Hasselnötskräm – bäst i test

Hasselnötskräm med choklad kan förgylla frukostmackan, pannkakan eller varför inte efterrättspizzan. Det finns mycket mer än genredefinierande Nutella och klassisk Nöt-Créme att välja på i butikernas hyllor. Det är också stor variation mellan hur mycket hasselnöt de olika burkarna innehåller, ibland är det så lite som ett par procent och ibland över 70 procent.

För att testet ska bli någorlunda rättvist har vi valt ut 13 sorter med ett hasselnötinnehåll på mellan åtta och tjugo procent. Det spannet täcker in en stor del av butikernas vanligare sorter. Undantaget är Nöt-Créme, som inte anger sitt nötinnehåll på paketet och som förutom hasselnötter också innehåller jordnötter.

Alla krämer innehåller kakao i olika mängd och olika typer av fett. Men för alla utom HealthyCo Nella Hazelnut & Cocoa är det socker som är huvudingrediensen. Nellakrämen har ersatt sockret med sötningsmedel och huvudingrediensen är vegetabiliska oljor.

Fyra av sorterna innehåller palmolja medan övriga görs på solrosolja, rapsolja, sheasmör, fullhärdad kokos och kakaosmör.

I majoriteten av krämerna ingår också mjölk i någon form, men Valsoiakrämen, Nöt-Créme och Renée Voltaires kräm är veganska utan mjölkprodukter.

Vår smakpanel har i ett blindtest fått testa sig igenom de olika krämerna och bedömt utseende, doft, konsistens, men framför allt hur krämen smakar.

Skillnaderna i smakbetyg är stora mellan de olika sorterna. Men det är även stora skillnader i hur de olika panelmedlemmarna bedömer vissa krämer.

...

I övrigt är panelen överens om att den är för söt och att den ”knastrar av socker”.  Lika lågt betyg för hur den smakar får en annan nötkräm, men här är panelen lite mer oense och någon deltagare ger den höga betyg och kommentaren ”underlig smak för en nötkräm, men jag gillade den".

...

Den sticker ut lite jämfört med övriga genom att vara sötad med kokossocker och ha en lite högre andel kakao och den får panelen att dela ut både högsta och lägsta betyg med motiveringar som ”mycket god smak, lagom söt", men också "obehaglig bismak".

...

Kommentarerna sträcker sig från ”söt, för lite nötsmak" till "god hasselnötssmak, lagom söt” och ”en favorit”. En sort sticker ut genom att ha en större procentandel nötter. Det avspeglas i panelens kommentarer där en deltagare tycker den är "söt men god och smakar hasselnöt" och en annan helt enkelt konstaterar att den ”smakar hasselnöt!”

...

Som vanligt i våra mattester är det inte bara panelen som avgör vilken produkt som är bäst. Vi har också låtit alla nötkrämerna gå igenom ett labbtest där vi tittar på oönskade ämnen i form av mögelgiftet aflatoxin, mjukgörare, kadmium och nickel.

Aflatoxin, som kan orsaka cancer och leverskador, hittar vi i sex av de 13 krämerna. Det finns inga gränsvärden för hur mycket mögelgift det får finnas i nötkräm, men det gör det för själva nötterna. Alla hamnar under den gränsen med marginal.

Men nötterna är den troliga källan till mögelgifterna och när vi räknar bort alla andra ingredienser i krämen närmar sig halterna gränsvärdena för hasselnötter i flera fall. Det är ett tecken på att det inte alltid är nötter av högsta kvalitet som används i tillverkningen.

Sämst ser det ut för nötterna som två tillverkare använt i sina krämer.

Vi har också tittat på innehållet av kadmium och nickel i nötkrämerna. Tungmetallerna finns i alla sorter och kan komma naturligt från både kakaon och nötterna som används. Mest av båda ämnena hittar vi i en nötkräm. För både kadmium och nickel handlar det om mängder under gränsvärdena som finns för hasselnötter.

Tittar man på de hälsobaserade gränserna för hur mycket av hasselnötskrämen man kan äta på lång sikt utan risk är det gränsen för kadmium som nås först. Ett litet barn kan enligt den beräkningen äta drygt 300 gram nötkräm per vecka och en vuxen person nästan 1,5 kilo per vecka. Kadmium är ett ämne som vi får i oss på många olika sätt genom maten och som man vill begränsa intaget av.

I labbet har vi också letat efter mjukgörare. Mjukgörarna kan hamna i feta livsmedel som nötkräm via plast i förpackningen eller genom annan plast som produkten kommer i kontakt med under tillverkningen.

När vi testade jordnötssmör för några år sedan hittade vi diethylhexyl phthalate, DEHP, i sju av de tolv produkterna och cetyltributylcitrat, ATBC, i tre produkter. För hasselnötkrämerna ser det bättre ut. ATBC hittar vi bara i låga nivåer i en produkt.

I en nötkräm hittar vi DEHP, vilket är mer problematiskt eftersom det ämnet inte får förekomma alls i förpackningar eller produktionsutrustning som kommer i kontakt med feta livsmedel, dit hasselnötkräm räknas. Orsaken är att det så lätt kan vandra över till maten. Tillverkaren vill inte lämna någon kommentar till Råd & Rön kring varför det otillåtna ämnet finns i företagets produkt.

...