Expressfrakt miljöbov vid nätköp

Standardleverans eller hemleverans? Det är frågan i utcheckningen hos sportbutiken Outnorth på nätet. Ingen information om de olika alternativen och ingen länk att klicka på. Samma sak hos skobutiken Footway. I premiumklädmärket Filippa K:s nätbutik får du visserligen välja om du vill använda Postnord eller DHL för leverans, men några ytterligare detaljer ges inte. Trots att klädmärket marknadsför sig som hållbart.

Att e-handelssajter ger information vid utcheckningen om vad fraktalternativen innebär för miljö och klimat är ovanligt, trots att många av dem uppger att de ställer miljökrav när de upphandlar transporter. Ofta behöver du som kund själv leta upp de uppgifterna på sajten – om det alls finns några. Den här bristen på information är ett problem, slog myndigheten Trafikanalys nyligen fast i en utredning de gjorde på uppdrag av regeringen. För i och med den kraftiga ökningen för e-handeln har privatpersonen blivit en aktör i transportsystemet. Köper du något i en butik kan du inte påverka hur varan hamnar där, men som e-handelskund har du ett visst in flytande över transporten, enligt Camilla Hållén, projektledare för Trafikanalys utredning.
– Samtidigt vet man oftast inte vad ens ­leveransval innebär ur hållbarhets- eller miljösynpunkt, säger hon.

Camilla Hållén tror att många som handlar inte reflekterar över hur leveransen är kopplad till hållbarhet, utan tänker på andra saker – som leveranstid.
– Men om man blev upplyst om den ­aspekten tror jag att många skulle vilja göra ett mer hållbart val, säger hon.

Det kan vara stora skillnader på hur mycket klimat- och miljöpåverkan transporten av en e-handelsvara har. En sak som spelar roll är tid.
– Expressleveranser är svårare att göra på ett klimateffektivt sätt, säger Camilla Hållén.

Tidspress leder till att bilarna som ska transportera varorna kör halvtomma eller att deras rutter inte kan optimeras för att ta flera kunder på samma resa. Snabbhetskrav kan också innebära att saker fraktas med sämre transporter, som flyg, om du köper från utlandet.

I klimathänseende är flygtransporter en katastrof.
– Det har stor betydelse jämfört med om man köper något från ett lager i Sverige, som har fraktats hit med båt från samma tillverkningsland, säger Camilla Hållén.

Och faktum är att vi faktiskt inte har så bråttom med att få hem ett par nya skor, påpekar Sharon Cullinane, brittisk forskare och professor i hållbar logi­stik vid Handelshögskolan i Göteborg.
– De flesta undersökningar som har gjorts i Sverige visar att kunderna kan tänka sig att vänta. Men ­företagen verkar tro att de inte är villiga att göra det. Så de vill leverera snabbt och ger inte kunden något alternativ, säger hon.

Näthandeln har potential att minska vår totala transportmängd och dess utsläpp, men det kan också bli tvärtom.
– Kan man få bort inköpsresor med bil och i stället ersätta dem med mer effektiva godstransporter ­kommer det att innebära minskad klimat­påverkan, säger Camilla Hållén.

Exempelvis så här: Det är bättre att beställa hem matvaror på nätet om alternativet är att du tar din egen bil – ett väldigt ineffektivt sätt att transportera varor – för att handla i en butik. Men om du klickar hem maten i stället för att cykla till butiken eller handla när du ändå reser hem från jobbet blir din nätbeställning en klimatförlust.

Samma sak gäller för hemleveranser kontra leverans till utlämningsställe. Om du annars skulle ha tagit bilen till utlämningsstället är hemleveransen sannolikt ett klimatbättre alternativ. Men det är ännu bättre att hämta paketet med cykel, eftersom transportföretaget ändå åker till utlämningsstället med andra försändelser.

Det spelar förstås också roll hur en hemleverans sker, en fråga som har hamnat på dagordningen under coronakrisen, då paket ända fram till dörren har blivit grejen.
– Bara i april har vi anlitat 250 nya chaufförer och gjort 50 procent fler leveranser än vi räknat med, säger Simon Strindberg kommunikationschef på företaget Budbee, som har stora kunder som Nelly och Apotea.

Budbee är en så kallad ”last mile”-leverantör, som tar emot paket i en terminal och kör småleveranser korta sträckor för att kunder ska kunna få dem till dörren och slippa gå till ett utlämningsställe. Som kund bestämmer du själv när du vill ha leveransen.

Budbee använder dieselbilar, cyklar och elbilar – de senare delvis drivna av el från solceller på taket av en av deras lager­byggnader, uppger Simon Strindberg. Än så länge är det dock främst diesel­bilar som används.
– Men målet är att vara fossilfria i slutet av 2020, säger Simon Strindberg.

En annan del av nätshoppingens miljöpåverkan är returerna. Vissa modebutiker har en returgrad på 50 procent. Enligt professor Sharon Cullinane, som forskar på returer och deras roll i e-handelns hållbarhetsekvation, kan returernas miljö- och klimatavtryck mycket väl vara större än leveransernas, då returlogistik är ett eftersatt område. Men eftersom det i dag inte finns tillförlitlig statistik över volymer vet vi inte.

Hon har också sett i sin forskning att de flesta konsumenter inte alls bryr sig om vad det innebär att skicka tillbaka en vara.
– Många tror att paketet försvinner i tomma intet. I själva verket krävs det långa transporter och faktum är att en del returer skickas till andra länder långt bort för att först packas upp, för att arbetskraften är billigare där, säger Cullinane.

Camilla Hållén och hennes utredare föreslår i sin rapport en rad åtgärder för att ta tag i hållbarhetsaspekten av paket som skickas hit och dit. Bland annat tycker de att det mest miljövänliga fraktalternativet ska vara förvalt vid beställning på nätet och att e-handelsföretag ska bli tvungna att ge kunderna information om klimatpåverkan från olika fraktalternativ.

Men det är inte alla som håller med om att mer information är den bästa lösningen.
– Om informationen är korrekt, så ja. Men så är tyvärr inte alltid fallet. Och ibland är det värre att få felaktig information än att inte få någon alls, säger Sharon Cullinane.

Hon påpekar att det är väldigt svårt att räkna ut miljö- och klimatavtryck av frakt – det finns mängder av beräkningsmodeller. Och de nätbutiker som säger att de kan det har inte ­nödvändigtvis rätt.
Det finns även annat än själva transporterna som skulle kunna ändras för att skapa bättre förutsättningar. Till exempel möjlighet att få hemleveranser utan att man själv måste vara hemma.
– Om du kan få varor levererade i och upphämtade i ett skåp vid ditt hem så att fraktföretagen kan planera bättre, då tror jag att det kan bli framtiden, säger Sharon Cullinane.

I Sverige finns det sådana på några få ställen i anslutning till butiker, men de är mycket vanligare i andra länder. Problemet är att det måste finnas så många skåp då det krävs olika skåp för olika leverantörer, som fallet ofta är i till exempel Storbritannien i dag. Det finns inte tillräckliga incitament för privata bolag att skapa den typen av infrastruktur.
– Det här är kanske något som regeringen behöver fundera över att lösa. Ungefär som telefonhytter förr i tiden, säger Sharon Cullinane.