Köpte prylar med telefonabonnemang

En av dem som satt sig själv i stor skuld är Sanna Linderåker, 19 år. I mars i år övertalades hon av en kompis att hjälpa honom att köpa bland annat en tv. Kompisen bedyrade att han skulle betala räkningarna, och tillsammans gick de till Siba i Trollhättan.

Kompisen och försäljaren på Siba plockade ihop de varor kompisen ville ha, en 42-tums platt-tv, två x-box, en iPhone och två mobiltelefoner. Det här skulle inte betalas kontant, utan via mobiltelefonabonnemang.

Säljaren räknade ut att för att betala av detta krävdes fyra abonnemang. Men operatörerna tillåter inte att man tecknar mer än två abonnemang per person, så därför fick affären delas upp på två operatörer. Sanna skrev på abonnemangen, och kompisen tog prylarna.

Men efter att ha fått prylarna var kompisens fagra löften ett minne blott, och han hördes inte av mer. Kvar stod Sanna med ungefär 36 000 kronor i skulder, en räkning på 1 500 kronor i månaden som ska betalas in i två år.

– Jag betalar så gott det går, och så har mamma och pappa hjälpt mig. Men jag är rädd för att det här kan komma att gå till kronofogden, och det känns inte alls bra, säger hon.

Sannas mamma, Ellinor Linderåker, säger att dottern naturligtvis agerat naivt som gick med på detta men förstår inte hur ett företag kan låta personer utan inkomst sätta sig i så stor skuld.

– När jag skulle köpa en soffa för 9 000 kronor på avbetalning var jag tvungen att visa min inkomst, men min dotter kan köpa saker för över 30 000 kronor utan att någon kollar upp något, säger hon.

Korttidskredit
Anna Hallqvist är jurist på Konsumentverket, och hon förklarar att ett mobiltelefonabonnemang räknas som en korttidskredit och faller in under ett undantag i konsumentkreditlagen. Därför behöver företaget inte göra en ordentlig kreditprövning på kunden, de behöver bara kolla att kunden är myndig och saknar betalningsanmärkningar.

Anna Hallqvist ställer sig dock frågande till varför man ska kunna plocka ut andra varor på mobilabonnemanget.

– Hade man köpt dessa varor på vanlig avbetalning, på ett Siba-kort eller liknande, hade det krävts en större kreditkortsprövning, som innefattar en inkomstprövning. Att de går omvägen via mobilabonnemang måste vara ett sätt att komma runt det kravet, säger hon.

Varför man gör så kallad korsförsäljning, där man säljer andra varor än mobiltelefoner via mobilabonnemang, kan varken siba eller operatörerna svara på.

På Siba säger man att de bara förmedlar mobiloperatörernas tjänster och att kunderna får välja vilka varor de vill. Deras ansvar är att göra id-kontroll i butik, så att det är rätt person som står för räkningarna.

Mobiloperatörerna säger i sin tur att de knappt känt till att dessa korsförsäljningar ägt rum, utan att de tagit för givet att det var mobiler och datorer som sålts med mobilabonnemangen.

– Vi vill erbjuda våra kunder möjligheten till avbetalning för att kunna använda våra tjänster. Däremot ligger det inte i vårt intresse att våra abonnemang säljs ihop med andra produkter som till exempel tv-apparater. Det har inte uttryckligen varit förbjudet tidigare. Vi har utgått från att de varor som såldes med våra abonnemang har varit mobiler, säger Andreas Hamrin, presschef på Telenor.

Ändrade rutiner
Efter Sannas fall har både mobiloperatörerna och Siba ändrat sina rutiner. På Siba får nu en och samma person bara teckna max två mobilabonnemang. Telenor tillåter nu bara att man köper mobiltelefoner och bärbara datorer samt tillbehör med deras abonnemang, och även Tele2 säger sig se över sina rutiner i dessa ärenden.

Båda företagen har även gått med på att lösa Sanna från några av hennes abonnemang. Tele2 löser henne från båda abonnemangen och Telenor från ett av dem.

Enligt Andreas Hamrin på Telenor är Sannas fall unikt i sitt slag, men enligt Sannas mamma Ellinor Linderåker är det fler som har råkat ut för detta.

– När Råd & Röns artikel kommer ut kommer förhoppningsvis fler att våga polisanmäla och driva sina ärenden gentemot telefonoperatörerna, säger hon.

TEXT ANNIKA BERGE