Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Jag accepterar

Forskare: Kedjornas miljömärkning oseriös

Utbudet av miljömärkta plagg ökar i klädbutikerna. Men kedjorna blandar friskt mellan märken med hårda och mjuka krav. Oseriöst, anser forskare på Handelshögskolan i Göteborg.

miljö-märkningar

Flera av de stora klädkedjorna har i dag miljö- eller hållbarhetsmärkt över hälften av sina kläder. Men frågan är vad märkena egentligen är värda. De tre jättarna H&M, Kappahl och Lindex har valt en liknande strategi när de marknadsför sina mer hållbara plagg mot kunderna. I stället för att lyfta fram certifieringar gjorda av oberoende organisationer väljer kedjorna att samla olika typer av märken under sina egna gröna etiketter.

Lindex kallar sin variant ”Sustainable Choice” och har satt märket på 55 procent av alla sina kläder. För att plagget ska få det ska materialet vara av ekologiskt eller återvunnet material, eller vara hållbart på annat sätt.

– Vi visar med en grön etikett vilka kläder det är som är mer hållbara. På baksidan av lappen står det vad som gör dem mer hållbara – om de till exempel är GOTS-certifierade, innehåller ekologisk bomull eller är BCI-märkta, säger Anna-Karin Dahlberg, hållbarhetschef på Lindex.

Global Organic Textile Standard, GOTS, utfärdas av en certifierad märkningsorganisation startad av miljöorganisationer i Tyskland, USA och Japan. GOTS innebär att plagget som märket sitter på innehåller ekologiskt odlad bomull. Better Cotton Initiative, BCI, är däremot en beteckning som branschen själv tagit fram för att driva på utvecklingen av bättre, men inte nödvändigtvis ekologiska, metoder för odling av bomull. Odlaren får inom systemet utbildning i hur han eller hon kan minska användningen av till exempel vatten och av de mest farliga kemikalierna i odlingen.

Att det sitter en BCI-stämpel på ett plagg i butiken betyder inte att just det plagget innehåller bomull som odlats på ett bättre sätt, bara att tillverkaren betalar för att en viss mängd BCI-bomull ska produceras.

Kappahl samlar sitt hållbarhetsarbete under namnet Responsible Fashion. Alla plagg med hållbarhetsaspekter får en grön etikett för att göra det enklare för kunden att hitta dem. Fredrika Klarén, som är hållbarhetschef på Kappahl, tycker att det är okej att kriterierna för etiketten är olika om man förklarar det för kunden.

– Så länge vi är transparanta är det ett system som fungerar. Det står på etiketten om det till exempel är GOTS eller BCI. Sedan finns det vissa konsumenter som vill läsa på om, och sätta sig in i, vad som gör plagget hållbart, medan andra nöjer sig med att Kappahl är experter, säger hon.

Även H&M använder ett liknande system med mixade certifieringar under sitt paraply Conscious Collection. Där räknar klädjätten in alla plagg som innehåller 50 procent eller mer av material som kedjan anser vara mer hållbart än det som tidigare använts.

Cecilia Solér är docent i marknadsföring vid Handelshögskolan i Göteborg och expert på hållbar konsumtion och marknadsföring. Hon är väldigt kritisk till hur kedjorna blandar olika typer av märken i sina ”gröna” kläder.

– Det är oseriöst. De likställer skarpa märkningar med mindre skarpa märkningar och det är att föra konsumenten bakom ljuset tycker jag, säger hon.

Ett tydligt exempel enligt henne är just GOTS och BCI, som är två sinsemellan väldigt olika märkningar, men som ges samma vikt i marknadsföringen från klädkedjorna.

– Man kan inte jämföra BCI, som är en märkning som tillåter alla bekämpningsmedel utom dem som står på svarta listor, med GOTS, som inte tillåter några bekämpningsmedel alls, säger hon.

Cecilia Solér menar att det är billigare för butikerna att använda sig av branschens

egen certifiering, som ställer lägre krav, och tycker sig se att BCI växer på bekostnad av till exempel GOTS.

