Demensvänlig butik bra för alla

Alla ska känna sig välkomna i butiken som Katrin Andersson driver tillsammans med sin mamma och pappa.

På Ica Supermarket Håsta strax utanför Hudiksvall är det efter jobbet-rush. Till det yttre ser butiken ut som andra butiker – ett myller av varor som med färgglada förpackningar skriker på uppmärksamhet, reklamskyltar som marknadsför veckans erbjudanden och kunder som skyndar förbi i jakt på ingredienser till kvällens middag.

Tittar man lite noggrannare ser man att flera av reklamskyltarna har bilder på varan som marknadsförs. Ber man om hjälp stannar personalen upp och avslutar vad de håller på med för att visa kunden den efterfrågade varan. Detta är en del av den demenssatsning som butiken inledde för något år sedan.

– Det var en stammis, som är anhörig till en person med demens, som uppmärksammade oss på problematiken. Han tipsade om att det finns information på Demensförbundets hemsida om hur man kan underlätta för dementa, säger Katrin Andersson, som driver butiken tillsammans med sina föräldrar Dan och Birgitta Andersson.

Personalen tittade på den film som Demens­förbundet gjort, som tar upp vilka problem dementa har när de handlar, och vad man som butik kan göra för att avhjälpa problemen. Personer med demens kan uppleva butiker som stressiga med många ljud- och synintryck, och ha svårt att hitta de varor de söker.

Att följa instruktioner för att hitta en vara kan vara nästintill omöjligt, och därför ser man på Ica Håsta alltid till att följa med kunden och visa. För att ta bort störande ljudintryck har de valt att inte ha butiksradio och tv. De har även arbetat med skyltningen – det ska vara tydligt vilken vara det handlar om och vad den kostar. Dessutom finns det sittplatser både i och utanför butiken där kunderna kan vänta på färdtjänst.

I somras prisades butiken som Sveriges mest demensvänliga butik av Demensförbundet.

– Vi vill att alla ska känna sig välkomna. Det handlar om att se kunderna, och vara uppmärksam på om någon ser ut att behöva hjälp. Det är inte bara dementa som tycker att det är bra, det här uppskattas av alla, säger Katrin Andersson.

Flera konsumenter bekräftar detta.
– Jag har bott här tidigare, men nu när jag har flyttat till andra sidan stan åker jag fortfarande hit. De har fräscha varor, jag hittar här och sedan de byggde om blev det ännu bättre, säger Tord Andersson.

Lotta Falkrans och Therese Persson är två av butikens nöjda kunder.

Therese Persson är synskadad, och säger att hon alltid får den hjälp hon behöver:
– Jag får alltid tag på det jag önskar, och de är väldigt serviceinriktade.

Stress påverkar ofta personer med demens negativt, och att snabbt behöva komma åt kontanter eller betalkort medan kön växer bakom kan därför vara extra svårt. Demensförbundet råder därför handlare att inrätta en ”långsamkassa”, som ett alternativ till snabbkassorna.

Sedan satsningen startade har butiken ökat sin omsättning med 20 procent på ett år. Detta leder till frågan – om det nu inte är någon förlust, utan snarare något positivt, att demenssatsa – varför gör inte alla butiker det?

Elin Sandström är expert på kognitiv tillgänglighet och konsumtion hos Sveriges Konsumenter. Hon säger att hon inte tror att frågan är prioriterad hos butikerna.
– De tror att det handlar om en liten kundgrupp, när det egentligen handlar om alla som besöker butiken. Sedan är det kanske också en kunskapsfråga. Man tror att det blir dyrt och kräver stora förändringar i den fysiska miljön, men små förändringar för att få människor att känna sig välkomna och få god service räcker, säger hon.

Men kanske kommer vi att se en förändring framöver.
– Efter att vi fått priset är det ett par butiker som har sagt till oss att ”nästa år ska vi få priset”, säger Katrin Andersson.