Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Jag accepterar

Så fungerar klimatkompensation

Hamburgerkedjan Max skryter om klimatpositiva hamburgare och du kan själv klimatkompensera din konsumtion. Men är det verkligen ett verktyg till en bättre miljö eller bara ett sätt att döva ett dåligt samvete?

Klimatkompensation

I Max klimatdeklaration står: "För varje tugga du tar på Max hjälper du till för att förbättra jordens klimat”. Företaget säger sig vara klimatpositivt, eftersom det kompenserar för alla sina utsläpp plus 10 procent, genom att plantera träd i Uganda. Men experter som Råd & Rön har pratat med är kritiska till begreppet klimatpositiv.

– Att påstå att varje tugga leder till ett bättre klimat är missvisande. Max har gjort mycket för att dra ner på utsläppen och det stämmer att träd binder koldioxid när de växer, men det gäller bara så länge trädet eller virket finns kvar. Det finns ingen garanti för att träden som planteras kommer att binda koldioxiden i längden, säger Wim Carton, som är forskare på Lunds universitet och på plats i Uganda för att undersöka hur trädplanteringsprojekt fungerar.

Han säger att det är viktigt att plantera träd och att i Uganda står de träd som Max har planterat i stor utsträckning kvar i dag. Träden företagen betalar för ska växa i tio år, sedan räknar man att de kommer att stå kvar i 10–40 år till, för att till slut huggas ner till virke. Men om träden brinner upp, eller om virket ruttnar, släpps koldioxiden som träden bundit ut igen.

– Träd är helt enkelt inte en permanent kolsänka. Mycket kan hända under ett träds livstid. Uganda genomgår stora förändringar – olja har upptäckts i regionen där träden planterats, klimatförändringar leder till ökad torka i området och en ökad befolkning sätter press på markanvändningen. Det har inte varit några seriösa problem med projektet hittills, men det är omöjligt att förutse hur saker kommer att se ut om 40 år, säger Wim Carton.

Utsläppen ökar

Under 2018 ökade koldioxidutsläppen med uppskattningsvis 2,7 procent. Fortsätter vi i samma takt kommer den globala uppvärmningen nå cirka 3 grader år 2100. För att nå målet om max 1,5 graders uppvärmning måste utsläppen av koldioxid i stället minska med 6–7 procent om året.

Nyligen fälldes Max av Reklamombudsmannens opinionsnämnd, som fann att reklamen innehåller vilseledande miljöpåstående. Nämnden ifrågasätter bland annat om beräkningarna av den gjorda klimatkompensationen kan jämställas med klimateffekten som följer av minskade utsläpp.

Max är inte det enda företaget som klimatkompenserar. Till exempel skriver Risenta att företaget är 100 procent klimatkompenserat och många flygbolag erbjuder sina kunder att kompensera för sina flygresor.

– Det är positivt att företag hittar sätt att vara aktiva i klimatfrågorna, men risken är att vi luras att tro att vi kan kompensera för en livsstil som inte är hållbar, säger Karin Lexèn, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

Hon säger att tjänsterna ofta kompenserar för lite och tar till exempel inte med höghöjdseffekten när det gäller flyget. Men framför allt måste vi minska utsläppen radikalt.

– Det finns ett grundläggande feltänk kring frågan om klimatkompensation. Med tanke på det akuta behovet att radikalt minska våra utsläpp räcker det inte att bara uppnå en slags balans i den enskilda aktiviteten. Klimatkompensationstänket har sin grund i Kyotoprotokollet som innebar att vissa länder kunde minska sina utsläpp genom att göra utsläppsminskningar någon annanstans. Men enligt Parisavtalet ska alla länder minska sina utsläpp, säger Karin Lexèn.

Naturskyddsföreningen klimatkompenserar för sina egna utsläpp, men har satt upp hårda regler för vilka projekt de investerar i, och väljer att inte definiera det som klimatkompensation.

– Jag tycker att det är bättre att kompensera än att inte göra det, men man ska se det som ett bidrag för att betala en större del av sin miljökostnad snarare än att tro att man kompenserat för hela sin klimatpåverkan. Man kan inte tänka att jag kan fortsätta att flyga eftersom jag kompenserar. Men om man ändå reser är det ett bra sätt att kunna bidra till miljön, säger Karin Lexèn.

