Så skyddar du dig när någon stjäl din identitet

Att någon använder dina personuppgifter i ett förfalskat leg eller i en låneansökan på nätet är djupt kränkande. Men du riskerar också att få betala det som bedragaren skaffat sig.

Det råkade Nadine ut för. Någon handlade på kredit i en butik i Kista med hjälp av ett pass med hennes uppgifter i. GE Money Bank krävde henne på 8 000 kronor trots att hon kunde bevisa att hon inte var i butiken vid tillfället.

GE Money Banks argument var att Nadine inte polisanmält passet som försvunnet. Det var först när hon gick till Allmänna reklamationsnämnden, som hon fick rätt. GE Money Bank kunde inte styrka att krediten tagits av en behörig person, menade nämnden.

Lämna inte ut din kod

– Var rädd om körkortet och andra id-handlingar. Och lämna inte ut koden till bankkortet ens till dina anhöriga, den är personlig. Om du blivit av med bankkortet, spärra det hos banken och polisanmäl försvunna id-handlingar, säger Bertil Ellvén, säkerhetschef på Swedbank.

Lämna aldrig ut uppgifter om serienummer och giltighetstid på körkort eller pass i telefon.

– Det har hänt att våra kunder blivit uppringda av någon som påstått sig vara från Transportstyrelsen och som vill kolla nummer på deras körkort. En tid efteråt har bedragaren handlat med ett förfalskat körkort. Ett annat vanligt bedrägeri är att man blir lurad av en ”vän” på Facebook, som påstår att han blivit av med sin internetdosa och vill ha hjälp. Man knappar in sina uppgifter med sin dosa och lämnar svarskoderna till bedragaren, som sedan tömmer ens konto, säger Bertil Ellvén.

Kreditupplysningsföretagen är skyldiga att skicka dig brev om alla kreditupplysningar som tas på dig. Om du inte känner igen uppgifterna kan det vara en bedragare som tagit ett lån i ditt namn.

Spärra genast dina personuppgifter hos kreditupplysningsföretaget och polisanmäl saken. Det har tagit några dagar för brevet att nå dig. Under den tiden kan bedragaren ha hunnit med en stöldturné med din identitet.

För en viss avgift kan du beställa en snabbtjänst hos kreditupplysningsföretagen. Med mejl och sms får du då besked så snart någon tar en kreditupplysning på dig.

Det finns också företag, bland annat MySafety, som Råd & Rön skrev om i nr 7/2012, som säljer dyra försäkringar med spärrtjänster. Ganska onödiga, eftersom bankerna har sådana tjänster gratis. Det går inte heller att räkna med ett heltäckande skydd mot identitetsstölder, eftersom personuppgifter finns lättillgängliga på nätet och också går att få från Skatteverket.

Låst brevlåda

Camilla Flack, förundersökningsledare på polisens bedrägerirotel Nord i Stockholms län, tar dagligen emot anmälningar om identitetsstölder.

Populärt just nu är att vittja brevlådor. Bedragaren ringer banken och beställer nytt bankkort hem till dig, sedan bevakar han när brevbäraren kommer och tar kortet. Några dagar senare kommer kuvertet med pinkoden, också lätt att hämta.

– Det här drabbar främst villaägare med öppen brevlåda. Skaffa en brevlåda med lås, är Camilla Flacks råd.

Text: Cristina Farm

Så skyddar du dig

• Förvara dina bankkort, idhandlingar och internetdosa på ett säkert ställe.
• Lämna inte ut person- och adressuppgifter utan att veta vad de ska användas till.
• Lämna aldrig ut koder och lösenord.
• Skaffa lås på din brevlåda om du bor i villa eller småhus.
• Riv sönder papper med personuppgifter, kontonummer med mera innan du slänger dem i soporna.
• Använd brandväggar och antivirusprogram för att skydda din dator.
• Anmäl till polisen om du blir av med kort och id-handlingar.
• Spärra dina personuppgifter hos kreditupplysningsföretaget om du blir utsatt för bedragare.