– Det blir två konkurrerande standarder för vad hållbar bomull är. Den ena är billig och den andra är dyr, och då vinner BCI när kedjorna har en affärsmodell som går ut på att sälja billiga kläder. Konkurrens är kanon men inte när det gäller standarder, säger hon.

Hon jämför kedjornas agerande med om vi skulle ha olika standarder för mått.

– Tänk om vi skulle ha olika uppfattning om vad en meter är – det är så dumt så att klockorna stannar, säger Cecilia Solér.

Anna-Karin Dahlberg på Lindex håller med om att deras gröna etiketter kan vara förvirrande för konsumenterna.

– Det är något vi diskuterar ofta och mycket på Lindex. Men vi vill ändå tala om för kunden att "nu har du gjort ett bättre val", säger hon.

Den norska kedjan Dressmann har ingen egen miljömärkning och har också betydligt färre miljömärkta plagg i sina butiker än de övriga kedjorna. Detta trots att företaget uppger att huvuddelen av bomullen de köper in är BCI-bomull.

– Vi märker inte ut det på produkterna eftersom det inte är en produktcertifiering, skriver Chessa Nielsen, som är inköpare på Dressmann i ett mejl till Råd & Rön.

I stället har företaget valt att sätta Fairtrademärke på en del av sin kollektion och planerar för att börja sälja GOTS-märkta plagg. 

Flera av de stora klädkedjorna har i dag miljö- eller hållbarhetsmärkt över hälften av sina kläder. Men frågan är vad märkena egentligen är värda. De tre jättarna H&M, Kappahl och Lindex har valt en liknande strategi när de marknadsför sina mer hållbara plagg mot kunderna. I stället för att lyfta fram certifieringar gjorda av oberoende organisationer väljer kedjorna att samla olika typer av märken under sina egna gröna etiketter.

57 %

av svenskarna tycker att det finns för många olika miljömärken på kläder och att det skulle räcka med en enda oberoende märkning som ställer tuffa krav.

Källa: Miljömärkning Sverige

Lindex kallar sin variant ”Sustainable Choice” och har satt märket på 55 procent av alla sina kläder. För att plagget ska få det ska materialet vara av ekologiskt eller återvunnet material, eller vara hållbart på annat sätt.

– Vi visar med en grön etikett vilka kläder det är som är mer hållbara. På baksidan av lappen står det vad som gör dem mer hållbara – om de till exempel är GOTS-certifierade, innehåller ekologisk bomull eller är BCI-märkta, säger Anna-Karin Dahlberg, hållbarhetschef på Lindex.

Global Organic Textile Standard, GOTS, utfärdas av en certifierad märkningsorganisation startad av miljöorganisationer i Tyskland, USA och Japan. GOTS innebär att plagget som märket sitter på innehåller ekologiskt odlad bomull. Better Cotton Initiative, BCI, är däremot en beteckning som branschen själv tagit fram för att driva på utvecklingen av bättre, men inte nödvändigtvis ekologiska, metoder för odling av bomull. Odlaren får inom systemet utbildning i hur han eller hon kan minska användningen av till exempel vatten och av de mest farliga kemikalierna i odlingen.

Att det sitter en BCI-stämpel på ett plagg i butiken betyder inte att just det plagget innehåller bomull som odlats på ett bättre sätt, bara att tillverkaren betalar för att en viss mängd BCI-bomull ska produceras.

Kappahl samlar sitt hållbarhetsarbete under namnet Responsible Fashion. Alla plagg med hållbarhetsaspekter får en grön etikett för att göra det enklare för kunden att hitta dem. Fredrika Klarén, som är hållbarhetschef på Kappahl, tycker att det är okej att kriterierna för etiketten är olika om man förklarar det för kunden.

– Så länge vi är transparanta är det ett system som fungerar. Det står på etiketten om det till exempel är GOTS eller BCI. Sedan finns det vissa konsumenter som vill läsa på om, och sätta sig in i, vad som gör plagget hållbart, medan andra nöjer sig med att Kappahl är experter, säger hon.

Även H&M använder ett liknande system med mixade certifieringar under sitt paraply Conscious Collection. Där räknar klädjätten in alla plagg som innehåller 50 procent eller mer av material som kedjan anser vara mer hållbart än det som tidigare använts.

