Närodlat - det avgör du

Åsa Levén på Säby gård inspekterar rapsen som så ­småningom ska bli rapsolja.

På Säby gård, som ligger på Ingarö utanför Stockholm, går arbetet på högvarv. Den svarta baracken, som döpts till Rapspresseriet, fylls av ett brummande ljud när flaskpåfyllningsmaskinen leder rapsoljan från den stora förvaringstanken. Från maskinen rinner fyra strålar med gyllengul olja ner i glasflaskor.

Åsa Levén är i färd med att tappa upp rapsolja till en beställning hon fått. Just i dag är det en gårdsbutik som beställt 350 flaskor av den kallpressade rapsoljan som blivit ett av Säby gårds kännetecken.
– Lagret tar slut alldeles för fort när man har stora beställningar. Det är mycket att göra och jag måste fylla flaskorna under eftermiddagen, säger Åsa Levén, som driver gården tillsammans med sambon Mikael Windahl.

Säby gård, som förutom raps även odlar rabarber och potatis, är en av företagarna som ingår i Värmdökassen. Det är en lokalt producerad matkasse som anordnas av den ekonomiska föreningen Smaka på Värmdö, och som säljs i september varje år. Värmdökassen har vuxit år för år, och den här säsongen ingår produkter från 15 lokala entreprenörer.

Äppelsäsongen på Värmdö musteri börjar när äpplena mognar i augusti. ”Alla bär och frukter vi använder är svenska, förutom apelsinerna”, säger Christoffer Fröling, ­produktionsansvarig på Värmdö musteri.

Det hela började för åtta år sedan när lokala företagare på Värmdö, däribland Säby gård, ville ta fram en matkasse och sälja som en gemensam produkt. Samarbetet skulle göra det lättare att som företagare leva på den egna verksamheten, berättar Åsa Levén.
– Förut sålde vi våra produkter på varsitt håll men nu jobbar vi tillsammans och får tillgång till varandras kundgrupper. Värmdökassen har gjort att flera lokala företagare har vågat starta upp, säger hon.

För att få bli medlem i Smaka på Värmdö och ingå i Värmdökassen ska produkten ha odlats eller förädlats inom kommunen. I årets broschyr från Smaka på Värmdö beskrivs maten i kassen som lokalproducerad. Som konsument är det lätt att tro att alla råvaror som använts är lokala, vilket de inte alltid är. Värmdö musteri gör till exempel musten lokalt, men köper in den största delen av sina äpplen från olika delar av Sverige.

– Det är jättesvårt att få en vara hundra procent närodlad. Det är viktigt att man som konsument frågar för att ta reda på så mycket som möjligt. Men tillverkarna ska också hjälpa konsumenten, och skriva ut var varan kommer ifrån. I slutändan handlar det om vad man själv som konsument anser är närodlat, säger Åsa Levén.

Några produkter i kassen är helt lokalt framtagna, bland annat grönsakerna från Säby gård och Solhöjdens trädgård, kryddorna från Långsunda gård och Nora gårds honung.

Magnus Johansson äger butiken Rinkeby kött och vilt som även föder upp och slaktar egna djur.

En annan som satsar på lokalt producerad mat är köttbonden Magnus Johansson, som är ägare till butiken Rinkeby kött och vilt. Verksamheten, som även innefattar ett slakteri och en djurfarm, ligger på familjegården i Jönåker strax utanför Nyköping. Han föder upp struts, lamm och kalkon på gården, men han köper även in djur om de egna är för få. För Magnus Johansson är närproducerat lika med ”närregionen”.
– De djur jag inte föder upp själv kommer max 5 mil från slakteriet, oavsett om jag köper in dem eller om andra bönder lämnar djur för slakt hos mig.

Djuren utfodrar han med spannmål och gräs från sin egen gård och från granngården 1,5 kilometer därifrån. Avståndet är kort nog för att vara lokalt, anser han. Men de vitaminer och mineraler djuren behöver köper han från en leverantör i Skärblacka, cirka 6 mil från Nyköping.
– Det går ju inte att få allt l okalt. Det är långt ifrån alla uppfödare som till exempel kan ha
eget spannmål.

Magnus Johansson har alltid varit intresserad av djur och livsmedelsbranschen, och på familjegården visste han var djuren kom ifrån, vilket var viktigt för honom. För Magnus Johansson är det en drivkraft att kunna ge personer i sitt närområde tillgång till lokalt kött av hög kvalitet.
– Djuren ska inte behöva åka för långa transporter innan slakt. Och dessutom har vi så många bra köttdjur här i Sörmland som man borde ta vara på, säger han.

Magnus Johansson har varit köttbonde i 18 år och har med tiden sett ett ökat intresse för närproducerat. Det märks till exempel bland kunderna som kommer till hans köttbutik.
– Det är fler och fler som vill veta var köttet kommer ifrån. Det säljs så mycket importerat kött och annat kött av lägre kvalitet, men de som verkligen prioriterar vad de stoppar i sig vill ofta veta var det kommer ifrån, säger han.

Vad som räknas som närodlat eller närproducerat kan vara väldigt olika, eftersom begreppen inte är reglerade. Skillnaden är stor mot ekologisk mat, som måste uppfylla strikta krav för att få säljas som det. Till exempel är konstgödsel och syntetiskt framställda kemiska bekämpnings­medel förbjudna, och bara ett fåtal tillsatser får användas.

