Trögt att få snurr på digitala brevlådor
Att få post från myndigheter och företag elektroniskt kan vara både bekvämt och miljövänligt. Fortfarande är det dock lång väg kvar innan du enkelt kan samla all din viktiga post i en digital brevlåda.
Att få myndigheter att skicka post digitalt till medborgarna i stället för i fönsterkuvert har varit en prioriterad fråga under lång tid. Tanken är att färre kuvert ska spara både miljö och pengar åt staten. För den enskilde är vinsten mest att slippa få så mycket post i den vanliga brevlådan. Men det finns också fördelar som att lådan inte är lika lätt att vittja som en fysisk brevlåda och att det går att komma åt posten även när man inte är hemma.
(klicka på bilden för att förstora)
Hittills har bara drygt en halv miljon svenskar valt att skaffa en digital brevlåda. Den vanliga e-postadressen, som du säkert redan har, anses inte vara tillräckligt säker för digital post. I stället används speciella brevlådor där meddelandena lagras hos leverantören och mottagaren loggar in när ett brev ska läsas.
Det skrala intresset från konsumenterna har bidragit till att få myndigheter och företag har valt att ansluta sig till systemet. Omvänt bidrar det låga antalet anslutna myndigheter och företag till att det är svårt att väcka intresset hos konsumenterna.
Ingen nyhet
Digitala postlådor för att ta emot post från myndigheter eller företag har funnits länge. Svenska Posten lanserade sin digitala postlåda redan i början av 2000-talet. Den blev aldrig någon succé och lades ner i samband med att det nya bolaget Postnord bildades.
Men nu kan något vara på väg att hända. Förutom ett större tryck från till exempel regeringen på myndigheter och företag att skicka digital post finns det nu ett sätt att enkelt legitimera sig på nätet. Bank-id har de senaste åren fått ett rejält genomslag i Sverige. Enligt statistik från Finansiell ID-Teknik, som driver bank-id-systemet, har över sju miljoner svenskar i dag bank-id, och därmed möjligheten att identifiera sig på nätet. Det öppnar för digitala brevlådor som är mer än en plats för att ta emot brev.
Mattias Svanberg Johansson är Sverigechef på E-boks, som till 
hälften ägs av Postnord.
– Att bara digitalisera breven ger inte så mycket nytta. De företag som ansluter sig till vår låda kommer inte bara att vilja skicka digitala brev. De vill också att kunden ska kunna skicka tillbaka dokument och göra digitala underskrifter, säger han.
Även Kivra, som är den svenska digitala brevlåda som har flest företag anslutna, satsar på att bredda sitt erbjudande med möjlighet till digitala signaturer. Brevlådan har också en tjänst som låter kunden betala sina räkningar direkt på företagets webbplats.
För konsumenten är de digitala lådorna i allmänhet kostnadsfria. Leverantörerna tjänar i stället pengar på att ta betalt av den som vill skicka brev, som ett digitalt porto.
Skatteverket planerar en informationskampanj med uppmaningen att skaffa en digital brevlåda inför vårens deklaration.