Professorn: ”Det finns inga magiska ingredienser”
Förutom dagkräm är det vanligt att ha en mängd produkter i sin hudvårdsrutin. Men enligt forskaren Emma Sparr behöver huden inte några avancerade ingredienser.
De flesta fuktkrämer innehåller mest vatten och olja samt mindre mängder av andra ämnen som bland annat ska få krämen att kännas härlig att stryka på huden, lukta gott och bevara hållbarheten. Men de innehåller även ämnen som tillverkarna menar att huden behöver, som olika fetter, vitaminer och mineraler. Generellt sett tränger molekyler inte in i huden utan lägger sig som en film på ytan. Är de feta kommer hinnan att stänga inne fukt och förhindra den från att dunsta bort. De mindre molekylerna kan tränga in i huden så att den blir lite mer tänjbar och flexibel, och lite mer genomtränglig.
Vissa tillsatser lyfts gärna fram i marknadsföringen. Men frågan är om de har någon större effekt. Många är så kallade ”story ingredients” – något att bygga en säljande historia kring snarare än att de har en fantastisk effekt.
– Jag har svårt att se att det skulle finnas någon magisk ingrediens. De flesta hudkrämer innehåller ganska likvärdiga molekyler, även dyra krämer innehåller de billiga ingredienser som vi vet har en effekt, säger Emma Sparr, professor i fysikalisk kemi vid Lunds universitet, som forskat om huden i flera år.
Ett ämne som låter som att det kan ha stor effekt har nödvändigtvis inte det när det hamnar i huden. Till exempel har det inom hudvårdsvärlden skrivits mycket om ceramider de senaste åren. Det är fettmolekyler som finns naturligt i huden och enligt marknadsföringen ska de binda fukt och skydda huden. Men för att de ska fungera måste de ta sig till rätt ställe.
Emma Sparr är professor i fysikalisk kemi vid Lunds universitet.
– Man lagar inte en bil genom att kasta rätt skruvar på den. Ämnena i krämen måste till rätt plats för att de ska ha någon effekt, säger Emma Sparr.
I de senare årens hudvårdshype har en simpel fuktkräm ansetts vara långt ifrån tillräcklig. I stället har det varit hudvårdsrutiner i tio steg eller mer, där produkter som toner, ”micellar water” serum, pre-serum, nattkräm och dagkräm ingår. Men fler produkter behöver inte betyda bättre, och en del av de tjusiga namnen döljer enkla produkter. Micellar water betyder till exempel ungefär tvålvatten.
Hudens hornlager skyddar oss
Det är ett fint membran som skiljer vårt inre från omvärlden – blott 20 mikrometer, tunnare än ett vanligt papper. Men trots sin ringa tjocklek är hornlagret, hudens yttersta skikt, ett effektivt skydd. Utan det skulle våra vattenrika kroppar dunsta som ett glas vatten en solig dag och främmande ämnen skulle kunna ta sig in i våra kroppar.
Hornlagret är uppbyggt som en mur, där tegelstenarna består av döda hudceller och murbruket är olika fetter. Murbruket har en struktur som gör det svårt för de flesta ämnen att ta sig igenom.
Men för mycket tvättande kan skada huden.
– Huden täcks av en oljefilm av sebumfett och det finns peptider och bakterier på hudytan som skyddar. Tvättar man för mycket finns det en risk att man tar bort saker man inte vill ta bort, säger Emma Sparr.
Själv använder hon få hudprodukter, knappt ens fuktkräm.
– Jag använder i stort sett inget, bara solskyddskrämer eller fuktkräm när det är extra torrt. Men jag har det inte som rutin eller i förebyggande syfte. Jag tycker inte att jag behöver det, säger hon.