Hoppa till innehållet

Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Personliga test – men opersonliga råd

Tester som enkelt beställs via nätet ska tala om för mig vad just min kropp behöver för att må bra. Men det är tveksamt hur ­personliga råden jag får verkligen är.

Publicerad

Testkit ska ge snabba, personliga svar på hur du mår och hur du kan leva ett sundare liv. Men hur personliga är svaren egentligen?

Höga värden av ”ont kolesterol” och låga värden av vitamin D och B12. Resultaten från hälsotesten jag just har gjort visar på tydliga brister i min snart 50-åriga kropp och kanske på behov av en mer hälsosam livsstil. Som tur är ska testen hjälpa mig att ta kontroll över situationen. Men jag undrar redan hur det ska gå till?

Några dagar tidigare har jag just beställt fyra självtester där det i annonserna står att jag ska få ett sundare liv med mer kunskap och skräddarsydda råd baserade på vetenskapliga tester. Företaget Werlabs skriver till exempel att det inte räcker att jag ser mig själv i spegeln för att veta hur jag mår och att jag borde testa min hälsa innan ohälsan testar mig. Även om jag är lite förbryllad över vad det egentligen betyder beställer jag företagets testpaket Hälsokontroll XL, som ska ge en tydlig bild av min hälsa med mitt blod och vetenskap i grunden. Jag ska också förstå på djupet hur min livsstil faktiskt påverkar min kropp.

Jag beställer ett liknande prov från Blodkollen, som är lite mer modesta med vad jag kan förvänta mig. Företaget skriver att paketet ger en inledande utvärdering av hur jag mår och en fingervisning om jag behöver ändra något i min livsstil.

Jag beställer även tester från Gutfeeling Labs och Symbiome, som analyserar avföringsprov. Genom att kartlägga min tarmflora ska de kunna ge mig kostråd och tala om ifall den kan kopplas samman med sjukdomar som diabetes typ 2 och IBS. Symbiome går lite längre och ska även ge svar på om min tarmflora kan kopplas till ökad risk för att drabbas av depression. Båda företagen tar också upp att en viss typ av bakterieflora kan kopplas till allvarligare former av covid 19-symptom.

Tanken är att tarmen ska tala till kunden via provröret. Men vad säger den egentligen?

Testerna kostar mellan ungefär 1 000 och 1 500 kronor. För blodproven måste jag gå till ett provtagningsställe, men avföringsproven skickar jag själv in i ett litet vätskefyllt rör, som tillsammans med tops och vad som i en lite förskönande omskrivning kallas fekaliefångare anländer i brevlådan ett par dagar efter beställningen.

Så mycket kostar testerna

Tarmbakterier
Symbiome, symbiome.io 1  490 kronor
Gutfeeling Labs, gutfeelinglabs.se 1  190 kronor

Blodprov
Werlabs (Hälsokontroll XL), werlabs.se 1  395 kronor
Blodkollen (Hälsokollen Man), blodkollen.se 1  349 kronor

Praktiskt nog anlitar både Werlabs och Blodkollen samma företag för att ta proven. Provet ska tas på fastande mage och helst på morgonen. Sköterskan som möter mig på provcentralen ifrågasätter om jag verkligen behöver två så lika prov och försäkrar att analysen kommer att göras av samma personal i samma maskiner. När jag förklarat att jag vill jämföra svaren tappar hon mig snabbt och smärtfritt på de nio små provrör som tydligen krävs.

När jag promenerar från provtagningsstället, det finns något överraskande tre stycken på bekvämt gångavstånd från mitt hem i södra Stockholm, är det inte utan att jag känner en viss spänning för vad proverna ska visa. Jag behöver inte vänta länge. Redan samma kväll i tv-soffan får jag ett meddelande om att provsvaren börjat trilla in och jag kan följa dem i företagens webbappar allt eftersom de dyker upp. Någon dag senare har jag resultat och analys klar att läsa hos både Blodkollen och Werlabs.

Nio små provrör behövs för testerna.