Men närodlat och närproducerat säger inget om hur en vara tillverkats, inte heller hur den transporterats, vad den får innehålla eller vad ”nära” innebär.
– Det största problemet för konsumenterna är att begreppen kan vara vilseledande, säger Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges Konsumenter, och påpekar att ”nära” inte alltid innebär ”i närheten”.

– Varan kan vara producerad långt bort från platsen där den säljs, men det kan också vara att ett multinationellt företag har en anläggning i området, säger han.

Orden ”närodlat” och ”närproducerat” väcker dessutom associa­tioner till idyll, småskalighet och miljövänlighet, menar Jan Bertoft.
– Det är mycket positivt laddade ord. Risken är att detta överutnyttjas av tillverkarna och att påståendena inte stämmer.

Jan Bertoft förespråkar i stället ord som ”lokalt” och ”regionalt”, som inte är lika starkt förknippade med gröna värden eller småskalighet. Han tycker dessutom att begreppen behöver definieras.
– Branschen skulle gemensamt kunna sätta upp kriterier, som med märkningen Från Sverige, där man bland annat sagt att djur ska vara födda, uppfödda och slaktade i Sverige för att kött ska kunna få märkningen. En annan möjlighet vore om Konsumentverket prövade ett ärende rättsligt för att ta fram en praxis, säger Jan Bertoft.

I en tidningsannons nyligen satte nystartade Stockholmsmatkedjan Paradiset, som fokuserar på naturlig, ekologisk och lokal mat, etiketten ”nära” både på produkten ”högrevsfärs från Smak av Gotland” och produkten ”romansallad från Sverige”.
– Varor som går att köpa svenska året om, som äpplen, vitkål och rotsaker, ska komma från närliggande landskap som Uppland, Sörmland, Dalarna och Gotland, det vill säga Stockholms normala matupptagningsområde, säger Henrik Strinning, medgrundare till Paradiset.

”Nära” ska helst vara så nära Stockholm som möjligt, utifrån det utbud som Paradiset har tillgång till. Men ”nära” är inte alltid det närmaste som går att få tag på, berättar Henrik Strinning.
– Vi tar inte det allra närmaste om vi inte har kunnat köpa in det till ett rimligt pris för konsumenterna.
För Paradiset kan ”närodlat” innebära Sverige­odlat, beroende på säsongens utbud. Roman­salladen är ett exempel.

– Romansallad som säljs i Sverige kommer ofta från EU. I början av juni brukar det vara ont om svensk romansallad, så därför räknade vi ­salladen från EU som nära då, säger Henrik Strinning.

Rättsliga bedömningar är det effektivaste sättet för att få fram en allmän definition av närodlat och närproducerat, menar Elin Häggeborn, jurist på Konsumentverket, som bland annat kontrollerar livsmedelsreklam i tv och tidningar.
– Utslag i rätten har mer tyngd än om vi som myndighet skulle definiera det, säger hon.

Men en rättslig prövning kan eventuellt stanna vid en bedömning. Så blev fallet när patent- och marknadsdomstolen 2010 avgjorde en tvist mellan Mars AB och Lantmännen, där Lantmännen förbjöds att kalla sin hundmat Doggy för närproducerad eftersom den bara tillverkades på en enda plats i Sverige. Även om reglerna för närproducerat och närodlat inte är definierade i lagen, har domstolen ändå haft marknadsföringslagen att utgå från. Den säger bland annat att marknads­föringen inte får vara vilseledande, till exempel vad gäller pris eller kvalitet. Domslutet från 2010 anses ­vägledande, och tjänar som utgångspunkt i fall med snarlika omständigheter.

Konsumentverket har däremot inte inlett något ärende för att låta domstolen pröva begreppen.
– Vi får nästan inga anmälningar om det. Sedan är det en prioriteringsfråga, och vi har inte uppfattat den här frågan som ett av de större konsumentproblemen, säger Elin Häggeborn.

Rapsen breder ut sig som ett gyllene fält, stort som 15 fotbollsplaner. Åsa Levén står mitt ute bland de gula plantorna, som stundtals vajar lojt i den lätta brisen. På den här åkern växer vår­rapsen, som sås i maj och skördas i augusti. Hon knipsar av en rapsplanta och pekar på blomman. Den färdigblommade rapsblomman blir till en fröskida. Efter rapsskörden torkas fröna och pressas till olja. Drygt tre kilo frön blir en liter olja.
– Vi odlar, skördar och pressar all raps själva, säger hon och tillägger:
– Vi märker att intresset för närodlat är stort. Medlemmarna i Värmdökassen blir fler och folk vill ha mer och mer närodlat. Det kommer fler kunder hit till gården och det märks i omsättningen, vi säljer fler och fler Värmdökassar.

Mattias Gyllenlans köper regelbundet Säby gårds rapsolja. ”Det kan hända vad som helst ute i världen och då kan vi stå där utan livsmedel. Jag tror att Sverige måste bli självförsörjande på livsmedel, då är det viktigt att stödja det och helst köpa lokala livsmedel”, säger han.

En bil svänger upp på gården och stannar vid Rapspresseriet. Kunden Mattias Gyllenlans har kommit för att hämta 100 flaskor av den gula, kallpressade rapsoljan, som görs på vårraps. Han driver ett företag i centrala Stockholm och ska använda flaskorna som kundpresenter. Men han berättar att han även har Säby gårds rapsolja hemma, och köper kött från en bonde på Värmdö.
– Det smakar ju bättre om man vet var det kommer ifrån, säger han.

Som kund vill Mattias Gyllenlans ha mer ­information än att produkten är närodlad.
– Det ska stå var det är odlat och av vem. Då kan man göra en bedömning, säger han.