Nötter och frön lyfts av Livsmedelsverket som bra mat eftersom de innehåller nyttiga fetter och protein men även är rika på till exempel magnesium, zink, järn, selen, folat, antioxidanter och fibrer.
Mest forskning finns på nötters nyttighet och här finns en näringsrekommendation på två till tre matskedar per dag. För frön finns inte tillräckligt med forskning för att ge en mängdrekommendation. Men frön kan vara ett bra alternativ till nötter eftersom de innehåller liknande näringsämnen, är billigare och ofta bättre ur en miljö- och klimataspekt.
Solrosfrön kan dessutom odlas i Sverige. De som säljs i butik som livsmedel odlas dock vanligen inte här. De 15 frösorter som vi har med i vårt test kommer oftast från länder som Bulgarien, Tjeckien eller ett ospecificerat land utanför EU. Alla frön är skalade men naturella, det vill säga de är inte till exempel rostade eller saltade. Sju av produkterna är ekologiska.
Även om solrosfrön är nyttiga ska man inte äta för mycket. Anledningen är att de förutom näringen innehåller tungmetaller i form av kadmium och nickel. Båda två plockas upp ur marken av solrosen och hamnar i fröna den vägen. Just kadmium tas upp i större mängd av solrosor och fröna innehåller ofta mer av den tungmetallen än till exempel pumpafrön.
Risk för mögelgift
I nötter och frön finns en risk för mögel. Vi har därför låtit labbet leta efter mögelgifter i form av aflatoxin B1, B2, G1 och G2 samt ockratoxin A. Det sistnämnda hittas inte alls och aflatoxin finns bara i låga nivåer i två av produkterna, GoGreen och Ica Basic.
För kadmium hittar vi halter på mellan 0,12 milligram per kilo i en av fröerna och 0,41 milligram per kilo i fröna från en annan tillverkare. Det betyder att ingen produkt ligger över gränsvärdet som för kadmium är 0,50 milligram per kilo i solrosfrön.
Kadmium stannar i kroppen länge och kan orsaka skador på njurarna och öka risken för benfrakturer. Får man i sig mycket kadmium under lång tid kan det också öka risken för cancer. Det finns ett värde för hur mycket kadmium som anses vara ett tolerabelt veckointag. Det vill säga den mängd man kan få i sig per vecka under en lång tid utan risk för negativa effekter.
...
När det gäller nickel finns det från och med i somras ett gränsvärde för solrosfrön på åtta milligram per kilo. Den gränsen klarar alla frösorter i vårt test utom en. Fröna från en tillverkare innehåller 9,5 milligram nickel per kilo. Enligt företaget fanns fröna på marknaden innan gränsvärdet infördes. Det betyder att de får fortsätta att säljas.
För nickel finns ett tolerabelt maxintag per dag. Räknat utifrån det kan ett barn äta 20,5 gram frön per dag och en vuxen 95,8 gram per dag av dessa frön, vilket motsvarar två respektive nio matskedar frö per dag.
De flesta med nickelallergi reagerar inte på de nivåer av nickel som finns i mat. Det tolerabla dagliga intaget är i stället baserat på en ökad risk för fosterskador och missfall som man har sett i djurförsök.
En orsak till att solrosfrön är nyttiga är att de innehåller en stor andel omättat och fleromättat fett. Om det får ersätta mättat fett i maten minskar risken för hjärt-kärlsjukdom. Det fleromättade fettet i solrosfrön är främst omega-6. Det är ett exempel på ett fett som kroppen inte kan tillverka själv och som vi behöver få i oss genom kosten. Det enkelomättade fettet är omega-9.
Vi har kontrollerat den totala fetthalten i de olika fröna och jämfört med vad tillverkarna anger på förpackningarna. Tyvärr är det många som inte lever upp till kraven på korrekt märkning. De uppmätta värdena för fetthalten i vårt test varierar mellan 56 gram och 66 gram per 100 gram, men variationen för de angivna värdena varierar mellan 47 gram och 60 gram.
Även när det gäller andelen mättat fett missar många av tillverkarna. I vår mätning varierar värdena mellan fem och sju gram per 100 gram, medan de angivna varierar mellan 4,5 och tolv gram. Totalt är det bara sju av de 15 produkterna som får godkänt för sin märkning. För de som missat har vi gett ett avdrag på fem poäng i det samlade betyget.
När vi satt betyg har vi gett ett lägre betyg om andelen mättat fett är högre, men skillnaden mellan de olika fröna är liten.
När det gäller andelen omättat och fleromättat fett finns det dock stora skillnader. En sorts solrosfrö sticker ut med en väldigt låg andel fleromättat fett och ett högt innehåll av enkelomättat fett. Även fröna från två andra tillverkare har mer enkelomättat än fleromättat fett.
...
För att ta reda på hur mycket, eller lite, fröna i testet har härsknat har vi mätt mängden fria fettsyror. När fett bryts ner av värme, ljus eller syre frigörs fettsyror från fettmolekylerna, så mer fria fettsyror indikerar ett mer härsket frö.
Föga förvånande är det också fröna med högst andel fleromättat fett som sticker ut med högst mängd fria fettsyror. När vi låter vår smakpanel testa de olika fröerna i ett blindtest får dessa solrosfrön heller inget toppbetyg för sin smak.
Panelen är något delad i sitt omdöme av fröna. Kommentarerna handlar bland annat om att en sorts frön har en ”bismak av något unket och härsket” och att ”den härskna smaken drar ner betyget”. Men det finns också de i panelen som är mer positiva och tycker att fröna har ”mycket smak”. Ytterligare fyra av fröna i testet får samma smakbetyg. För alla de fröna påpekar panelen att det finns en besk bismak.
Sämst av fröna i testet smakar enligt panelen solrosfröna från en stor butikskedja, där deltagarna bland annat tycker att ”smaken är en aning besk" och att fröna har en ”ganska intetsägande men svag träsmak”.
Bäst smak enligt panelen är det på fröna som har en ”nötig och god smak”.
...