Plasten svarta fåret på återvinningen
I Sverige är vi bra på att ta vara på gamla förpackningar, men plasten sticker ut och är tydligt sämst i klassen. Vi reder ut vad som händer med allt du bär till återvinningsstationen.
Plast
Svenskar slänger 130 kilo plast per år och mängden plastavfall förväntas öka. Det största användningsområdet för plast är förpackningar. Det här är det material vi är sämst på att återvinna och det är också det material som industrin är sämst på att göra nya produkter av. Samtidigt finns det resurser att spara – ett kilo återvunnen plast minskar koldioxidutsläppen med två kilo, jämfört med om man skulle tillverka ny plast. Plast går att återvinna sju gånger.
Ska läggas här: Plastpåsar, plastfolie, frigolit samt tråg för kött och fisk. Chipspåsar som vecklar ut sig efter att du har kramat ihop dem består av plast och ska också hit.
Ska inte hit: Pantflaskor ska lämnas in mot pant i butik. Förpackningar med rester av lim, färg eller lösningsmedel lämnas som farligt avfall.
Så mycket lämnas till återvinningen i dag: 42 procent.
Används till: Hårdplast blir till exempel till blomkrukor. Mjuka plastförpackningar blir till exempel till bärkassar, sopsäckar eller plastmöbler.
Tidningar
I Sverige återvinns 300 000 ton tidningar per år, vilket är ungefär 30 kilo per person och år. Det innebär att över 90 procent av alla tidningar som sätts på marknaden återvinns. Att använda återvunnen returfiber sparar 70 procent av energin jämfört med användningen av ny fiber vid tillverkningen. Insamlade tidningar körs till sorteringsanläggning. Här sorteras skräp och andra material som inte ska vara med bort, som kuvert och tidningarnas häftklamrar. Stora magneter används för att skilja ut häftklamrar och spiralerna på kollegieblock – dessa behöver du alltså inte ta bort. Pappret löses upp i en stor trumma, där också trycksvärta frigörs. Pappersfibern kan återvinnas sju gånger innan den är utsliten. Den blir till nya tidningar eller till andra sorters papper.
Ska läggas här: Tidningar, tidskrifter, kataloger, reklamblad, kontorspapper, skriv- och ritpapper och pocketböcker.
Ska inte hit: Kuvert och inbundna böcker. Kuvert räknas inte som förpackning och limmet förstör återvinningsprocessen.
Så mycket lämnas till återvinningen i dag: 91 procent.
Används till: Nya tidningar och toapapper, bland annat.
Kartong
I Sverige är vi bland de bästa i världen på att återvinna kartong och wellpapp. Var tredje pappersförpackning i din livsmedelsbutik är tillverkad av återvunna pappersförpackningar. Varje dygn rullar 30 långtradare med returkartong till Fiskeby board, i Norrköping, dit majoriteten av alla insamlade pappersförpackningar levereras. För att återvinna fibrerna blandas förpackningarna med vatten i en roterande trumma, där de tvättas och sönderdelas till enskilda pappersfiber. Består förpackningen av blandat material, som till exempel mjölkförpackningar, separeras plasten bort med hjälp av vatten i en lång trumma. Plasten förbränns och blir till den energi som till exempel krävs för att torka pappersmassan på pappersbruket. Pappersmassan levereras sedan till företag som tillverkar nya förpackningar. I Sverige har vi förvisso mycket skog, och det handlar inte om en ändlig resurs, men att återvinna papper och papp sparar energi och resurser. Att använda återvunna pappersförpackningar kräver endast cirka en tredjedel så mycket energi som att producera papper från skogsråvara. Pappersfiber kan återvinnas 6–7 gånger, och när fibern är utsliten är den så liten att den följer med vattnet när pappersmassan avvattnas i kartongtillverkningsprocessen. Den går då till biogasproduktion.
Ska läggas här: Mjölk- och juiceförpackningar, wellpapp, omslagspapper och hundmatssäckar.
Ska inte hit: Plastkorken på mjölk- och juiceförpackningen ska helst skruvas av och läggas i plastinsamlingen. Presentsnören läggs i soppåsen.
Så mycket lämnas till återvinningen i dag: 80 procent.
Används till: Blir till ny kartong.
Glas
Glas går att återvinna hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras. I Sverige återvinns 93 procent av de glasförpackningar som finns ute på marknaden och sex av tio flaskor i butiken är av återvunnet glas. Däremot är energibesparingen inte lika stor som för metall, 20 procent energi sparas jämfört med när glas tillverkas av ny råvara. När glaset hämtas från återvinningsstationen kan det se ut som att det färgade och det ofärgade glaset slås ihop i lastbilen, men det gör det inte, lastbilen har tvådelade flak som kan ta både färgat och ofärgat glas samtidigt. Det är viktigt att hålla isär dessa två, eftersom råvaran annars försämras. På återvinningsanläggningen finns speciella krossar som tar sönder flaskhalsar med de förslutningar som finns till exempel kring vinflaskor, de behöver alltså inte plockas bort. Korken bör dock skruvas av och läggas i metallåtervinningen.
Ska läggas här: Ölflaskor, vinflaskor och glasburkar.
Ska inte hit: Keramik, porslin, dricksglas och annat glas, som inte är förpackningar. Glödlampor lämnas som elavfall.
Så mycket lämnas till återvinningen i dag: 93 procent.
Används till: Nya flaskor.
Metall
Även metall kan återvinnas hur många gånger som helst utan kvalitetsförlust och återvinning av metall sparar enorma mängder energi. Återvunna stålförpackningar sparar 75 procent energi jämfört med nytillverkat stål och återvinning av aluminium sparar hela 95 procent energi. Om alla aluminiumförpackningar skulle återvinnas sparar vi så mycket energi som krävs för att värma upp 8 500 småhus under ett år. Om alla kapsyler skulle återvinnas räcker stålet till 2 200 nya bilar – varje år. Därför är det viktigt att även de små förpackningarna, som kapsyler, lock, folien på crème fraiche-burken och skruvkorken, återvinns. Locket på kaviartuben kan sitta kvar, för att det inte ska börja lukta. Plastkorken förbränns och blir till energi för att smälta ner metallen.
Metallförpackningarna sorteras först manuellt, där mässing, koppar och grovsopor skiljs åt. Därefter passerar de stora magneter, som plockar bort allt magnetiskt. Till slut används en virvelströmsseparator för att ta bort icke järnhaltiga metalldelar som aluminium, koppar och bly.
Ska läggas här: Konservburkar, sprejburkar, tuber, kapsyler, lock samt torra och urskrapade målarburkar.
Ska inte hit: Burkar med rester av färg eller lösningsmedel lämnas som farligt avfall på en återvinningscentral. Elektroniska produkter i metall lämnas som elavfall.
Så mycket lämnas till återvinningen i dag: 81 procent.
Används till: Aluminiumburken kan bli en ny aluminiumburk, en vägskylt eller en persienn, till exempel.