På många turistorter frodas märkeskopiorna på marknader och i affärer. Billiga Gucci-skärp, Chanelväskor och Lacoste-tröjor reas ut till vrakpriser. Även om man i bakhuvudet kanske misstänker att det inte är helt lagligt känns det inte som ett särskilt stort brott att slå till på en billig klocka eller väska. Inte när försäljningen sker så öppet, och i så stor omfattning.
Men priset för den billiga kopian kan bli mycket dyrt. Många länder har tuffa lagar mot piratkopiering. Frankrike och Italien, med egna modeindustrier, är de länder i Europa som har de strängaste reglerna kring piratkopior.
I Italien riskerar man böter på upp till 10 000 euro om man köper piratkopierade varor. I Frankrike riskerar konsumenter som innehar piratkopior böter på upp till 300 000 euro och fängelse i tre år, även om ingen har blivit åtalad för endast innehav.
Konsumenter har dock vittnat om att franska polisen kontrollerar nästan alla bilar som passerar gränsen och beslagtar varor som de misstänker vara kopior. Polisen patrullerar även lokala marknader i Italien för att leta efter piratkopior. De som bötfälls har rätt att överklaga beslutet, men gäller det stora, välkända märkena förväntas man känna till dem.
– Mitt råd till konsumenten är att om priset, kvaliteten och platsen gör dig misstänksam om att varan inte är äkta så ska du inte köpa. Om du köper en Pradaväska på stranden för en billig peng är det svårt att hävda god tro om du åker fast, säger Jolanda Girzl, enhetschef på Konsument Europa.
Förfalskningar frodas på nätet
Men det är inte alltid lätt att veta vad som är kopior och vad som är äkta vara. När det gäller handel på Internet är det ännu svårare.
I dag finns det hela webbplatser som ser ut att vara märkesklädernas egna webbplatser, men som är falska rakt igenom. Kanske lovar de rea och så tror köparen att han eller hon har gjort ett riktigt klipp som kunnat köpa kläderna så billigt. Dessutom finns det sajter som Ebay och Tradera där privatpersoner köper och säljer saker av varandra.
Två personer i Danmark köpte var sin märkesväska på vad de trodde var en äkta sajt. Men väskorna visade sig vara förfalskningar som stoppades i tullen, och i stället för väskorna fick de krav på böter på 25 000 danska kronor, det vill säga drygt 32 000 svenska kronor, från rättighetsinnehavaren.
Monica Fridolf, nationell specialist på Tullverket, säger att enligt en EG-förordning har tullen rätt att stoppa misstänkta kopior.
– Tidigare togs kopior till försäljning in i stora containrar, men nu skickas de med posten i stället för att inte upptäckas. Därför kollar tullen dessa, berättar hon. Om tullen hittar misstänkta piratkopior lämnas de över till rättighetsinnehavaren, som då i sin tur kan ta kontakt med personen som har köpt varan. De kan då kräva att varan förstörs. Men som privat konsument som köper varor för enskilt bruk kan man säga nej till skadeståndskrav.
– För att tvingas betala måste det bevisas att det inte handlar om enskilt bruk,så man kan säga nej till dessa krav. Då går det vidare till domstol, eller till förlikning innan domstol, säger Monica Fridolf.
Svårt få pengar tillbaka
Men även de vars varor klarat sig igen tullen kan bli missnöjda och känna sig lurade. Konsument Europa har fått in flera anmälningar om en outlet-sajt som säljer piratkopierade märkeskopior. Kunderna har köpt vad de trott varit äkta varor och blivit besvikna när de fått andra, undermåliga varor. I dessa fall är det svårt att hävda sin konsumenträtt.
– Om du har beställt och betalt för ett original men fått en otillåten kopia är det fråga om ett fel enligt konsumentköplagen. Du har då möjlighet att kräva rättelse, det vill säga att få den äkta varan, eller om det inte är möjligt, häva köpet och få pengarna tillbaka. Vägrar säljaren detta kan tvisten överlämnas till Allmänna reklamationsnämnden för prövning, om det är ett svenskt företag, säger Jolanda Girzl.
Vanligast är att det inte är ett svenskt företag. Kanske står det inte ens i vilket land företaget finns. Företagen läggs ofta ner snabbt eller byter namn, och att kräva pengarna tillbaka blir då väldigt svårt.
Välgjorda kopior
När vi frågar Monica Fridolf på Tullverket om hon har några råd vad konsumenter ska göra för att undvika att köpa kopior när de handlar på nätet skrattar hon bara. Det finns egentligen inga råd att ge. I vissa fall är kopiorna så välgjorda att till och med företagets egna representanter har svårt att skilja kopior från den äkta varan. Som konsument är det förstås omöjligt att se skillnad.
– Man kan fråga försäljaren om det är kopia eller äkta. Då kanske man kan hävda god tro om varan fastnar i tullen. Eller så kan man ringa rättighetsinnehavaren för att kolla om det är en godkänd återförsäljare. Om priset är mycket bättre än på andra ställen kan man misstänka att det rör sig om en kopia, säger Monica Fridolf.
Piratkopior i var mans hem
Handeln med piratkopierade varor är enorm och står för fem till sju procent av världshandeln varje år. I stort sett allt som går att sälja kopieras. Varorna säljs inte heller bara över nätet eller på skumma marknader. De finns både i affärer och i varuhus.
För några år sedan upptäcktes att en lågpriskedja sålde piratkopierade versioner av ett populärt tvättmedel. Mest oroande är trenden med piratkopior av läkemedel. Dessa läkemedel är i vissa fall helt verkningslösa, med det har även förekommit att de har innehållit livsfarliga substanser.
Tillverkarna har i dag tillgång till så avancerad teknik att de kan framställa lika bra produkter som originalet. Ibland har de tillverkats på samma fabriker som originalet, av samma personer som gör originalet.
Man har bara låtit maskinerna och fabrikspersonalen arbeta övertid, för att sedan sälja överskottsproduktionen svart. Dessa produkter är i stort sett identiska med originalen, men de räknas ändå som piratkopior.
För konsumenten spelar det kanske inte direkt någon roll så länge som kopiorna håller hög kvalitet, men handeln med kopierade varor har starka kopplingar till organiserad brottslighet som den kinesiska och italienska maffian och den påstås även finansiera terrororganisationer.
Kopierade läkemedel dödar dessutom tusentals personer varje år. Piratkopierade maskindelar har också hittats i kärnkraftverk, flygplansmotorer och i bromssystem på personbilar.
TEXT: ANNIKA BERGE