossila bränslen som är den viktigaste orsaken till höjningen av ­koldioxid och att den i sin tur leder till ­uppvärmning av planeten.

När Håkan Pleijel inledde sin forskning i slutet av 1980-talet låg halten koldioxid på ungefär 350 miljondelar i atmosfären. I dag ligger den på drygt 400 miljondelar. Andelen koldioxid väntas fortsätta att öka i snabb takt. 2050 räknar man med att koldioxid­halten kommer att vara mellan 500 och 600 miljondelar, och det är de halterna som forskarna har utsatt växterna för i sina experiment.

Håkan Pleijel och hans kollegor har använt plasttält för att skapa en atmosfär med mer koldioxid runt vetet i sina försök.

Koldioxiden i sig är inte farlig för växterna. ­Tvärtom är den en viktig byggsten i deras fotosyntes. Mer koldioxid i atmosfären kan få dem att växa snabbare.
– Många tycker inte att man ska bekymra sig om den ökade kol­dioxidhalten efter­som den förhöjer fotosyntesen och stimulerar tillväxten i växten, säger Håkan Pleijel.

Andra fördelar med mer koldioxid i atmosfären är att växterna behöver mindre vatten eftersom öppningarna på bladen där koldioxiden tas in inte behöver vara öppna lika mycket och avdunstningen från växten blir mindre. Men nackdelarna med att växten får svårare med näringsbalansen överväger, menar Håkan Pleijel.

För att ta reda på vad som händer med växterna har han och andra forskare gjort försök i fält där de ökat halten koldioxid kring växterna. Bland annat har de byggt cylinderformade tält runt växterna och sprutat in koldioxid. Trots att det finns många andra faktorer som påverkar näringsinnehållet i olika grödor är resultaten från olika forskargrupper runt om i världen samstämmiga.
– Grödorna blir mer näringsfattiga. Det finns också experiment med vilda växter där man har sett att larver måste äta mer av växterna för att få i sig tillräckligt med näring, säger Håkan Pleijel.

Även om forskarna är överens om att näringen i växterna påverkas negativt av mer koldioxid i luften råder det oenighet om vilka mekanismer i växten som ligger bakom näringsminskningen.
– Vi vet inte varför och det finns några olika möjliga förklaringar. En hypotes är utspädning – att eftersom växterna bildar mer stärkelse späds näringsämnena ut, säger Håkan Pleijel.

Andra förklaringar som lagts fram är att den minskade vattengenomströmningen i växten gör att den tar upp mindre näring ur jorden eller att den ökade koldioxidnivån gör det svårare för växten att omvandla nitrat till ammonium, som är en beståndsdel i protein.
– Det är en lite infekterad debatt ibland. Jag tror inte att utspädning är hela förklaringen eftersom höga halter av koldioxid kan leda till minskat näringsinnehåll även i fall där tillväxten inte ökar, säger Håkan Pleijel.

Att ta reda på hur mekanismerna fungerar är viktigt för att kunna hjälpa grödorna att ta upp mer näring till exempel genom att gödsla på rätt sätt.

Den amerikanske forskaren Samuel Myers, som jobbar på miljöavdelningen vid Harvard University, har studerat hur minskningen av olika näringsämnen i grödan kan påverka människors hälsa. Han har främst tittat på ­befolkningsgrupper som i dag får en stor del av sitt protein från växter och som redan ligger på gränsen när det gäller att få i sig tillräckligt. Studierna visar att den väntade minskningen av protein i grödor gör att ytterligare runt 150 miljoner människor kommer att drabbas av under­näring år 2050. För de som redan är undernärda blir situationen värre, enligt Samuel Myers forskning. Siffrorna kan dessutom vara i underkant eftersom han inte tar hänsyn till att jordens befolkning väntas öka. En ­tredjedel av dem som riskerar att drabbas bor i Indien, där många är beroende av ris för sitt närings­intag.

I länder som USA eller Sverige ser riskerna annor­lunda ut och de kan vara svåra att värdera. Här är det få som drabbas av näringsbrist och de flesta får i sig betydligt mer protein än vad som behövs. Men Samuel Myers nämner i sin forskning att en mer stärkelserik kost kan leda till en ökning av till exempel hjärt-kärlsjukdomar.

 

 

Livsmedelsverket är den myndighet i Sverige som är ansvarig för att övervaka närings­innehållet i vår mat. Verket gör egna analyser av näringsinnehåll i olika livsmedel och gör studier över vad vi svenskar stoppar i oss. Det har under en längre tid funnits farhågor kring att näringsinnehållet i olika grödor ska minska till följd av att jordarna utarmas och växtförädlingen in­riktas på tillväxt i stället för näring.
Koldioxidökning som möjligt hot mot närings­innehållet i grödor har Livsmedelsverket däremot inte värderat.
– Det är lite av en ny vinkling, säger Irene Mattisson som är senior risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket.