Som väntat är värdena lika, de är ju trots allt tagna vid samma tillfälle och analyserade på samma labb. Men de skriftliga råden och slutsatserna skiljer sig en del åt. Medan Blodkollen nöjer sig med att konstatera att jag har något låga nivåer av D-vitamin och tipsar mig om att vara ute i solen mer och att äta mer lax har Werlabs läkare också synpunkter på att mitt LDL-värde ”det onda kolesterolet” ligger åt det högre hållet och att mina nivåer av vitamin B12 ligger åt det lägre hållet.

Att ha höga värden av ont kolesterol låter inte bra, men eftersom jag nu ska få insikt om hur min livsstil påverkar min hälsa på djupet borde jag ju snart vara på rätt väg för att förbättra situationen. Men kanske har jag skruvat upp förhoppningarna lite för mycket.

Tipset från Werlabs för hur jag ska få bättre kolesterolvärden stannar vid ett enkelt konstaterande att de ofta kan påverkas med kostomläggning eller med ökad motion. Jag får ingen hjälp kring hur jag ska lägga om kosten eller hur mycket jag ska motionera. Det som erbjuds är en länk till Icas receptbank med ”hälsosammare val” och att jag ska få en veckomeny skickad i e-posten varje vecka. När jag frågar Werlabs pressansvarige om de knapphändiga råden får jag ett skriftligt svar tillbaka från Johan Carrick, som är företagets sälj- och marknadschef. Han skriver: ”Vad gäller livsstilsintervention är alla individer unika och svarar därigenom olika på kost och träningsupplägg. Det är till exempel viktigt att hitta en träningsform som man tycker om så att träningen blir av.” Ett i och för sig bra tips, men som knappast hjälper mig vidare. Sedan hänvisar han till kostråden från Ica som är samma som vem som helst kan läsa på livsmedelskedjans webbsida.

När det gäller mina låga nivåer av B12 är tipset att äta mer livsmedel som innehåller B12 eller att ta ett kosttillskott. Det individ anpassade rådet jag får är att klicka på en länk till Livsmedelsverkets hemsida om jag vill ha mer information.

Men är det egentligen så konstigt att det känns som att testföretagens analyser lämnar mig i sticket? Hálfdán Pétursson är specialist i allmänmedicin på Omtanken vårdcentral i Kållered och kritisk till trenden med digitala hälsotest. Han anser att det inte går att ge individanpassade råd efter bara ett blodprov, utan tycker att man ska börja med att utgå från ett problem eller symptom när man gör tester.

Hálfdán Pétursson är ­specialist i allmänmedicin på Omtanken vårdcentral i ­Kållered.

– Det är en allmän missuppfattning att mer information alltid är bättre. Det är det inte. Tar man tillräckligt många prover på dig eller mig som är friska så kommer några av de proverna att vara avvikande, det är normalt. När man får röda siffror på ett värde utan tolkning eller sammanhang skapar det en oro som man måste göra något med, säger han.

Hálfdán Pétursson varnar också för att proverna kan ge en falsk trygghet.

– Eftersom proven inte är designade utifrån din situation ger de kanske inte heller svar på det du behöver veta. Det kan ge en falsk oro men också en falsk trygghet. Du får ett standardpaket av provsvar som egentligen inte säger något om din hälsa. De säger kanske att du inte har diabetes och att du har normala blodvärden. Men det säger inte så mycket om din hälsa i sig, säger han.

För att göra en sådan bedömning krävs enligt honom att man vet betydligt mer om personen.

– Man måste som läkare prata med individen för att veta vad som är viktigt i hens liv. Man måste anpassa rekommendationerna efter vad som är den största faran för din hälsa och anpassa efter dina mål i livet just nu. Det är något som man inte kan få utifrån prover, de ger en väldigt begränsad bild, säger han.

Rekommendationerna jag fick om att motionera mer och äta nyttigare tycker han inte kräver ett blodprov för att ge.

– Du hade kunnat få dem också utan några prover. Rekommendationerna är alltid desamma – ät nyttigare, rör dig mer, rök inte och drick inte för mycket, säger Hálfdán Pétursson.

