Dina miljöval gör skillnad

Minska köttet men skippa haloumi

Sedan 60-talet har svenskarnas konsumtion av kött ökat med ungefär 70 procent, enligt Jordbruksverket. Produktionen av kött leder till stora utsläpp av växthusgaser. Främst är det nötköttet som är ett problem, eftersom idisslande djur släpper ut metangas, en 34 gånger starkare växthusgas än koldioxid. Enligt forskarna bakom en studie som publicerades i den ansedda tidskriften Science förra året är vegansk kosthållning, det vill säga utan animaliska produkter alls, det enskilt största man kan göra för miljön. Det minskar framför allt mängden växthusgaser som släpps ut, men även övergödningen, försurningen och landanvändningen. Att gå över till helt vegetarisk kost, det vill säga inget kött, men ägg och mjölkprodukter, är också en förbättring.

Vill du äta kött är kyckling bättre än nötkött. Men nötboskap håller landskapen öppna, vilket är viktigt för den biologiska mångfalden av insekter och pollinerande arter. Därför är det inte okomplicerat att helt byta nötkött mot kyckling.

Äta lokalt och i säsong då? Det är enligt de experter vi har pratat med mindre viktigt.

Experten: ”Vegetarisk kost är bra, men det beror på hur mycket ost du äter. Ersätter du fläskkotletten med haloumi är klimatutsläppen ungefär lika stora. Byter du kycklingen mot ost, blir det en försämring”, säger Fredrik Hedenus.

Gör i dag: Prova att ha en köttfri dag i veckan. Ät bara rött kött en dag i veckan och välj då svenskt naturbetat kött. Kyckling är bättre än rött kött ur ett klimatperspektiv, men bidrar inte till biologisk mångfald som naturbetat kött gör.

Gör på längre sikt: Utöka till fler köttfria dagar, kanske kan kött bli en helglyx? Skippa hårdosten och byt mejeriprodukterna mot veganska alternativ, helst havrebaserade. 

Tips!
Räkna ut vilken klimatpåverkan din mathållning har med hjälp av Världsnaturfondens webbverktyg Matkalkylatorn.

Experterna i texten

T.v: Katarina Axelsson, forskare på Stockholm Environment Institute, SEI
Mitt: Fredrik Hedenus, docent på fysisk resursteori på Chalmers tekniska högskola
T.h: Johan Kuylen­stierna, vice ord­förande i Klimat­politiska Rådet

Undvik skräpmat och att mat blir skräp

Enligt Statistiska centralbyrån slänger svenska folket en halv miljon ton mat om året – cirka 54 kilo mat per person och år. Att odla mat som inte används ger förstås onödiga utsläpp. Ät upp den mat du handlar och köp grönsaker och frukter som inte är perfekta. Många försöker dra ner på plast, men plasten kan faktiskt vara en klimathjälte, eftersom den skyddar maten och kan förlänga livslängden på den. Däremot behöver plasten designas så att den kan återvinnas bättre.

35 procent av alla pengar vi svenskar lägger på mat och dryck går till läsk, alkoholhaltiga drycker, chips och godis. Att dra ner på de tomma kalorierna är bra för såväl hälsan och plånboken som miljön.

Experten: ”Skräpmaten kanske inte har så stor påverkan totalt sätt, men vill man minska sin påverkan från maten är det viktigt att fundera över om man behöver de tomma kalorierna”, säger Katarina Axelsson.

Gör i dag: Planera matinköp så att det inte blir mat över och gör matlåda av den överblivna maten eller spar till en restfest en dag i veckan. Avstå från den extra godisbiten.

Gör på längre sikt: Handla från butiker som säljer mat med kort bäst före-datum, till exempel Matsmart. Experimentera med att äta mer av grönsakerna, till exempel blast från morötter och rödbetor.

Stanna på marken och ställ bilen

Ungefär hälften av våra utsläpp för transporter kommer från flygresor. En resa tur och retur till Thailand från Sverige släpper ut cirka 2,5 ton koldioxidekvivalenter – mer än dubbelt så mycket som vi kan släppa ut per person under ett helt år om vi ska hålla oss inom 1,5-gradersmålet. Dessutom tillkommer höghöjdseffekter – utsläpp av växthusgaser på hög höjd. Exakt hur mycket extra utsläpp de innebär är osäkert, men bland annat Naturvårdsverket räknar med det dubbla. 

Andra hälften av utsläppen för transporter kommer från våra bilresor. Att cykla eller åka kollektivt i stället för att ta bilen kortare sträckor är bra både för hälsa, miljö och plånbok. 

Experten: ”En stor del av bilens påverkan kommer från produktionsprocessen och att övergå till fossilfria drivmedel räcker inte – vi behöver fortfarande minska antalet bilar. Har man en fossilbil i dag är det bättre att behålla den tills den har gjort sitt än att köpa en ny”, säger Katarina Axelsson.

