Få koll på ekonomin
Att ta tag i sin ekonomi känns ofta som ett stort och jobbigt projekt. Men det finns hjälpmedel att ta till. Vi guidar dig genom de steg du bör ta och vilka verktyg som finns att hjälpa dig på vägen.
Endast hälften av svenska folket sparar, om man med spara menar att man lägger undan pengar för att låta dem växa.
– I Kina lägger man undan var tredje yuan. Så är det i länder utan skyddsnät. Men ju tryggare vi är, desto mindre känner vi att vi behöver spara själva, säger Claes Hemberg, sparekonom på Avanza.
Men även om vi i Sverige har ett ekonomiskt skyddsnät kan vi behöva spara ändå, till exempel om bilen går sönder, för att kunna göra något roligt, eller till pensionen.
Claes Hemberg säger att vi ska låta sparandet ta tid. Tycker vi det är svårt att lägga undan pengar räcker det att börja med 50 kronor i månaden. Men det bästa sparknepet är nog att kapa onödigt dyra utgifter. Att se över kostnaderna för olika avgifter och bolån är mer effektivt än att snåla in på småutgifter, eller att ta på sig mer jobb.
– Det lönar sig mer att jobba med miniräknaren en timme om året hemma än att jobba över på jobbet, säger Claes Hemberg. De onödigt dyra utgifterna ignoreras ofta, eftersom de inte syns.
– Om en bil drar 1,4 liter milen tycker vi att den drar mycket, men vi bryr oss inte om att det är dyrt med en fondavgift på 1,4 procent. För vi ser inte läckaget. Svenska folket betalar 30 miljarder kronor per år i fondavgifter, och vi gör det för vi ser inte hur dyrt det är, säger han.
Text: Annika Berge
Illustrationer: Kicki Edgren Nyborg
(publicerad 25 februari 2015, uppdaterad 2 februari 2016)
Gör om fula lån till fina
För att få utrymme till att spara bör vi först sanera vår vardagsekonomi från dyra konsumtions- och snabblån. De har ofta höga räntor och kostar mycket. Kolla vilket lån som har högst ränta, och börja betala av så mycket du kan på det, för att sedan gå vidare till det som har näst högst ränta.
Konsumenternas bank- och försäkringsbyrå har ett lånelabb där du kan lägga in olika lån och få en totalbild av dina lånekostnader samt göra beräkningar av hur ändrade räntor och amorteringar påverkar kostnaderna.
Om du inte har möjlighet att betala av lånen direkt, kan du baka in lån med högre ränta i ett som har en lägre ränta, som till exempel bolånet.
Tips: Få koll på dina lånekostnader på Konsumenternas lånelabb.
Pruta på bolånet
Ett andra steg till att sanera sin ekonomi är att ta bort de största utgifterna. Bolånet är oftast en av de största utgifter vi har, och genomsnittssvensken kan spara 8 000–10 000 kronor på att pruta ner sitt bolån med en halv procent. Alla banker utom SBAB godtar prutning. Det är bara att sätta sig och ringa runt till olika banker och höra vad de kan erbjuda, för att sedan spela ut dem mot varandra.
Många banker vill gärna sälja in olika försäkringar eller PPM-rådgivning i samband med en lägre ränta, vilket gör det svårt att jämföra vilken bank som verkligen ger bäst ränta. Håll dig till enbart bolån för att lättare kunna jämföra.
Tips: Jämför olika räntor på Svenska Dagbladets räntekarta.
Skaffa en buffert
När vi väl skaffat oss ett ekonomiskt svängrum bör vi bygga upp en buffert för oförutsedda utgifter. Hur stor den bör vara beror på ens situation, men en tumregel är en eller två månadslöner. Bor du i en villa och har bil kan du behöva ännu mer, så mycket som 100 000 kronor.
Bufferten ska du ha på ett sparkonto med bra ränta, vilket ditt lönekonto förmodligen inte har. På konton med högre ränta kan det finnas villkor som begränsar antalet fria uttag. Om du gör fler uttag än vad villkoren tillåter får du betala en uttagsavgift. Kontrollera därför alltid uttagsvillkor noga innan du väljer sparkonto, och se till att kontot har insättningsgaranti.
Sätt över en summa pengar till bufferten direkt när du fått lön, vänta inte till slutet på månaden då de oftast redan har tagit slut. Även oförutsedda extrainkomster, som bonusar eller pengar du får tillbaka på skatten, är bra att lägga undan.
Tips: Jämför sparkonton med insättningsgaranti på Konsumenternas jämförelsesajt.
Amortera - eller spar inför räntehöjning
Att amortera av bolånen är en bra sparform, och har man dyra topplån bör man definitivt amortera av dem. I dag finns det krav på att amortera ner till 75 procent av bostadens värde, och det kravet kan komma att ökas till 50 procent. Sedan är frågan om man bör amortera mer än så.
– Jag amorterar faktiskt inte för tillfället, eftersom räntorna är så låga i dag. Jag förväntar mig att få mer ut av pengarna i en aktiefond. Däremot bör man lägga undan pengar att ha redo ifall kraven på amortering skulle öka, eller räntorna går upp. En person som har 3 000 kronor i ränteutgift i månaden kanske bör lägga undan 1 500 kronor i månaden, säger Claes Hemberg.
Tips: Löser du ett bundet lån i förtid kan lånegivaren kräva kompensation, ränteskillnadsersättning. Den kan du räkna ut här.
Spara långsiktigt
När du har en buffert och amorterat det du vill, kan du sätta i gång att börja spara mer långsiktigt. Många menar att investeringssparkonto, ISK-konto, är det bästa alternativet för de som vill börja spara i dag. ISK-kontot lanserades för att förenkla för den som sparar i aktier, fonder och andra värdepapper. I stället för att skatta och deklarera för varje affär betalar man med ett ISK-konto en schablonskatt en gång om året.
En bred globalfond sprider riskerna över olika valutor och länder. Men viktigast är att fonden har en låg avgift, så kallade indexfonder är bra. En avgift på 0,2–0,4 procent per år kan anses vara billigt.
Tips: På morningstar.se eller avanza.se kan du jämföra lågprisfonder.