Carina Lundgren: Snuvad på pengarna för nässprejen

Häromveckan blev jag förkyld. Som vanligt slammade bihålorna igen och jag behövde nässprej omedelbart. Min man erbjöd sig att gå till ett apotek och fick noggranna instruktioner om vilken sort han skulle köpa. Inte originalmärket, utan en av de generiska kopiorna. De har samma verksamma innehåll men är betydligt billigare.

Förkylningen gick fort över. Nässprejen höll på att ta slut och jag behövde påfyllning. På apoteket hjälpte mig en vänlig, trevlig receptarie att hitta till rätt hylla och jag köpte ytterligare en flaska Orimox och betalade 199 kronor. ”Så dyrt”, tänkte jag, men tröstade mig med att den är effektiv och att det är väldigt skönt att slippa bihåleinflammation.

Men borde jag inte ha kollat priset på ett nätapotek? Förmodligen var nässprejen billigare där. En sökning på nätapoteket Apotea gav mig svaret. Ett svar jag först inte riktigt trodde på. En flaska Orimox i samma storlek kostade 48 kronor! Det låga priset var det ordinarie, det handlade inte om någon kampanj.

Eftersom jag ska använda nässprej länge efter att en förkylning gått över beställde jag även en flaska från Apotea. Dagen därpå kom paketet. Nu kollade jag utgångsdatumet. Det måste väl ändå vara så att den billigare sprejen hade kortare hållbarhet? Det skulle kunna motivera en del av prisskillnaden. Nej, utgångsdatumet var detsamma som på den dyrare. Batchnumret var också detsamma. De två nässprejerna hade alltså tillverkats vid samma tillfälle i samma fabrik och var identiska.

Jag har i flera år funderat på hur våra köpvanor förändras. Yngre handlar mer och mer på nätet och mindre i fysiska butiker. En utveckling som har förstärkts under året med coronapandemin när många fler har börjat näthandla. Under de senaste åren har det kommit många rapporter om enskilda butiker och hela butikskedjor som tvingats stänga igen. Vad händer med våra stadskärnor när många butiker försvinner? Och hur påverkas de stora handelsplatserna i städernas utkanter?

Jag har handlat från nätbutiker länge. Det är enkelt och ofta billigare. Det går också att få tag på specialgrejer som annars är svåra att hitta. Samtidigt uppskattar jag fysiska butiker där jag får en annan överblick och ibland kan få riktigt bra råd. Personalen i min närmaste bokhandel är absolut oslagbar. De kommer alltid med superbra förslag på boktitlar oavsett om boken jag ska köpa är till ett barnbarn, mig själv eller ska läsas i bokklubben. Den sortens personliga råd kan aldrig en nätbokhandel erbjuda.

Just servicen är något företrädare för den fysiska handeln själva framhåller som en fördel gentemot näthandeln. Och många med mig är nog beredda att betala lite mer för god service. Men då måste servicen vara genuin som i bokhandeln. Ett vänligt, trevligt bemötande som det jag fick på apoteket är en självklarhet och inget jag vill betala extra för.

Men priset? I konkurrensen med näthandeln kan inte de fysiska butikerna ha väsentligt högre priser. Så var går smärtgränsen? Priset på nässprejen överskred min smärtgräns med råge. På nätapoteket kan jag köpa fyra flaskor Orimox till priset av en flaska på Apoteket Kronan. Den prisskillnaden är inte rimlig och den gör att jag känner mig både lurad och lite dum som (två gånger) låter mig utnyttjas. Det är ingen hållbar strategi för att behålla mig som kund.

Carina Lundgren är före detta chefredaktör på Råd & Rön, som numera njuter av mer tid att träffa vänner, familj och barnbarn. Hon sitter också med i styrelsen för Vi konsumenter och är ny ledamot i Allmänna reklamationsnämnden.