För proverna av min tarmflora blir väntan på svar betydligt längre än för blodproven. Efter att ha fått en bekräftelse på att proverna är mottagna tar det tre veckor innan jag får ett svar från Gutfeeling Labs. Jag får veta att min tarm är lite sämre på att producera propionsyra och folsyra än snittet och utifrån det får jag tips om vad jag bör inkludera i min kost. Men svaret blir precis som i fallet med blodproven inte speciellt hjälpsamt. Överst på min ”personliga inköpslista” finns bönor och baljväxter. Något som visserligen är nyttigt, men som jag redan äter i stora mängder. I övrigt innehåller listan förutom några exotiska undantag som björksocker, arabiskt gummi och omogen banan ungefär livsmedel som redan ingår i min diet eller för all del den diet som föreslås av Livsmedelsverket i de nordiska näringsrekommendationerna.

Gutfeeling Labs vd Walter Fischer svarar på frågor via e-post och skriver att företaget ”valt att visa kostrekommendationer brett över kostcirkeln så att kunden kan få möjlighet att utifrån detta stora urval välja just de livsmedel som passar en själv bäst och som man tål”.

Den som beställer hos Symbiome bör utrusta sig med mer tålamod. Först efter två och en halv månad dyker det upp ett mejl som säger att resultatet finns klart i företagets app. Men det visar sig vara en sanning med modifikation. I appen finns ett delresultat med en lång rad uppgifter om hur mycket bakterier av olika slag som finns i min tarm, men inget av den utlovade analysen. Den sägs ska dyka upp när mitt prov har analyserats på nytt, eftersom något har blivit fel. Men fortfarande, efter drygt tre månader, har jag inte fått något mer utförligt svar och nyligen har mitt konto plockats bort hos företaget. När jag i egenskap av reporter frågar företagets vd Villjam Edström om de långa leveranstiderna svarar han i ett mejl att det beror på kvalitetsproblem hos företagets tyska underleverantör som han hoppas nu ska vara åtgärdade. Jag väntar dock fortfarande på svar.

Bodil Ohlsson är professor i gastroenterologi vid Lunds universitet.

Bodil Ohlsson är professor i gastroenterologi vid Lunds universitet och expert på tarmen och matsmältningssystemet. Hon får ofta frågan från patienter om tarmfloran och hur den påverkar oss.

– Sammanfattningsvis kan man säga att vi vet inte riktigt. Vi är alldeles i början av att utforska tarmfloran. Man har jättemånga olika sorters bakterier i tarmen och vi vet inte riktigt än vilka som är de goda bakterierna och vilka som är de onda eller hur mycket man ska ha av de ena eller andra, säger hon.

Hon berättar att i de studier hon har gjort på människor med magproblem syns det att bakteriefloran ändras när man ändrar kosten.

– Men vi såg inte att ändringarna i bakteriefloran korrelerade med ändringarna i symptom hos patienterna. En patient kunde ändra bakteriefloran mycket men bara få små ändringar i symptom medan en annan kunde ändra sin bakterieflora lite men få stora ändringar i symptomen, säger hon.

Att dela ut kostråd baserade på tarmfloraprov tror hon inte på.

– Om de nu har hittat att du kan få en annan tarmflora om du äter baljväxter och omogen banan, vad är det som säger att du mår bättre av det? Det sambandet finns inte, säger Bodil Ohlsson.

Hon är också kritisk till att jämföra tarmfloran med den hos olika grupper med sjukdomar som diabetes eller depression även om man kan se skillnader i tarmfloran hos diabetiker och deprimerade.

– Men den skillnaden kanske beror på vad de olika grupperna äter eller vilka mediciner de äter. Så skillnaden kanske inte är mellan sjuka och friska utan mellan att den ena gruppen tar läkemedel och den andra inte, säger Bodil Ohlsson.

I framtiden när kunskapsläget är bättre tror Bodil Ohlsson dock att det kan bli möjligt att dra slutsatser av hur tarmfloran ser ut.

Mai-Lis Hellénius är professor på Karolinska institutet och tidigare överläkare på Livsstilsmottagningen vid hjärtkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Hon tycker att bara ett test ger för få svar för att ensamt fungera som grund för hälsoråd.

Mai-Lis Hellénius är professor på Karolinska institutet och tidigare överläkare på Livsstilsmottagningen vid hjärtkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.

