Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Jag accepterar

Snårigt i hjälpdjungeln

Du som söker själslig vägled­ning har många behandlingar att välja mellan – allt från coachning till KBT-terapi. Men det är svårt att veta vad det är man får för behandling.

Sedan coachningen etablerades i Sverige för snart 15 år sedan har fö­reteelsen exploderat. Från att den introducerats som en hjälp i arbets­ livet kan man nu bli coachad i prin­cip inom vad som helst.

– Det kan vara små frågor som att hålla tider, få ordning på sina pap­per eller större frågor som yrkes­ val och personlig utveckling. Man coachar personen, inte ämnet, säger Christina Lagnelius, grundare och styrelseordförande i Coach Compa­nion, som både förmedlar och utbil­dar coacher.

Hon tror att vårt mer individuali­serade samhälle där man ska välja allt från yrke till pensionsfond gör att behovet av vägledning och någon som lyssnar har ökat.

Nätverk ersätter vänner

– Att gå till en värderingsfri lyss­nare är både en lyx och ett behov, säger hon.

Finn Janning är en dansk filosof som har skrivit flera böcker om coachning. Han tror att coachning har blivit viktigt för att våra vänner i dag har bytts ut mot nätverk, där man ska vara nyttiga för varandra.

– Om jag inte kan använda dig be­ höver jag dig inte. I stället för att visa sårbarhet inför sina vänner väljer man att konsultera någon utomstå­ ende, säger han.

Finn Janning anser att coachning handlar mycket om yta, om att ver­ka perfekt i andras ögon.

– Coachning används mycket inom yrkeslivet, och våra jobb har blivit alltmer viktiga. Man profilerar sig själv genom jobbet, visar vem man är. Den första frågan man får vid en ny bekantskap är ofta vad man job­bar med, säger Finn Janning.

Svårt att skruva ihop

Men i takt med att coachning har blivit alltmer populärt har också kri­tiken mot företeelsen ökat. Främst riktar den sig mot att personer med liten eller ingen utbildning ska väg­ leda människor. Per-Olof Eriksson har arbetat som coach i 15 år men är även utbildad psykolog i grunden. Han undrar om coacher klarar av att hantera de saker som kan komma upp under coachningen.

– Terapi och coachning syftar till att sätta folk i rörelse. Om man tar sig an en människas psyke vill det till att man kan hantera processen. Om coachen går för djupt kan det sätta igång saker som denne inte kan han­ tera. Det är inte svårt att skruva isär en människa men svårt att skruva ihop, säger P-O Eriksson.

Eftersom coach inte är en skyd­dad titel får vem som helst kalla sig för det. Många coacher skriver i sin marknadsföring att de är diplomera­ de eller certifierade, vilket kan låta betryggande, men i värsta fall bety­der det endast att personen i fråga har genomgått en några timmar lång korrespondenskurs.

– Diplom i coachning betyder inte mer än simborgarmärket. Det finns högskoleutbildning i coachning, till exempel i England, men utbildningen kan också bestå av 17 timmars kurs på nätet, säger Per-Olof Eriksson.

Coachen Christina Lagnelius hål­ ler med om att dagens system med olika företag som certifierar och dip­lomerar är en djungel, men hon sä­ ger att det finns några certifieringar som är mer seriösa än andra. Hennes råd till konsumenter är att de ska fråga coachen vad denne har för diplom eller certifiering, och vad det i så fall står för.

– Var inte rädd för att ställa de frågorna; det är din rätt som konsument, säger hon.

legitimering har tyngd

På Sveriges Psykologförbund har man problem med att hantera den mängd samtal som kommer in från personer som trott sig ha varit i kontakt med en kunnig, professionell person, som sedan dock visat sig vara en person med väldigt grund utbildning. Detta gäller inte bara coachning.

– Titlar som certifierad samtalsterapeut, KBT-terapeut, diplomerad coach och så vidare är ett jätteproblem för konsumenterna, säger Lars Ahlin, ordförande på Sveriges Psykologförbund.