Gör i dag: Ta cykeln, gå eller åk kommunalt i stället för att ta bilen om du ska åka en kortare sträcka. Avstå från en flygresa. Gå med i Facebookgruppen Tågsemester för att få tips om hur du åker tåg ut i Europa.

Gör på längre sikt: Planera semester på nära håll. Om du inte är beroende av bil, försök ställa om till ett bilfritt liv. Om det finns möjlighet, gå med i en bilpool i stället för att äga egen bil eller hyr bil de gånger du behöver.

Tips!
Kolla klimatsmartsemester.se för att se hur mycket koldioxid din semester genererar och för att få mer klimatsmarta alternativ.

Dra ur sladden och renovera mindre

Utsläppen för bostaden har minskat de senaste 30 åren, tack vare teknikutveckling och effektiviseringar. I dag är det till exempel inte längre många som har fossila bränslen som uppvärmning hemma. Men bostaden står ändå för ungefär 17 procent av de totala utsläppen.

Vi bör stilla vår inrednings- och renoveringsiver. Heminredning och möbler är ett konsumtionsområde som ökar mycket. Fundera på om du verkligen behöver byta kök och badrum.

Experten: ”Det här kanske är överkurs, men man kan fundera över om man måste bo så stort. I ett längre perspektiv bör boytan i nya boenden vara mindre, så att vi inte värmer upp en massa kvadratmeter i onödan”, säger Katarina Axelsson.

Gör i dag: Sänk temperaturen hemma, släck lamporna när de inte behövs och dra ur laddare när de inte används. Byt till led-lampor. Avstå från onödiga renoveringar. Byt till grön el.

Gör på längre sikt: Se till att huset är välisolerat och sätt nya tätningslister runt fönster och dörrar. Se över din värmekälla. Installera solceller. Flytta till mindre bostad.

Köp upplevelser i stället för prylar

Dagens konsumtion bygger på att vi köper nytt och slänger det som går sönder. Det mesta vi handlar ger upphov till utsläpp av växthusgaser. Den globala textilbranschen släpper ut 1,2 miljarder ton växthusgaser per år, vilket är mer än internationella flyg och fartyg kombinerat. Samtidigt har snittantalet gånger vi använder plaggen sjunkit med 36 procent de senaste 15 åren och det är bara 1 procent av alla textilier som återvinns till nya kläder. Vi behöver bli bättre på att laga, köpa second hand och låna saker av varandra. Samhället behöver även styra om från en materiell konsumtion till en konsumtion av tjänster, där vi ägnar oss mer åt kulturella och sociala aktiviteter än prylar.

Experterna: ”Generellt kan man säga att ju mer pengar du tjänar, desto mer shoppar du. Man använder de pengar man får. Ett sätt att minska klimatutsläppen är att tjäna mindre och gå ner i arbetstid. På en samhällsnivå bör vi ta ut den ökade produktiviteten i ekonomin i ledig tid istället för materiell tillväxt”, säger Fredrik Hedenus.

"Det finns ett pris bakom ett billigt pris. Det gäller inte bara klimatet, utan arbetsförhållanden och liknande. Vi måste tvinga producenter att ta fram prylar som håller, som kan uppgraderas och återvinnas", säger Johan Kuylenstierna.

Gör i dag: Fundera på om du verkligen behöver den där nya prylen, eller kolla om den finns begagnad. I dag finns många lokala köp- och säljgrupper på Facebook. Kolla även om det finns grupper i närområdet där medlemmarna delar och lånar ut prylar till varandra.

Gör på längre sikt: Läs på om de företag du brukar handla av och sätt press på dem att bli mer klimatvänliga.

Tips!
Med hjälp av appen Svalna kan du få koll på hur din konsumtion påverkar klimatet. Appen kopplar upp sig mot ditt bankkonto. Baserat på vad du handlat räknar den sedan ut ditt klimatavtryck över tid.

Se över ditt sparande

En stor del av svenska folkets spar-, försäkrings- och pensionspengar investeras i kol och olja. Men det finns alternativ. De senaste åren har bland annat Fair Finance Guide (FFG) tagit fram verktyg som gör det lättare att ställa om till ett mer hållbart sparande. FFG rankar varje år bankerna utifrån deras hållbarhetsarbete och har också tagit fram en guide till ett mer hållbart sparande. Det finns även mer hållbara sparformer, till exempel fossilfria indexfonder, gröna obligationer och Svanenmärkta fonder.

Experten: ”Att spara mer hållbart skickar viktiga signaler till näringslivet”, säger Katarina Axelsson.

Gör nu: Skriv ett brev till din bank och kräv att den ställer om till mer hållbart sparande. Det finns färdiga brevmallar på Fairfinanceguide.se. Gå in på schysstapensioner.se och kräv att AP-fonden läggs om till mer hållbart sparande.

Gör på sikt: Se över ditt sparande, om du kan lägga det i mer hållbara alternativ.