– Jag rekommenderar inte att betala dyra pengar för ett hälsotest utan att veta vad analyserna står för och vad som händer när du får svaret. Kommer du att få råd och stöd om de hittar något som är avvikande? I många omfattande tester i dag ingår prover som vi inte vet säkert vad de står för. Man kan tycka att jag låter konservativ men hälsotester är precis som allt annat inom sjukvården, vi ska göra sådant som vi vet är vetenskapligt utvärderat. De tester som görs i primärvården följs av ett individuellt hälsosamtal och jag skulle säga att det är hälsosamtalet som är det viktigaste. Att få sitta ner med en kunnig människa och få råd och stöd som gäller just dig, säger hon.

I dag är det nio av landets 21 regioner som bjuder in invånarna till sådana hälsotester.

– Vi har gjort studier som visar att folk faktiskt blir friskare. De ändrar sina levnadsvanor, får ner blodtryck och blodfetter och risken att drabbas och dö i hjärt-kärlsjukdom minskar och man lever lite längre. Den typen av hälsotest är något som vi rekommenderar och hoppas ska spridas så att alla regioner kan erbjuda dem, säger Mai-Lis Hellénius.

Efter att ha granskat och läst resultaten från testerna jag gjorde flera gånger. Funderat på vad jag äter, hur jag mår och hur jag motionerar. Pratat med experter och mejlat med entreprenörerna bakom företagen är det en sak som Hálfdán Pétursson sa till mig om hur man ska hantera oron för den egna hälsan som jag tar med mig: ”Livet är inte sådant att allt alltid kan stå rätt till. Och det är okej.” 

Forskning pågår

Det bedrivs mycket forskning på vår tarmflora. En som hoppas kunna ge personliga kostråd åt patienter i framtiden är Chalmersforskaren Jens Nielsen.

Jens Nielsen är professor på institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers tekniska högskola och arbetar med matematiska modeller som ska kunna förutse hur tarmens bakterier samspelar.

– Det som de här företagen gör i dag är inte så vetenskapligt baserat skulle jag säga. Det man kan säga är att om man har en viss typ av bakterier kanske man ska äta mer fiberrik kost. Det är relativt översiktligt och man behöver inte göra ett test för att veta att man ska äta kost med fibrer, säger Jens Nielsen.

Hans forskning siktar på att vara mer målinriktad, med matråd till personer som har vissa sjukdomar. Enligt Jens Nielsen är det många faktorer som påverkar hur olika bakterier växer och fungerar i tarmen. Till exempel vilka andra bakterier som redan finns i tarmen och hur de fungerar tillsammans. Det gör det svårt att förutsäga vilken effekt ändrad kost får.

− Modellen vi har tagit fram tar hänsyn till alla dessa variabler. Den kombinerar data om de enskilda bakterierna med data om hur de interagerar. Den tar även med hur maten färdas genom mag-tarmsystemet och påverkar bakterierna på vägen i beräkningarna, säger Jens Nielsen.

Han tror att det tar kanske tio år till av forskning innan det finns system som kan användas för att ge kostråd baserade på en persons tarmflora.

Testat i blodproverna

Blodstatus
B-Leukocyter
B-Erytrocyter
B-Hb
B-EVF
Erc(B)-MCH
Erc(B)-MCV
Erc(B)-MCHC
B-Trombocyter

Blodfetter
fP-Triglycerider
P-LDL-kol, direkt
P-Kolesterol
P-HDL-kolesterol
P-Apo A1
P-Apo B
S-Apo B/Apo A1

Blodsocker
P-Glukos
B-HbA1c (IFCC)

Infektion & Inflammation
P-CRP

Järnstatus
P-Ferritin
P-Järn

Vitaminer och övriga mineraler
P-Magnesium
P-Homocystein
S-Folat
S-Kobalamin
S-Vit D25

Sköldkörtel
P-Tyroxin, fri(fT4)
P-Tyreotropin (TSH)

Könshormoner
S-Testosteron

Lever
P-ASAT
P-ALAT

Njurar
P-Kreatinin
Pt-eGFR(Krea) rel.

Kroppssalter
P-Natrium
P-Calcium
P-Kalium