Hon menar att även om det inte finns någon generell risk för näringsbrist i Sverige just nu är det ett område att följa.
– Det påverkar inte näringsintaget i dag, men för att kunna säkerställa näringsintaget i fram­tiden behöver vi vara ute i god tid. Klimatförändringar kommer att betyda mycket för växt­odlingen. Växtförädling går långsamt och man måste börja jobba nu, även om de koldioxidhalter forskarna pratar om ligger långt fram, säger hon.

Ett sätt att möta minskat näringsinnehåll i spannmål är att berika produkter med näringsämnen som saknas. Det gjordes tidigare i Sverige med järn i mjöl.
– Det togs bort på 90-talet. Men om vi märker att innehållet av ett näringsämne blir lågt kan man tänka sig berikning igen, säger Irene Mattisson.

Obligatorisk berikning

I Sverige är det obligatoriskt att berika viss mjölk, margarin och matfettsblandningar. Enligt lagen måste mjölk med en fetthalt på högst 1,5 procent innehålla minst 3,8 och högst 5,0 mikrogram D-vitamin per liter.

När det gäller margarin och mattfetts­blandningar finns regler om hur mycket A-vitamin och D-vitamin produkterna ska innehålla.

Kraven gäller dock inte produkter som produceras enligt regler i andra
EU-länder.

Men helt enkelt är det inte. Järnberikningen togs bort för att så lite av järnet togs upp i kroppen, så det extra järnet bidrog inte så mycket till folkhälsan. Konsumenterna är också miss­tänksamma mot tillsatser, något som märks bland annat när det gäller jod som sedan länge tillsätts i salt.
– Här måste vi arbeta med information eftersom många ser jod som en oönskad tillsats, vilket det verkligen inte är, säger Irene Mattisson.

Det finns också några grupper där det finns ­problem redan i dag med intaget av vissa närings­ämnen. Ett exempel är järn för tonårsflickor och fertila kvinnor.
– Vi måste titta på vilka näringsämnen som växter bidrar med, och då är det just järnet som är mest intressant eftersom vi ser att det finns grupper som får i sig för lite i dag. Om järnhalterna börjar sjunka är det inte bra. Sedan finns det andra mineraler som vi äter så mycket av att det inte påverkar näringsstatusen om det minskar i grödorna, säger Irene Mattisson.

Det finns också grupper som kan påverkas mer än andra om våra grödor blir sämre.
– När vi tittar på näringsintag tittar vi ofta på ett medelvärde för befolkningen, men det är viktigt att också tänka på olika riskgrupper och hur spridningen ser ut. Vi har en ökande andel vegetarianer som får hela sitt näringsintag från växter. För dem påverkar detta mer, säger Irene Mattisson. 

jonas-ryberg-2018
Jonas Ryberg
Text
jonas.ryberg@radron.se
Prenumerera
pren55

55 kr/mån ger dig:

  • Hundratals tester gjorda i labb. 
  • Nya tester och guider varje månad. 
  • Hela tidningen i mobil och dator.
Stöd Råd & Rön

Gillar du texten du läser? Råd & Rön är kommersiellt oberoende och en av ytterst få tidningar utan annonser. När du prenumererar får du tillgång till alla våra tester, guider och artiklar. Dessutom stödjer du Sveriges enda konsumenttidskrift.

Bli prenumerant
Trädgård
gödsel-blomma

7 tips om gödsel: Boosta dina växter

En näringsriktig jord är nyckeln för en hälsosam ­trädgård och en god skörd.

Etisk mat
äggprodukter

De dolda buräggen

Flera livsmedelsbutiker har slutat att sälja färska ägg från burhöns, eftersom det är plågsamt för hönorna. Men samma hänsyn till djurvård tas inte i de fall där ägg ingår som en ingrediens, visar en ny granskning.  

Kostråd
frukt och grönt

Nyttigt blev onyttigt

Ny forskning och samhällets utveckling gör att gamla kostråd förkastas och nya kommer till.

Trädgård
gödsel-blomma

7 tips om gödsel: Boosta dina växter

En näringsriktig jord är nyckeln för en hälsosam ­trädgård och en god skörd.

Etisk mat
äggprodukter

De dolda buräggen

Flera livsmedelsbutiker har slutat att sälja färska ägg från burhöns, eftersom det är plågsamt för hönorna. Men samma hänsyn till djurvård tas inte i de fall där ägg ingår som en ingrediens, visar en ny granskning.  

Kostråd
frukt och grönt

Nyttigt blev onyttigt

Ny forskning och samhällets utveckling gör att gamla kostråd förkastas och nya kommer till.