Digitala inkastare lockar med pengar i retur

De senaste åren har flera så kallade cashbacksajter lanserats i ­Sverige. Grundidén är att du köper en produkt av en butik som sajten har avtal med. Efter köpet sätts en del av pengarna tillbaka på ditt konto, som en rabatt.

Störst på den svenska marknaden är Refunder, som delvis ägs av Bonnier, som säger sig ha drygt 280 000 medlemmar och avtal med 675 nätbutiker.

För nätbutikerna som har avtal med Refunder är sajten ett riskfritt sätt att marknadsföra sig mot kunder. Butiken behöver bara betala när ett köp genomförts. Refunder får en summa för att företaget skickat kunden vidare, och det är den summan som kunden sedan får del av. Åter­bäringen för Refunders användare ligger på några procent på varje köp.

Traditionellt har prisjämförelsesajter som Prisjakt och Pricerunner stått för en stor del av den typen av inlänkning till olika webbutiker, men enligt Refunder vill många butiker gärna synas på en cashbacksajt där de inte jämförs med andra butiker när det gäller pris.
– Många butiker gillar att synas i ett sammanhang där vi inte bara pratar pris, pris och pris, säger Victor ­Dahlborg, en av Refunders ­grundare.

Han menar att kunder som kommer via hans sajt också är bättre än snittkunden för butiken. Dels handlar de för lite mer, men framför allt ger de upphov till färre returer. Hos modebutiker på webben ligger returgraden på en snittkund enligt Victor Dahlborg på mellan 30 och 35 procent.
– För någon som handlar via oss är den bara 17 procent, säger han.

Teorin är att kunden är mindre benägen att utnyttja sin ångerrätt eftersom han eller hon då också blir av med cashbackpengarna.

Ett liknande upplägg har svenska Wrapp, men i stället för att kartlägga köpen via en webbsida kopplar kunden sitt bankkort till tjänsten. Det betyder att kundens köp kan följas både online och i en fysisk butik. Via Wrapps mobilapp får användaren erbjudande om pengar tillbaka från olika handlare. I stället för en procentsats som hos Refunder bygger de flesta av Wrapps erbjudanden på att du ska handla över en viss summa får att få pengar tillbaka. ­De sätts in direkt på ditt bankkonto.

Aage Reerslev som är vd på Wrapp ser det som ett sätt för konsumenten att kunna tjäna en slant på den personliga informationen som alla inköp genererar.
– Om du spenderar mycket pengar på resor hos ett bolag kan du få fördelar där. Men om du är någon som reser mycket vill du att ­andra bolag också behandlar dig som en ”frequent traveler” och ger dig erbjudanden om pengar tillbaka, säger han.

Wrapp har i dag avtal med bland andra Nordea och Länsförsäkringar Bank med möjlighet för deras kortkunder att ansluta sig till systemet. Men med ett nytt EU-direktiv som är på väg att genomföras, där bankerna tvingas dela med sig av information om kunden vill det, hoppas ­företaget kunna erbjuda sina tjänster till alla bankers kunder.