Cecilia Solér är docent i marknadsföring vid Handelshögskolan i Göteborg och expert på hållbar konsumtion och marknadsföring. Hon är väldigt kritisk till hur kedjorna blandar olika typer av märken i sina ”gröna” kläder.

– Det är oseriöst. De likställer skarpa märkningar med mindre skarpa märkningar och det är att föra konsumenten bakom ljuset tycker jag, säger hon.

Ett tydligt exempel enligt henne är just GOTS och BCI, som är två sinsemellan väldigt olika märkningar, men som ges samma vikt i marknadsföringen från klädkedjorna.

– Man kan inte jämföra BCI, som är en märkning som tillåter alla bekämpningsmedel utom dem som står på svarta listor, med GOTS, som inte tillåter några bekämpningsmedel alls, säger hon.

Cecilia Solér menar att det är billigare för butikerna att använda sig av branschens

egen certifiering, som ställer lägre krav, och tycker sig se att BCI växer på bekostnad av till exempel GOTS.

– Det blir två konkurrerande standarder för vad hållbar bomull är. Den ena är billig och den andra är dyr, och då vinner BCI när kedjorna har en affärsmodell som går ut på att sälja billiga kläder. Konkurrens är kanon men inte när det gäller standarder, säger hon.

Hon jämför kedjornas agerande med om vi skulle ha olika standarder för mått.

– Tänk om vi skulle ha olika uppfattning om vad en meter är – det är så dumt så att klockorna stannar, säger Cecilia Solér.

Anna-Karin Dahlberg på Lindex håller med om att deras gröna etiketter kan vara förvirrande för konsumenterna.

– Det är något vi diskuterar ofta och mycket på Lindex. Men vi vill ändå tala om för kunden att "nu har du gjort ett bättre val", säger hon.

Den norska kedjan Dressmann har ingen egen miljömärkning och har också betydligt färre miljömärkta plagg i sina butiker än de övriga kedjorna. Detta trots att företaget uppger att huvuddelen av bomullen de köper in är BCI-bomull.

– Vi märker inte ut det på produkterna eftersom det inte är en produktcertifiering, skriver Chessa Nielsen, som är inköpare på Dressmann i ett mejl till Råd & Rön.

I stället har företaget valt att sätta Fairtrademärke på en del av sin kollektion och planerar för att börja sälja GOTS-märkta plagg.

annika-berge-2018
Annika Berge
Text
annika.berge@radron.se
jonas-ryberg-2018
Jonas Ryberg
Text
jonas.ryberg@radron.se
Shutterstock
Foto

 

Snår av gröna lappar

H&M

Märker alla plagg som innehåller 50 procent eller mer av hållbara material med gröna etiketter. Målet är att enbart använda återvunna eller andra hållbart framtagna material senast år 2030. H&M använder sig också av tredjepartsmärkningar, till exempel GOTS och RDS. 

Polarn o Pyret

58 procent av Po.P:s kläder är hållbarhetsmärkta och de märks med en etikett. Plaggen som märks är GOTS-certifierade, ekologiska, BCI-märkta eller tillverkade av återvunna fibrer.

Kappahl

Grön etikett på kläder som består av mer hållbart material och/eller mer hållbara tillverkningstekniker än konventionellt producerade plagg. Plaggen kan till exempel vara GOTS- eller BCI-märkta. I dagsläget är 57 procent av plaggen märkta med grön etikett och målet är att år 2025 ska endast mer hållbara material användas.

Dressman

Har certifierat vissa av sina plagg som Fairtrade och planerar att lansera kläder märkta med GOTS under hösten. Företaget köper in huvuddelen av sin bomull som BCI-bomull, men sätter inte det märket på sina plagg. Företaget har som mål att endast ha kläder med mer hållbar bomull 2025.

Lindex

55 procent av Lindex kollektion är i dag märkt med kedjans egna Sustainable Choice. Målet är att 80 procent ska vara mer hållbart producerat 2020. Kläder som innehåller minst 50 procent av en mer hållbar fiber, till exempel ekologisk bomull, återvunnet material eller bomull kopplad till Better Cotton Initiative (BCI) får den gröna hållbarhetslappen.

