Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Jag accepterar

Så mycket kostar lokaltrafiken

Att resa kollektivt är bra för miljön, samhällsekonomin och den egna plånboken. Råd & Rön har undersökt vad resenären får betala i dag jämfört med år 2000. Det visar sig att biljettpriserna har ökat med omkring 45 procent.

Kollektivtrafiken är en nödvändig men kostsam samhällstjänst. Många av oss är beroende av att kunna resa kollektivt till jobb eller skola.

Till viss del finansieras kollektivtrafiken via skatt, och det är upp till politikerna i kommuner och landsting att bestämma vad det ska kosta att åka kollektivt. Biljettaxa och zonindelning skiljer sig från län till län. Råd & Rön har tittat närmare på priset för en lokal enkelbiljett för en vuxen person och ett 30-dagarskort som gäller för resor i hela länet. Vi har också tagit reda på hur stor del av kostnaderna landsting, kommuner och staten står för i dag jämfört med år 2000.

Vår undersökning visar att priset på ett 30-dagarskort har ökat med upp till 84 procent sedan år 2000.

Kortet i Västra Götaland är det enda som har blivit billigare, om man tar med kronans värdeminskning i beräkningen. Den genomsnittliga prisökningen för ett 30-dagarskort är 36 procent, medan konsumentprisindex under samma period har stigit med 16 procent.

Eftersom länen har olika biljettsystem riskerar direkta jämförelser av biljettpriserna länen emellan att bli missvisande. I län som har färre och större priszoner kan man exempelvis resa längre på en biljett. Att jämföra priset för enkelbiljetten är ändå relevant, eftersom det visar vad det faktiskt kostar att få åka med bussen eller tåget.

Prisökningen för enkelbiljetten skiljer stort mellan länen och sträcker sig från Östgötatrafikens höjning på 9 procent till X-trafik Gävleborgs läns höjning på 192 procent. I genomsnitt har priset för en enkelbiljett ökat med 57 procent.

30-dagarskort

Numera säljer de flesta län ett kort som gäller för obegränsat antal resor i hela länet under 30 dagar. Vad du får för pengarna beror på hur väl utbyggt trafiknätet i ditt län är och hur ofta bussar och tåg går. I Örebro och Västra Götaland finns olika 30-dagarskort att välja mellan beroende på vart i länet du vill resa.

Råd & Rön har valt att granska 30-dagarskortet som gäller i hela länet, eftersom det är ett kort som de flesta län har. Vi har jämfört priset för varje läns månadskort år 2000 med nuvarande pris och räknat ut den procentuella prishöjningen med hänsyn tagen till inflationen.

Störst prisökning på månadskortet står Länstrafiken i Kronoberg för med en höjning på 84 procent. Från 490 kronor år 2000 till 980 kronor i dag. Västra Götaland är det enda län där priset på kortet har minskat, om man räknar med kronans värdeminskning. Från 1 400 kronor år 2000 till 1 445 kronor i dag. En minskning på 13 procent, inflationen inräknad.

Genomsnittspriset i hela landet för ett 30-dagarskort är 1 178 kronor.

tabell priser

 

Enkelbiljett

Priset för en enkelbiljett varierar stort mellan de 21 länen. Billigast är Gotland, där du kan resa upp till fyra kilometer för 14 kronor. Halland är det enda län som har sänkt priset på en enkelbiljett i år, från de senaste årens pris på 23 kronor till 20 kronor.

Kalmar och Skåne har olika priser för resor i tätort och resor i resten av länet. I Kalmar, Oskarshamn och Västervik är en bussresa billigare än i resten av Kalmar län. I Malmö är däremot resan dyrare än en resa i övriga Skåne.

I Stockholm säljs en kontantkupong för 22 kronor. Men det krävs två kuponger för att resa. Priset på 44 kronor gör den lokala resan i Stockholm till landets dyraste. Köper du din biljett i automat eller via sms blir det något billigare. Då kostar biljetten 36 kronor. Genomsnittspriset för en enkelbiljett i Sverige ligger i dag på 24 kronor.

Liten effekt av höjningar

Prishöjning på biljetter och kort är ett av de medel politikerna har att ta till när kostnaderna för kollektivtrafiken ökar.

– När kostnaderna stiger har politikerna tre alternativ. De kan be länstrafikbolagens ägare, det vill säga kommuner och landsting, om mer pengar, de kan höja priset till kunden eller så kan de dra ner på utbudet, säger Christina Bergström.

Vilken effekt har då de höjda biljettpriserna på vårt resande?

Karl Kottenhoff, forskare i trafikvetenskap vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, berättar att forskningen ofta visar att mindre förändringar av biljettpriset inte har så stor betydelse för hur många resenärer länstrafikbolagen får.

– Man kan säga att taxan kan ändras mer än vad resandet ändras. Höjer man taxenivån med tio procent kanske man får tre eller fyra procent färre resenärer. Om man sänker priset får man fler resenärer, men det kompenserar inte prissänkningen.

Råd & Rön har även granskat statistiken för länstrafikbolagens totala kostnader. Här ingår både kostnaderna för att driva själva kollektivtrafiken och övriga kostna-der som kan gälla exempelvis underhåll och reparation av trafiknätet. Fördelningen mellan länstrafikbolagens intäkter och den del som subventioneras av landsting, kommuner och staten varierar stort.

Myndigheten Trafikanalys rapport från 2011 visar att kollektivtrafiken på Gotland förra året var subventionerad till nästan 75 procent. I Skåne täckte subventionen 38 procent av kostnaderna för kollektivtrafiken.

Skåne är också ett av fem län som finansierar sin kollektivtrafik med en större andel intäkter än bidrag i dag jämfört med år 2000. De fyra övriga länen är Dalarna, Gävleborg, Jämtland och Västernorrland.

Att biljettpriset delvis betalas med skattepengar gynnar inte bara den enskilde resenären, det är också bra för samhället.

– En anledning att subventionera kollektivtrafiken är att inte hamna i den negativa spiralen där man höjer taxan, folk slutar åka, bussarna går glesare, ännu fler slutar åka och man är tvungen att höja taxan ännu mer och så vidare. Någonstans kring 50 procents subventionering är lämpligt, säger Karl Kottenhoff.

– Man brukar säga att kollektivtrafik har en positiv extern effekt. Håller man nere priset får man fler resenärer, och då finns det anledning att öka turtätheten, vilket alla resenärer tjänar på, tillägger han.

Ny kollektivtrafiklag

Den 1 januari 2012 träder den nya kollektivtrafiklagen i kraft. Syftet med lagen är att ge resenärerna fler resealternativ och ökad valfrihet. Lagen innebär i korthet att:

  • Kommersiella bussföretag får starta egna linjer och konkurrera med kommunala bolag och landsting om befintliga lokala och regionala linjer. 
  • Varje län får en regional myndighet som beslutar om kollektivtrafiken och ansvarar för trafiken på de sträcker som inte är lönsamma. Källa: regeringen.se

Text: Adam Fredholm