Hoppa till innehållet
Läs mer

Inte fräscht med silver

Publicerad

Trots kampanjer för att få bort onödigt silver i konsumentprodukter fortsätter metallen att dyka upp i de mest skilda produkter. Nu ökar halten av silver i reningsverken, och risken finns att bakterier utvecklar resistens.

I flera år har debatten kring silver rasat. Tangentbord, tandborstar och tvättmaskiner med silver som antibakteriell agent har lanserats, kritiserats och sedan dragits tillbaka när opinionen mot silver blivit för stark.

Men trots att många företag valt att plocka bort produkter med silver i fortsätter antalet silverberikade produkter att öka. Nu har det gått så långt att man kan se en ökning av silver i avloppsslammet från reningsverken. Sedan fotoindustrin digitaliserades och framkallningen av film minskat har mängden silver i slammet sjunkit kontinuerligt, men nu ser man alltså ett trendbrott i den utvecklingen.

– Det är bekymmersamt eftersom det finns ett mål om att det näringsrika slammet ska kunna återföras till åkrarna i ett försök att minska läckaget av fosfor. Men för att klara det måste vi kunna minska halten silver i slammet med 75 procent, inte öka den, säger Anders Finnson, vice vd på Svenskt Vatten.

Från trosor till miniräknare

Det målet blir svårt att uppnå i och med att silver i dag dyker upp i de mest skilda produkter. Allt från trosor till miniräknare berikas med metallen för att de ska vara antibakteriella. Men frågan är om produkterna verkligen har den effekt som marknadsförs.

Ett företag som säljer kontorsmaterial hänvisar vagt till ”gammal klassisk bacillskräck” på frågan om varför man behöver silverbehandlade miniräknare. Vidare säger företaget att silvret gör räknaren antibakteriell, för att i nästa mening säga att det kan vara bra att ha på arbetsplatser i kräksjuketider, trots att kräksjukan orsakas av ett virus.

– Silver har bara effekt på vissa mikroorganismer, och även om det finns risk att miniräknare eller tangentbord kan sprida smitta finns det i enlighet med de teorier som lagts fram för silvers verkningsmekanism ingen möjlighet att silver skulle kunna fungera mot det virus som orsakar vinterkräksjukan, säger Karin Tegmark Wisell, läkare och chef för enheten antibiotika och vårdhygien på Smittskyddsinstitutet.

Däremot finns det en risk att bakterier utvecklar en resistens mot silver och att dessa bakterier blir korsresistenta, det vill säga även resistenta mot antibiotika.Det är däremot oklart hur aggressiva dessa bakterier skulle vara och om de skulle ha någon egentlig påverkan i sjukvården.

Motverkar dålig lukt

Framför allt är det i tränings- och funktionskläder som silver används för att förhindra att bakterier som sprider dålig lukt får fäste. Haglöfs har silver i flera produkter, och företaget menar att syntetunderställ måste behandlas med någon form av antiodör- behandling, annars går de knappast att använda med tiden.

– Vi har valt silver eftersom vi bedömer det vara den behandling som har minst miljöpåverkan. Tidigare användes triclosan, säger Lennart Ekberg, hållbarhetsdirektör på Haglöfs.

På senare tid har det även börjat dyka upp vanliga t-shirts och skjortor hos Haglöfs som är behandlade med silver. Enligt Lennart Ekberg handlar detta om funktionsskjortor och t-shirts. Han säger att det silver som finns i deras produkter inte läcker ut från kläderna, och om det gör det omvandlas i så fall silvret till silversulfat, som inte är giftigt.

Silverbehandlingen ska alltså göra att kläderna luktar mindre, vilket innebär att man inte tvättar dem så ofta, vilket i sin tur sparar på energi och miljö. Men en ny undersökning som gjorts på Textilhögskolan i Borås antyder att så inte är fallet.

Den visar att det inte är någon skillnad i svettlukt mellan silverbehandlade tröjor och andra tröjor, och enligt enkäter som gjorts tvättar man inte silverbehandlade plagg mer sällan än andra. Silverbehandlade plagg var enligt undersökningen inte heller något som konsumenterna efterfrågade.

Lobby för silver

Debatten om silver går vidare. För tillfället håller Kemikalieinspektionen på att utreda om silver i framtiden ska få användas som biocid (giftigt ämne).

Utredningen görs på uppdrag av EU, och prognosen är att silver förmodligen kommer att tillåtas men med vissa restriktioner. Men de företag som har silverbehandling av produkter som sin affärsidé tänker inte bara stillatigande sitta och se på när deras öde avgörs. De har undersökt möjligheten att dra igång en lobbykampanj med syfte att ”begränsa den svenska Kemikalieinspektionens politiska manöverutrymme”.

Förslag på lobbyaktiviteter är att identifiera och kontakta relevanta forskare att utnyttja som framtida talespersoner och att producera debattartiklar och se till att de kommer ut i media. Sista ordet i silverdebatten är inte sagt på länge.


Text: Annika Berge