Det betyder miljömärkena

Global Organic Textile Standard, GOTS

GOTS-märkningen gäller hela processen från odling till färdig produkt. Bakom märkningen står fyra organisationer (amerikanska OTA, tyska IVN, brittiska Soil Association och japanska JOCA). De har tillsammans med experter tagit fram kriterier och certifiering för ekologisk odling, miljömässigt och socialt ansvarstagande samt kemikaliehantering och vattenförbrukning under framtagandet av ett plagg. Minst 70 procent av plagget måste vara av ekologiska fibrer för att kunna bli GOTS-märkt, och märkt bomull kan spåras ända till gården där den har odlats. 

 

Better Cotton Initiative, BCI

BCI är textilbranschens eget märke och organisationen bakom har medlemmar som till exempel Ikea, Kappahl och H&M. Organisationen har ett system för att utbilda bomullsodlare i att använda vatten mer effektivt, ta hand om odlingsmarken, minska användningen av de mest farliga kemikalierna och ha acceptabla villkor för arbetarna på odlingen.

Det är inte en miljömärkning av själva plagget, utan talar bara om att tillverkaren investerat i organisationen. Märkningen betyder inte heller att det är bomullen i det specifika plagget som är producerat enligt BCI:s standard.

I stället har tillverkaren betalat för att en viss mängd BCI-bomull har producerats. För att en producent ska få använda BCI-märkningen räcker det med att 5 procent av bomullen tillverkaren använder köps in som BCI-bomull och att företaget har en plan för hur 50 procent av den använda bomullen ska vara BCI-bomull inom 5 år.

 

Svanen och EU Ecolabel

Både Svanen och EU Ecolabel, EU-blomman, hanteras i Sverige av statligt ägda bolaget Miljömärkning Sverige. Kriterierna för de två textilmärkningarna är desamma och behandlar hela kedjan från fiber till färdigt plagg i sin bedömning. Bland annat finns krav på innehåll och utsläpp av kemiska ämnen, färgämnen och tungmetaller som kan vara skadliga för människor och miljö. Det ställs också krav på färgäkthet och på arbetsvillkor vid produktionen av kläderna.

 

Fairtrade Cotton

Är inte en miljömärkning utan handlar om förhållandena för dem som producerar bomullen, med fokus på att de ska få en viss lägsta ersättning.

 

RDS Responsible Down Standard

En märkning för dun och fjädrar som bland annat ska visa att gässen inte har plockats levande eller tvångsmatats under produktionen.

 

Öko-tex/Trygg textil

En märkning som visar att det färdiga plagget inte innehåller skadliga kemikalier. Men den säger inget om hur plagget tillverkats.

 

Prenumerera
pren55

Få tillgång till ALLA våra tester

 Över 100 tester gjorda i labb.
 Flera nya tester varje månad.
 Läs vår tidning digitalt.

     Beställ här >>

Svårt bryta ned nedbrytbar jacka
BIO JACKET GREEN

Svårt bryta ned nedbrytbar jacka

Tretorns nya jacka är nedbrytbar, men bara under speciella omständigheter.

Restauranger har usel koll på köttet
shutterstock_127677473

Restauranger har usel koll på köttet

Ingen information på menyn och personal som inte vet. Att få veta köttets ursprung när du äter på restaurang är nästan omöjligt.

Nu ska svensk ull bli mode
fårklippning

Nu ska svensk ull bli mode

Ull importeras från andra sidan jordklotet medan svenska ullen slängs eller bränns. Nu ska det bli ändring på det.

Svårt bryta ned nedbrytbar jacka
BIO JACKET GREEN

Svårt bryta ned nedbrytbar jacka

Tretorns nya jacka är nedbrytbar, men bara under speciella omständigheter.

Restauranger har usel koll på köttet
shutterstock_127677473

Restauranger har usel koll på köttet

Ingen information på menyn och personal som inte vet. Att få veta köttets ursprung när du äter på restaurang är nästan omöjligt.

Nu ska svensk ull bli mode
fårklippning

Nu ska svensk ull bli mode

Ull importeras från andra sidan jordklotet medan svenska ullen slängs eller bränns. Nu ska det bli ändring på det.