Krossade tomater på burk eller i tetra är en stapelvara i många hem och multiköpvara i många butiker. Vi har testat åtta sorter som packats i tetra och sex som konserverats på burk. Majoriteten kallas krossade tomater på etiketten men på två av burkarna har tillverkaren angett att de är finkrossade.
För att avgöra vilka av tomaterna som smakar bäst har vi låtit vår smakpanel göra ett blindtest av produkterna. Omdömena varierar från ”fyllig, söt tomatsmak” hos panelfavoriten till ”salt, beskt och övermoget” för tomaterna som inte finner sig till rätta på smaklökarna.
Godast enligt smakpanelen är sorten som tillsammans med en annan burk får åtta i betyg av panelen. De goda krossade tomaterna ”känns mogna” och ”de har bra sötma”. En annan krossad tomat-sort har en ”god, tydlig och rik tomatsmak” och ”bra balans och fin konsistens”. Godaste krossade tomaterna får också ett högt betyg för sitt brixtal och sitt innehåll av lykopen.
Brixtalet är kopplat till hur mycket socker tomaten innehåller. Ett högt tal betyder en hög sockerhalt. Lykopen är en antioxidant som också ger tomaten dess färg. Så långt är Änglamark en vinnartomat. Men tyvärr innehåller den tungmetallen kadmium i en nivå som ligger precis över det fastslagna gränsvärdet. Kadmium stannar kvar i kroppen under lång tid och kan till exempel orsaka skador på njurarna.
Även om produkten ligger över gränsvärdet är det inte säkert att det skulle orsaka en återkallelse vid en myndighetskontroll, eftersom man då lämnar en stor marginal för mätfel. Vi är tuffare i vår bedömning och har valt att ge en sort av krossad tomat ett lågt betyg. Vi hittar kadmium också i flera av de andra tillverkarnas tomatkonserver, men i något lägre koncentrationer.
Även en annan variant av de krossade tomaterna har fått ett rejält avdrag för oönskade ämnen. Precis som i fyra andra av de sex testade tomatburkarna hittar vi här bisfenol A. Ämnet kan komma från den plast som finns på insidan av burkarna för att skydda från läckage av metall till livsmedlet. Bisfenol A är en kemikalie som under en längre tid funnits på radarn för att den kan påverka reproduktionen, utvecklingen hos barn och kan ge leverskador.
Det är i dag till exempel förbjudet att använda plast med bisfenol A i nappflaskor och pipmuggar tänkta för barn under tre år och att använda plast som släpper ifrån sig bisfenol i förpackningar för mat som riktar sig till samma åldersgrupp.
– Vi får i oss bisfenol A främst genom maten och den största delen av det vi får i oss kommer från konservburkar, säger Sabina Litens Karlsson, som är toxikolog på Livsmedelsverket.
Ingen av tomaterna i vårt test innehåller bisfenol A i koncentrationer som ligger över de gränsvärden som finns. Men våren 2023 skärpte den europeiska livsmedelsmyndigheten Efsa sina rekommendationer för vad som är ett tolerabelt dagligt intag av ämnet rejält.
– Tidigare handlade det om mikrogram, nu handlar det om nanogram, säger Sabina Litens Karlsson.
Det tolerabla dagliga intaget är den mängd man kan få i sig under lång tid utan att riskera hälsoeffekter. Det nya tolerabla dagliga intaget är baserat på hur bisfenol kan påverka immunförsvaret. Mängderna man kan äta av tomaterna i burkarna som innehåller ämnet är små om man inte ska överstiga gränsen. Väldigt små. För krossade tomaterna som innehåller mest bisfenol A, handlar det om mindre än ett gram tomat om du är ett barn på 15 kilo och lite drygt fyra gram om du är en vuxen som väger 70 kilo.
– Vid de här mängderna finns det inga direkta kopplingar till några sjukdomar. Det man har sett är att det finns en koppling till en viss del av immunförsvaret som man tror kan vara inblandat i utvecklingen av några autoimmuna sjukdomar. Om man får i sig tillräckligt mycket bisfenol A under många år skulle det enligt den teorin kunna öka risken för autoimmuna sjukdomar, säger Sabina Litens Karlsson.
Exempel på sjukdomar det kan handla om är multipel skleros, ledgångsreumatism och psoriasis.
Tenntips
Du ska undvika att spara mat i öppnade konservburkar. Orsaken är att när syre kommer in i burken kan tenn från burken lösas ut i livsmedlet, särskilt om det är surt. Höga halter av tenn i maten kan orsaka magbesvär. Det finns också en risk att bakterier växer till i burken, Att äta konserver från en burk som fått bucklor är dock ingen fara.
Sabina Litens Karlsson tycker inte att det finns anledning att vara orolig om man ätit burktomat med bisfenol A och hon tycker inte heller att man ska kasta bort eventuella burkar som man har i skafferiet hemma.
– Som tur är lagras inte bisfenol A i kroppen, utan försvinner ganska snabbt. Sedan är det så klart bra att få i sig så lite som möjligt av de här ämnena. För att minska intaget gäller samma som för andra oönskade ämnen som finns i vår mat och det är att man ska variera sin kost, vilken typ av mat man äter och välja sorter från olika fabrikat, säger hon.
Efter att Efsa skärpte sitt hälsobaserade värde för det tolerabla dagliga intaget av bisfenol A förra året har EU-kommissionen arbetat för att ta fram nya regler för att minska mängden bisfenol A som befolkningen inom EU får i sig.
– Förslaget som det är nu är att det kommer bli ett förbud mot bisfenol A i livsmedelsförpackningar som till exempel konservburkar, säger Sabina Litens Karlsson.
Under våren ska förslaget skickas på konsultation, vilket innebär att industrin och andra intressenter får ge sin syn på det. Ett beslut kan komma att tas redan innan sommaren enligt Sabina Litens Karlsson.
Bland burkarna är en krossad tomat-sort från en livsmedelskedja undantaget där vi inte hittat bisfenol A. Vi har inte heller hittat bisfenol F, som är ett av de ämnen som kan användas för att ersätta bisfenol A. Däremot innehåller de tomaterna betydligt mer tenn än övriga burkar, dock inte i några nivåer nära gränsvärdet.
Livsmedelskedjan säger att de använder samma plast utan tillsatt BPA i sina burkar. Både i den ekologiska, som inte innehåller BPA, och i den konventionella som gör det.
Plasten till burkarna säljs under namnet BPA-NI som står för att den inte avsiktligt innehåller bisfenol A (BPA är förkortning för bisfenol A och NI för non intentional). Men tillverkarna av plasten kan inte garantera att den inte innehåller någon bisfenol A i form av föroreningar i samband med tillverkningen, vilket vårt test tyder på att den gör i de flesta fall.
Marie Lennartsson, som är hållbarhetsledare på Ica Sverige, skriver i ett svar till Råd & Rön att ”Ica har som krav att bisfenol A inte ska finnas i material i kontakt med livsmedel och vi började fasa ut bisfenol A från samtliga livsmedelsförpackningar för snart tio år sedan.”
Enligt henne ska företagets leverantörer av burktomat inte heller avsiktligen använda bisfenol i sina burkar. Liknande svar har vi även fått från övriga leverantörer i testet som har burktomater.
...