Hoppa till innehållet

Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Matfusk för miljarder

Det fuskas rejält inom matbranschen. Livsmedelsverket har kartlagt omfattningen och kommit fram till att det handlar om flera miljarder kronor varje år.

Olivolja är en produktgrupp där matfusk ofta upptäcks.

Hästkött i lasagnen och fusk med datummärkningen på köttfärs är några matskandaler som har uppmärksammats stort. Men en stor del av fusket upptäcks aldrig och hittills har det inte funnits några siffror på kostnaden. Nu har Livsmedelsverket, genom att ta hjälp av livsmedelsbranscher och jämförelser med andra länder, räknat på det.

– Vi uppskattar att fusket med livsmedel kostar upp till nio miljarder om året. I slut­ändan är det konsumenterna som får stå för kostnaden, säger Jan Sjögren på Livsmedels­verket. 

Livsmedelsverkets kart­läggning visar att fusket sker på många sätt. Det handlar om att dyra ingredienser byts ut mot billiga eller att kött säljs som svenskt fast det inte är det. Det kan också handla om avsiktlig felmärkning, om­paketering och otillåten import. Det förekommer också att företag låter bli att registrera sin verksamhet för att undvika kontroller. Allt detta räknar Livsmedelsverket som fusk. Och det förekommer i alla branscher.
– Letar vi i köttbranschen hittar vi köttfusk och tittar vi närmare på olivolja så fuskas det där med. Vi kan inte säga att någon bransch är mer utsatt, säger Jan Sjögren. 

Ett av Livsmedelsverkets uppdrag är att motverka livsmedels­fusk och kartläggningens syfte är att myndigheten ska bli bättre på det. I framtiden vill Jan Sjögren arbeta mer proaktivt.
– Vi vill kunna förutsäga var det kommer att fuskas för att kunna rikta våra insatser åt rätt håll. Ser vi till exempel att oreganoskörden slår fel i Turkiet kan vi räkna med att den kommer att spädas ut och då ska vi vara beredda att kontrollera det, berättar han.

Han påpekar också att det är viktigt att komma ihåg att de allra flesta livsmedels­företag inte fuskar. Och till oroliga konsumenter har han ett grundtips som han alltid ger.
– Är något för billigt för att vara sant så är det oftast inte sant. Om till exempel en köttbit är extremt billig ska man ta sig en funderare på hur det kommer sig att priset kan vara så lågt, säger Jan Sjögren.