Det har även dykt upp företag som erbjuder privatpersoner att klimatkompensera sin konsumtion. Ett av dem är Go Climate Neutral, där konsumenter kan prenumerera på klimatkompensation och samtidigt få tips på livsstilsförändringar för att minska sina klimatavtryck. På hemsidan knappar du in information om dina res- och matvanor och sedan tar företaget en summa varje månad som kompensation för utsläppen din livsstil genererar. Cecilia Lindén och hennes sambo startade tjänsten två veckor efter att de kommit hem från BB med sitt andra barn i frustration över att inget hände i klimatfrågan.

Klimatkompensation-2

Experterna är överens – vi kan inte kompensera oss ur klimatkrisen, vi måste också minska våra utsläpp. Men de utsläpp som ändå görs kan det vara en idé att kompensera för.

– Vi tänkte att om vi kan få folk att klimatkompensera som ett första steg kan vi få dem att tänka på klimatet på andra sätt också, och minska sina klimatavtryck, säger hon. 

Hittills har drygt 2 000 personer tecknat prenumeration för tjänsten. Pengarna går till att bygga alternativa energikällor, till exempel vind- och solcellsparker samt energieffektiviserande projekt. Priset för att klimatkompensera sitt liv genom Go Climate Neutral är lågt – en familj på fyra som äter kött, kör mycket bil och flyger långväga två gånger om året betalar 370 kronor i månaden. När du klimatkompenserar för dina flygresor blir kostnaderna också små – till exempel bara sex euro (cirka 63 kronor) för din resa till Thailand med Finnair.

– Det finns en retorik i samhället just nu att om vi ska lösa klimatkrisen måste samhället genomgå en radikal förändring. Och då låter det jättekonstigt att det räcker att klimatkompensera med en liten summa. Men anledningen till att klimatkompensering är billigt är för att det är så få som gör det. Då kan man genomföra de billiga åtgärderna, plocka de lågt hängande frukterna. Men skulle flera göra det skulle priset gå upp. Det kan även vara så att projekten skulle ha gjorts ändå och är billiga av den anledningen, säger Christian Azar, professor i miljö och energi på Chalmers Tekniska Högskola.

Han tror inte att klimatkompensation är lösningen på klimatfrågan.

– Staterna måste införa styrmedel som ändrar spelreglerna på marknaden, så att det blir dyrt att släppa ut koldioxid. Men om någon känner att eftersom vi inte har de här styrmedlen, eller inte tillräckliga styrmedel, och vill kompensera – då vill inte jag vara den som säger att klimatkompensering inte är någon idé. Det skickar ju signaler till företag och konsumenter, säger Christian Azar. 

Stefan Henningsson på Världsnaturfonden, WWF, säger också att det viktigaste är att dra ner på utsläppen.

– Men en del utsläpp sker ändå och att kompensera för dem är ett steg för att nå de globala hållbarhetsmålen. Det är också ett sätt att kompensera dem som drabbas värst av klimatförändringarna – fattiga människor och sårbara ekosystem. Vi kommer att behöva hjälpa dem och det gör vi inte bara genom att dra ner på de egna utsläppen, säger han.

Stefan Henningsson säger att du ska leta efter någon form av certifiering som garanterar att insatserna skett på ett bra sätt. Ett exempel är Gold Standard-certifieringen som initierades av 80 miljöorganisationer, varav en av dem var WWF. Den garanterar bland annat att projekten inte skulle ha genomförts ändå.

– De har även andra hållbarhetskrav, som att kompenseringen också ska resultera i fattigdomsbekämpning och förbättrad hälsa. Det är som en slags Kravmärkning, fast för klimatkompensering, säger Stefan Henningsson.

Men Wim Carton säger att han ser problem även med certifierade tjänster. Han tycker att klimatkompensation i grunden är ett sätt att köpa sig ett rent samvete.

– Det är nödvändigt att plantera träd, liksom att investera i förnyelsebar energi. Men det tar inte bort behovet av att väldigt snabbt minska köttkonsumtionen och utsläpp av koldioxid, säger han. 

