Hoppa till innehållet

Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

16 000 kronor för billigaste begravningen

När Christina Sjöbloms man gick bort ville hon ha en så billig begravning som möjligt. Ändå blev slutnotan hela 16 000 kronor.

Publicerad

Christina Sjöbloms man hade varit sjuk i cancer i några år när han gick bort i höstas. Han avled i hemmet, och Christina Sjöblom och en kvinna från hemsjukvården vakade vid hans sida den sista tiden. När han var borta frågade kvinnan från hemsjukvården om de skulle göra i ordning honom. Först skyggade Christina Sjöblom lite vid tanken på att hantera en död kropp, men de tvättade honom, klädde på honom en skjorta och jeans, som han gillade, och kammade honom.

– Efteråt kändes det bra att vi hade gjort det. Det var inte otäckt, det var fortfarande han, säger hon.

Christina Sjöblom och hennes man var överens om att inte ha någon begravningsceremoni. Deras son dog för 30 år sedan och de upplevde hans begravning som oerhört jobbig.

– Det var rena tortyren och efter det sa jag att jag aldrig tänker gå på en begravning igen, säger Christina Sjöblom.

Christina Sjöblom.

Eftersom de inte ville ha någon ceremoni skulle allt vara så enkelt som möjligt. Enklaste kistan och en urna utan krusiduller. Två ­personer från begravningsbyrån kom för att hämta kroppen och sköta transporten till krema­toriet. Askan ska Christina Sjöblom själv frakta till Göteborg, till sonens grav, någon gång i sommar. Därför fick hon en chock när hon fick räkningen från begravningsbyrån – 16000 kronor. Hur kunde en begravning utan något extra ha blivit så dyr?

Gustav Johansson är begravningsentreprenör vid Wickmans begravningsbyrå i Strömsnäs bruk, som tog hand om Christina Sjöbloms man. Han säger att de alltid ger kunden en priskalkyl och berättar att man kan söka bidrag från kommunen för begravningskostnader. Men samtidigt har de jour dygnet runt, en specialbyggd bil endast för att hämta avlidna, och det kostar.

– Transport från hemmet kostar extra och då är vi alltid två personer. Samma när vi kistlägger. Det handlar om värdighet, säger Gustav Johansson.  

Men Christina Sjöblom tycker att man är i ett underläge gentemot begravningsbyrån, eftersom man inte orkar ringa runt och jämföra priser.

– Jag tycker att de rider på att den som har mist en anhörig är i chock, säger hon.

Ulf Lernéus är förbundsdirektör på Sveriges Begravningsbyråers Förbund och han säger att det blir allt vanligare att folk önskar enkla, billigare begravningar. 2019 var åtta procent av alla begravningar direktkremeringar, det vill säga helt utan ceremoni. Under första halvåret 2020 var siffran 15 procent. Då påverkade pandemin branschen, men det är ändå en ökande trend.

– Den här förändringen går oerhört fort, säger Ulf Lernéus.

Anledningarna är flera – vi har aldrig tidigare haft så många som lever i ensamhushåll, relationerna förändras med nya familjekonstellationer och även samhällsklimatet har ändrats.

Ulf Lernéus.

– För 30 år sen hade man inte kunnat säga att vi inte ska ha någon begravning, det kan man i dag, säger han.

I Christina Sjöbloms fall anser inte Ulf Lernéus att det handlar om en begravning helt utan ceremoni, eftersom hon ska vara med vid urnsättningen. Men han håller med om att kostnaden för Christina Sjöbloms makes begravning är något hög.

– Väljer man de billigaste alternativen och en begravning utan ceremoni kostar det 7000 till 8000 kronor, beroende på var i landet man bor, säger han.

Han säger att priset för kistläggning och byråns arbetskostnader ligger i överkant, men att det kostar extra att hämta en kropp i hemmet. Samtidigt är det svårt att bedöma kostnaden eftersom det beror på hur mycket tid begravningsbyrån har lagt ner.

– Mitt råd är att man ändå ringer runt och jämför priser. Det är stora pengar och som konsument har man ofta inte något begrepp om vad det kostar, säger han.

Den som orkar och vill kan göra mycket själv, från att transportera kroppen till att snickra kista och boka tid för kremering.

– Man får göra allt utom att kremera och gräva graven. Det är oerhört ovanligt att folk vill göra allt själva, men det händer, säger Ulf Lernéus.

Christina Sjöblom tycker att det i efterhand känns skönt att hon gjorde så mycket själv. 

– Jag ångrar inte att jag gjorde i ordning min man. Jag har alltid ångrat att jag inte tittade på min son efter att han gått bort, jag blev övertalad att inte göra det. Jag tog adjö av min man här, säger hon. 

Kostnader vid en begravning

I Sverige betalar alla en begravningsavgift, via skattsedeln. Den täcker kostnaderna för:

  • Gravsättning och kremering.
  • Gravplats i 25 år.
  • Lokal för förvaring och visning av stoftet.
  • Lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler.
  • Transport av kistan från det att den anlänt från bårhuset till dess att kremering/gravsättning ägt rum.
  • Den allmänna skötseln av begravningsplatsen.

Dödsboet betalar/ansvarar för:

  • Kostnader för begravningsbyrå och dödsannons.
  • Kista och eventuell urna.
  • Svepningsarbete – det vill säga att klä på och eventuellt tvätta kroppen.
  • Transport till bårhus där kroppen förvaras fram till svepning eller kistläggning. Kan eventuellt betalas av kommun eller region.
  • Bouppteckningskostnader.
  • Eventuell gravsten.
  • All mat, utsmyckning och eventuell musik till ceremonin.

Detta kan du göra själv

Gör du allt själv får du räkna på kostnader för material till kista och transportkostnader. Riktlinjer för hur en kista och urna ska se ut finns på Sveriges kyrkogårds- och krematorie-förbunds webbplats skkf.se.

Enligt lagen får tiden mellan dödsfall och gravsättning, alternativt kremering, vara en månad. Vem som helst kan förrätta en borgerlig begravningsakt och förläggs ceremonin till en annan plats än den som kyrkan har anvisat kan man få betala hyra för den lokalen.

Så snart som möjligt efter dödsfallet ska Skatte-myndigheten kontaktas för att få ut intyg om kremering eller gravsättning. Därefter får du kontakta kyrkan alternativt krematoriet för att beställa tid för begravning respektive kremering, samt kontakta bårhuset.

Inom tre månader måste bouppteckning upprättas, blankett för det finns på Skatteverket. Inom fyra månader ska den lämnas in och registreras hos Skatte-verket. Läs mer här om hur du gör bouppteckningen själv.

Det går att söka bidrag för begravningen från den avlidnes hemkommun, men dödsboets tillgångar måste vara orörda om du ska skicka in ansökan om ekonomiskt bistånd och/eller dödsboanmälan. Betala alltså inga räkningar ur dödsboet innan du har ansökt om ekonomiskt bistånd.