Hoppa till innehållet
Lev miljövänligt Klädvård & sömnad

Så får du kläderna att hålla längre

Ett litet hål behöver inte betyda slutet för ett älskat plagg. Med lite nål, tråd och kreativitet kan du låta hålet bli en del av dess livshistoria.

Publicerad

En lagning behöver inte vara så osynlig som möjligt. Tvärtom har visible mending, synlig lagning, blivit ett begrepp. Lagningen blir då som en utsmyckning, något som gör plagget speciellt. 

I genomsnitt slänger varje svensk åtta kilo kläder per person och år. Det bästa och mest miljövänliga man kan göra med sina kläder är därför att förlänga livet på dem, till exempel genom att inte slänga bort dem utan att lappa och laga så gott det går.

– Det ultimata lagningstipset är ju att man ska laga hålet när det är litet. Då kan det räcka med tre stygn med nål och tråd. Låter man det vara blir det större och svårare att laga, säger Anna-Lisa Persson, hemslöjdskonsulent i textil, som ser det som en av sina superkrafter att laga och fixa kläder.

Anna-Lisa Persson.

Till lite större hål använder sig Anna-Lisa Persson ofta av en teknik som kallas Sashiko, en tusenårig japansk broderikonst. Det låter avancerat, men enligt Anna-Lisa Persson behöver det inte vara det.

– Om man gör det på riktigt, som duktiga japaner gör, är det en konstform. Då ska det vara ett visst avstånd mellan stygnen, rätt proportioner och trådar ska inte korsa varandra. Men gör man det själv kan man skippa allt det där, säger hon.

Hon börjar med att sätta en lapp på baksidan eller framsidan på tyget. Sedan syr hon med förstygn rakt över lappen. Förstygn är den korrekta textila termen för det vi vanliga dödliga kallar upp och ner-stygn, som man gjorde på syslöjden. Därefter vänder hon och syr parallellt över lappen igen. Så där syr hon fram och tillbaka så stygnen bildar ett mönster. Lagningen blir då väldigt synlig, men det gör ingenting. Lagningen blir som en utsmyckning.

– Visible mending – synbara lagningar – har blivit ett begrepp. I stället för att försöka dölja lagningen kanske man kan försöka göra ett stort broderi. Min svärmor hade till exempel en kavaj där en råtta hade ätit på axeln. Det skulle inte gå att laga så att det inte syntes, så i stället gjorde jag ett yllebroderi över. Nu ser det ut som en utsmyckning på axeln. Man kan också sy runt ett hål för att accentuera det, säger Anna-Lisa Persson.

Sashiko är en japansk broderiteknik som började användas under den japanska Edoperioden. Numera används den som ett dekorativt sätt att laga kläder på.

Med synbara, eller kreativa, lagningar tar man det som tidigare skulle göra ett plagg förbrukat – ett hål eller en slitning och gör något vackert av det. Det är ett sätt att bevara, och kanske till och med förhöja, ett plaggs värde. Genom lagningen blir plagget mer personligt och kan berätta en historia om dess tidigare eller nuvarande ägare. Att det då inte blir perfekt färg- eller mönstermatchat spelar ingen roll, utan är bara positivt.

Anna-Lisa Persson tycker inte att man ska låta sig hejdas av att inte ha rätt material hemma, utan ta av det man redan har.

– Till exempel barnleggings som har gått sönder så att de inte går att laga kan man klippa av och göra muddar av eller så kan man ta tyg från ett annat trasigt plagg som inte går att rädda. Det blir lätt en tröskel att tro att man måste ha rätt material hemma. Det behöver man inte. Enklast är det att klippa bort den gamla mudden, att hålla på att sprätta är för jobbigt. Det blir lite kortare då, så då får man göra mudden aningen längre, säger hon.

Har inte symaskinen trikåsöm kan du använda en liten sicksacksöm, med små och relativt täta stygn, eller förstärkt raksöm i stället.

– Det finns på alla symaskiner. Många tror att man måste ha en symaskin som har 120 olika sömmar för att kunna sy i alla material, som trikå. Men det går bra att använda en liten sicksacksöm, säger Anna-Lisa Persson.

Smutsigare än flyget

Varje svensk slänger i genomsnitt åtta kilo kläder per person och år. De här kläderna har genom tillverkning orsakat stora utsläpp av giftiga kemikalier och växthusgaser. Modeindustrin står för uppemot tio procent av de globala utsläppen av växthusgaser – mer än flyget – och närmare 92 miljoner ton avfall skapas årligen vid klädproduktionen.

Källa: Naturvårdsverket, FN

Det är inte heller alltid man behöver sy för att ändra ett plagg.

– Det finns klisterlappar man kan stryka på. Man kan också klippa om kläder till nya plagg. Mitt äldsta barn hade en långärmad trikåtröja som lillasyster vägrade använda, det klippte jag till ett linne. Lillasyster tyckte det blev asläckert. Är det trikå behöver man inte ens sy kanter. Mitt enda tips är att klippa i omgångar, annars finns det en risk att man klipper för mycket och det är svårt att rädda, säger Anna-Lisa Persson.

Över huvud taget tycker Anna-Lisa Persson att man inte ska vara rädd för att prova när det gäller lagning. Handlar det om ett plagg som inte går att använda är det bättre att försöka fixa det på något sätt.

– Jag tycker också att det är en bra idé att ha textilpennor hemma. Då kan man rita på barnens kläder, på fläckar som inte går bort. Rita en blomma, nyckelpiga eller spindel över fläcken, säger hon.

Lagningsinspiration

På Instagram finns massor av konton för den som vill inspireras till att laga och fixa kläder

Lagningsaktivisterna – ett folkbildningsinitiativ om textil.

Broderievans – broderiexpert som lagar med hjälp av broderier.

Splendid stitches – butik i London där man reparerar vintagekläder.

Visible_cretive_mending – räddar favoritylletröjor i Skottland.

Celia pym – textilkonstnär i England.