Texten har uppdaterats den 16 april med information om att Max reklam har fällts av Reklamombudsmannen.

annika-berge-2018
Annika Berge
Text
annika.berge@radron.se
Jens Magnusson
Illustration

Så säger företagen

Kaj Török, informations- och hållbarhetschef, Max:

”Vi har redan gjort mycket för att minska utsläppen. 2008 kom den första klimatmärkta menyn och 2016 femdubblade vi antalet gröna burgare. Försäljningen av dessa har ökat med 1 000 procent sedan dess. Målet är att 2022 ska varannan måltid bestå av något annat än rött kött. Men det går inte att få ner utsläppen till noll. Därför klimatkompenserar vi. Visst kan man kritisera begreppet klimatpositiv, men när FN och andra miljöorganisationer pratar om trädplantering använder de uttrycket negativa utsläpp.”

 

Päivyt Tallqvist, presschef, Finnair:

”Priset är ganska lågt, men det är inte det lägsta på marknaden. Finnair betalar de administrativa kostnaderna så att alla kundens pengar går till projektet, som fokuserar på att byta ut ineffektiva och nedsmutsande spisar i Mocambique till mer effektiva spisar. Vi valde projektet eftersom utsläppsminskningen är garanterad – det är ett Gold standard-projekt. Den som vill kompensera för flygresans klimatpåverkan utöver koldioxidutsläppen kan dubbla kompensationen.”

Det här är klimatkompensation

Klimatkompensation är ett sätt att kompensera för de utsläpp av växthusgaser din konsumtion eller produktion orsakar. Det sker framför allt genom olika klimatåtgärder i utvecklingsländer, till exempel energieffektivisering, utbyggande av förnybara energikällor, trädplantering och bevarande av skog. En annan metod är inköp och makulering av utsläppsrätter, för att förhindra att växthusgaser släpps ut.

Tips för dig som vill börja

  • Var medveten om att den kompensation du gör inte nollställer dina utsläpp. Se den snarare som ett miljöbidrag.
  • Läs på om den kompensation du vill köpa. Vart går pengarna? Kommer projektet lokalbefolkningen till nytta?
  • Leta efter någon form av certifiering, till exempel Gold Standard. Den garanterar att åtgärderna sker på ett bra sätt, och har även andra hållbarhetskrav, så att inte trädplanteringen till exempel förstör för lokalbefolkningen.
  • Vanligt konsumentförnuft gäller. Vilka står bakom företaget som erbjuder tjänsten? Går det att kontakta dem?

 

Prenumerera nu
webb_prenpuff

För 55 kr/mån får du:

 Oberoende tester – vi säger ifrån när saker inte håller måttet
 Tydliga guider – hjälper dig göra smarta och hållbara val
 Vassa artiklar och varningslistor – alltid utan reklam

Du läser nu en gratis artikel hos Råd & Rön

När du har läst den här artikeln har du inga gratis artiklar kvar den här månaden. Bli prenumerant nu och läs så många artiklar och tester du vill.

Bli prenumerant
Miljö
klimatguide-dragarbild

Dina miljöval gör skillnad

Att som konsument ta sig an den stora klimatfrågan kan kännas övermäktigt. Men det finns saker du kan göra.

E-handel
postorder

E-handelns returkläder reser långt

Kläder som köps online och returneras skickas i många fall till Polen för ompackning. Det är en belastning för miljön och nu ska konsumenter utbildas för att returerna ska minska.

Mat
shutterstock_1079071250

Mycket akrylamid i chips och kakor

En europeisk undersökning visar att halten akrylamid i flera livsmedel är för hög – framför allt för barn. Nu kräver de europeiska konsumentorganisationerna att EU tar fram starkare regler.
Miljö
klimatguide-dragarbild

Dina miljöval gör skillnad

Att som konsument ta sig an den stora klimatfrågan kan kännas övermäktigt. Men det finns saker du kan göra.

E-handel
postorder

E-handelns returkläder reser långt

Kläder som köps online och returneras skickas i många fall till Polen för ompackning. Det är en belastning för miljön och nu ska konsumenter utbildas för att returerna ska minska.

Mat
shutterstock_1079071250

Mycket akrylamid i chips och kakor

En europeisk undersökning visar att halten akrylamid i flera livsmedel är för hög – framför allt för barn. Nu kräver de europeiska konsumentorganisationerna att EU tar fram starkare regler.