Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Jag accepterar

Hur hållbar är tygkassen?

Många butiker lockar med bomullskassar i en tid då plasten blivit en symbol för vårt miljöslarv. Men en dansk under­sökning visar att tygpåsen inte är ett smartare val.

kassar

Plastpåsen har de senaste åren blivit ifrågasatt och allt fler väljer att använda tygkassar.

I Rwanda har man förbjudit plastpåsar, likaså i delar av Australien. Där är vi ännu inte i Sverige, men plastpåsen har under senare år blivit allt mer ifrågasatt. Alternativet blir påsar i tyg – ett snällare val mot klimat och miljö. Eller?

För att tillverka en tygpåse behövs rå­material, oftast i form av bomull. Bomullsodling är vattenkrävande. I Indien, ett torrt land där mycket av världens bomull produceras, ­används i snitt 22 500 liter vatten för att få fram ett enda kilo råvara. Man använder också bekämpnings­medel och gödsel. Bomullen ska spinnas till tyg och påsen sys och fraktas till Sverige. En vanlig plastpåse tillverkas å andra sidan av råolja, som frigör koldioxid som innebär miljöproblem.

Danmarks motsvarighet till Naturvårds­verket jämförde förra året miljö- och klimat­påverkan av olika bärkassar. Det visade sig att lägst påverkan hade den vanliga plastpåsen som du köper i kassan. Men det var under förutsättning att den återanvändes som soppåse och därefter brändes. Ungefär samma miljöpåverkan hade den oblekta pappkassen och påsen i bioplast.

Forskarna i Danmark jämförde påsarna i 15 kategorier, bland annat giftighet, vattenåtgång, klimat­påverkan – alltså koldioxiavtryck - och ozonpåverkan. En tygkasse i ekologisk bomull ­behövde frakta hem matvaror fler än 20 000 gånger för att vinna över en vanlig plastpåse. Det innebär att du måste använda den fem gånger i veckan i 77 år. En tygkasse i konventionell bomull ­behövde ­användas 7 100 gånger. Siffrorna blev ­högre än i en del liknande ­studier, men det ­förklarar ­danskarna med att de ­också vägt in hur lustgas från det gödsel som används i ­bomullsodlingen påverkar ozonlagret. Ekokassen blir ett ”dyrare” miljöval eftersom den ekologiska bomullsodlingen är mindre effektiv än den konventionella.

Om man tittar endast på kategorin klimatpåverkan behöver en ekologisk bomullskasse användas 149 gånger och en påse i konventionell bomull 52 gånger för att bli likvärdig en vanlig plastpåse.

Vad som dock inte vägs in i studier som ­exempelvis den danska är hur plastkassarna påverkar miljön och djurlivet om de hamnar ute i naturen. Det kan ta flera decennier för en plastpåse att brytas ner och i många fall gäller det även för bioplast. 

 

Hur hållbara är de hållbara prylarna?

 

Vattenflaska i metall

Att producera en 300 grams flaska i nytt, rostfritt stål kräver ungefär sju gånger
så mycket fossilt bränsle, släpper ut
14 ­gånger mer växthusgaser och kräver utvinning av hundratals gånger mer metall än för att tillverka motsvarande petflaska, enligt forskning från Harvard University. För att väga upp den klimat­intensiva fram­ställningen måste du använda metall­flaskan 500 gånger fler än petflaskan.

 

Återvinningsbar jacka

Flera klädmärken har lanserat plagg i polyester, som de säljer som ”återvinningsbara”. Men bara för att ett material kan återvinnas behöver det inte betyda att så sker. David Althoff Palm, expert på textilåtervinning på konsultföretaget Ramboll, säger: ”Alla konstmaterial kan principiellt återvinnas och det finns projekt som jobbar mot det i dag, men i Sverige är det långt ifrån verklighet i stor skala. Det finns mängder av tekniska och miljömässiga problem
och det är inte alls säkert att det innebär
en klimatmässig vinst”.

 

Mandelmjölk

Mejeriprodukter är svenskarnas tredje största klimatbov, efter resor och kött. Mandel­mjölken har blivit ett populärt alternativ. Men trots att den ur miljö- och klimat­synpunkt är bättre än komjölk är den sämre än flera andra veganska alternativ, visar forskning från Oxford University. Ett enda glas kräver 74 liter vatten att producera – mer än en vanlig dusch. Rismjölk ligger strax efter, på 54 liter vatten per glas. Rismjölken bidrar också till högre utsläpp av koldioxid än både mandelmjölk och sojamjölk. Mest effektiva – samman­taget utsläpp, mark­användning och vatten­åtgång – är havre­mjölk och sojamjölk. Forskning från Lunds
universitet visar att koldioxid­ut­släppen från svensk havre­mjölk ligger kring 0,3 kilo per kilo dryck jämfört med 1 kilo per kilo komjölk.

 

Skräppåsar

Är du bara ute efter att slänga skräp är den tunnare sortens soppåsar som köps på rulle i butik bäst. De kräver inte lika mycket energi vid tillverkning som tjockare plastpåsar, vilket är bättre för klimatet och de ger mindre avfall eftersom
de är tunnare.

 

Moa Kärnstrand
Text
radron@radron.se

 

Jens Magnusson
Illustration

 

Prenumerera
pren55

ALLA våra tester för 55 kr/mån

 Över 100 tester gjorda i labb.
 Många nya tester varje månad.
 Råd & Röns utgåva på surfplatta

 

Du läser nu en gratis artikel hos Råd & Rön

När du har läst den här artikeln har du inga gratis artiklar kvar den här månaden. Bli prenumerant nu och läs så många artiklar och tester du vill.

Bli prenumerant
Kretslopp
bokashi

Från mat till jord på 3 veckor

Enligt entusiasterna räddar kompostmetoden bokashi både klimatet och matförsörjningen.

Miljö
Klimatkompensation-puff

Kompensera för klimatet - funkar det?

Är klimatkompensation verkligen ett verktyg till en bättre miljö eller bara ett sätt att döva ett dåligt samvete?

Svårt bryta ned nedbrytbar jacka
BIO JACKET GREEN

Svårt bryta ned nedbrytbar jacka

Tretorns nya jacka är nedbrytbar, men bara under speciella omständigheter.

Kretslopp
bokashi

Från mat till jord på 3 veckor

Enligt entusiasterna räddar kompostmetoden bokashi både klimatet och matförsörjningen.

Miljö
Klimatkompensation-puff

Kompensera för klimatet - funkar det?

Är klimatkompensation verkligen ett verktyg till en bättre miljö eller bara ett sätt att döva ett dåligt samvete?

Svårt bryta ned nedbrytbar jacka
BIO JACKET GREEN

Svårt bryta ned nedbrytbar jacka

Tretorns nya jacka är nedbrytbar, men bara under speciella omständigheter.