Vegoburgare – bäst i test

I sina nya kostråd rekommenderar Livsmedelsverket att du ska äta max 350 gram rött kött per vecka. Det räcker till drygt tre hamburgare. Men vill du inte lägga din ranson mellan burgarbröd, eller om du kanske avstår kött helt finns det gott om växtbaserade alternativ i butikernas frysdiskar att välja mellan. Vi har valt ut tolv sorter och skillnaderna mellan dem är stora när det gäller ingredienser, pris och kanske framför allt smak.

Majoriteten av de testade produkterna försöker efterlikna en vanlig köttburgare på olika sätt och är vad branschen kallar köttanaloger. Ingredienserna skiljer mycket, och också längden på ingredienslistorna. Burgarna som ska vara mer köttlika är ofta gjorda på soja- eller ärtprotein, eller en blandning av båda.

Det är alltså inte hela ärtor eller bönor som används i tillverkningen, utan protein som utvunnits från baljväxten och sedan på olika sätt processats för att slutresultatet ska påminna mer om kött. Dessutom tillsätts i de flesta stabiliseringsmedlet metylcellulosa, som ger en köttig konsistens och som binder vatten och bildar gelé när det värms upp, så att burgarna ska hålla ihop och förbli saftiga när de är tillagade. Det förekommer även andra proteinkällor, till exempel protein från bondböna i Anammas Vegoburgare Jävligt gott och Oumph! Smash burger eller svampprotein, som i Quorns burgare.

Max Real Green Burger har valt en annan väg och tillverkat sin burgare av hel mungböna och råris, något som ska visa sig tilltala vår smakpanel. Men innan det är dags för panelen att sätta tänderna i produkterna har vi låtit en panel bestående av tre professionella kockar tillaga burgarna och ge ett omdöme om stekegenskaper och utseende.

Flera av burgarna anger att man kan steka dem frysta eller tinade. Vi stekte alla frysta utom Beyond Meats Beyond Burger som anger att den ska tinas först. Kockpanelen har stekt burgarna tills de fått en fin yta och nått en innertemperatur på 72 grader, vilket tar lite olika lång tid eftersom burgarna varierar mycket i storlek och tjocklek.

Överlag får burgarna bra omdömen för hur lätta de är att steka och hur bra de håller ihop. Men en vegoburgare får kommentaren att den ”får snabbt färg och är ganska stor, så lite svårstekt”. Två vegoburgare släpper vätska enligt panelen och fastnar i pannan. Men en av dem är också den som kockarna tycker ser godast ut, med fin stekyta. Betydligt mindre aptitligt är utseendet på en annan burgare, som tillsammans med sorterna från från en annan tillverkare får sämst betyg för hur goda de ser ut.

Smakpanelen har fått smaka av burgarna i ett blindtest där de bedömt utseende, doft, smak och konsistens. Bäst gillar panelen en speciell vegetarisk burgare. Panelen tycker att den har ”lite sting, som en kryddig falafel” och ”frasig och god yta”. En burgare skiljer ut sig lite från de övriga genom att enligt en paneldeltagare vara ”mer en vegobiff än en burgare”. Den egenskapen gillas av många i panelen som kallar den ”en riktig fullträff”, men det finns också de som tycker att den är ”en alien, långt ifrån en burgare”.

Mer lik en traditionell köttburgare är en annan vegetarisk burgare, men också denna delar panelen i viss mån. De allra flesta tycker att den är riktigt bra och några ger högsta betyg med kommentarer som att den ”ser ut som en god hemgjord burgare” med ”närmast perfekt utseende”. Den är enligt panelen ”väldigt lik grovmalen köttfärs” med ”bra tuggmotstånd” och ”perfekt balans i smaken”.

...

Om vilken som är favoritburgaren delar panelen lite är den desto mer överens när det kommer till burgare som inte håller måttet. Allra sämst tycker panelen om en vegoburgare som uppfattas som ”smaklös” eller som att ha industriell smak. Inte heller utseendet väcker positiva känslor hos panelen med kommentarer som ”blek i färgen” och ”platt och beige”.

Snäppet bättre smakmässigt, men fortfarande inte en bra burgare, är en annan burgare som panelen tycker är ”menlös i allt” och ”riktigt tråkig”. Även ytterligare en vegoburgare får ett lägre smakbetyg och panelen föreslår att ”man får pimpa denna burgare själv”.

Eftersom de vegetariska burgarna i testet är industriellt tillverkade har vi låtit ett labb undersöka om de innehåller mineraloljor. Dessa oljor är föroreningar som kan hamna i maten på olika sätt, till exempel via trycksvärta från förpackningar, genom smörjolja från maskiner eller genom föroreningar i de råvaror som används. Oljorna kan lagras i kroppen och effekterna av det på lång tid är inte klarlagda.

Vi har tidigare hittat mineraloljor i andra vegetariska kötthärmande produkter, som till exempel vegokorv och vegobullar, i vissa fall i höga halter. Men dessbättre är resultaten från testet av burgare betydligt mer positiva. För vissa typer av oljor hittar vi inga spår medan andra finns, men i nivåer som är låga.

3-MCPD är en grupp oönskade ämnen som kan finnas i livsmedel som precis som vegoburgarna innehåller vegetabiliska oljor. Ämnena bildas när oljorna renas eller upphettas och höga intag av 3-MCPD kan ge förändringar i njurarna och påverka produktionen av spermier hos män. Sannolikt är det också cancerframkallande.

Vi hittar halter av 3-MCPD i alla burgare i varierande mängder mellan 19 och 230 mikrogram per kilo. Mest finns i en viss vegoburgare. Om man utgår från den europeiska livsmedelsmyndigheten Efsas rekommendationer för maximalt totalt dagligt intag betyder det att ett litet barn kan äta lite drygt en och en halv sådan burgare per dag och att en vuxen kan sätta i sig sju och en halv burgare innan gränsen för vad som kan orsaka skador över lång tid nås.

Fytinsyra eller fytat finns i spannmål, baljväxter, nötter och frön och är växtens sätt att lagra fosfor. Men det är också en så kallad antinutrient. Det innebär att den hämmar upptaget av mineraler som järn, zink, magnesium och kalcium i kroppen och bidrar till att du kan tillgodogöra dig mindre av det som maten innehåller. I produkterna i testet har vi uppmätt nivåer på mellan 0,14 och 0,43 gram fytinsyra per 100 gram burgare. Det i sig säger inget om hur mycket näring de olika produkterna innehåller, men ger en indikation om att produkterna med högre andel fytinsyra kan göra det svårare att få i sig tillräckligt med järn.

Det är stora skillnader i pris när det gäller de vegetariska burgarna. Eftersom storleken också skiljer en hel del är det kanske inte helt rättvist att jämföra styckpris, men en viss vegoburgare är billigast per burgare, sju kronor. Per kilo kostar den 93 kronor. I toppen av tabellen är priserna betydligt högre för vissa av sorterna.

...