Terapeut är liksom coach inte en skyddad titel. Och även om KBT är ett välkänt begrepp inom psykologin, och det finns utbildade psykologer som ägnar sig åt KBT-terapi, kan vem som helst kalla sig för KBT-terapeut, utan att ha någon utbildning alls. Det här är förvirrande inte minst efter- som titlarna är så snarlika.

– Legitimering är det enda som har tyngd och som ger någon som helst garanti, eftersom det då finns tillsyn och krav på grundläggande utbildning, säger Lars Ahlin.

 

Aktiv klient

En legitimerad psykolog som beter sig illa kan få en erinran, varning eller, i värsta fall, legitimationen indragen av Socialstyrelsen, som är tillsynsmyndighet. Vill man klaga på en coach eller andra icke-legiti­ merade terapeuter är det Allmänna reklamationsnämnden som gäller, och konsumenttjänstlagen som då får tillämpas analogt. Men så länge coachen inte har garanterat något speciellt blir det svårt att klaga. Man kan till exempel inte hävda att personen inte handlat fackmässigt, eftersom det inte finns något som definierar vad en coach är. Rådet är därför att du som konsument ska vara tydlig med vad det är du är ute efter och vilka mål du vill uppnå.

Christina Lagnelius säger att det är viktigt att vara medveten om att man inte kan gå till en coach och tro att man ska få alla lösningar serverade.

– Det är viktigt att man som kli­ ent är medveten om att det inte är coachen som ska fixa mig; det är inte som att gå till doktorn och få ett recept utskrivet. Det är klienten själv som är aktiv och tar stegen mot förändring, tillsammans med coachen, säger hon.

Prenumerera
pren55

55 kr/mån ger dig:

  • Hundratals tester gjorda i labb. 
  • Nya tester och guider varje månad. 
  • Hela tidningen i mobil och dator.

Vem gör vad?

Legitimerad psykolog: Legitimerad psykolog är en skyddad titel, men enbart psykolog, eller variationer av psykolog, är det inte. Legitimerade psykologer har en sexårig högskoleutbild­ ning i psykologi, inkluderat ett års tjänstgöring under handledning av erfaren psykolog. en legitimerad psykolog står under Socialstyrelsens tillsyn och kan bli av med sin legitimation om han/hon missköter sig. Har lagstadgad tystnadsplikt.

Legitimerad psykoterapeut: Läkare, pyskologer, sjuksköterskor och socionomer kan vidareutbilda sig inom psykoterapi och bli legitimerade psykoterapeuter. de ska kunna ange vilken grundutbildning de har. en legitimerad psykoterapeut står under Socialstyrelsens tillsyn och kan bli av med sin legitimation om han/hon missköter sig. Har lagstadgad tystnadsplikt.

Psykiater: Läkare som är specialist inom psykiatri. får till skillnad från de andra skriva ut medicin till sina patienter.

Coach: ingen skyddad titel; vem som helst får kalla sig coach. det finns flera olika certifieringar och diplomeringar, några av dem mer seriösa än andra. det finns ingen myndighet som har tillsyn över vare sig coacherna eller dem som utbildar coacherna. Har inte lagstadgad tystnadsplikt.

Terapeut: Samtalsterapeut och KBT-terapeut – ingen av dessa titlar är skyddade. vem som helst kan även dela ut diplomeringar och certifieringar. Står inte under någon myndighets tillsyn. Har inte lagstadgad tystnadsplikt.

Kurator: Tjänstebefattning. vem som helst kan jobba som kurator. en kurator är oftast socionom eller beteendevetare i grunden.

TEXT ANNIKA BERGE

Du läser nu en gratis artikel hos Råd & Rön

När du har läst den här artikeln har du inga gratis artiklar kvar den här månaden. Bli prenumerant nu och läs så många artiklar och tester du vill.

Bli prenumerant