Hoppa till innehållet

Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Expert: Mjölkbråket onödigt

Vad är bäst, ett glas mjölk eller ett glas vegetabilisk dryck? Ingen har väl missat striden mellan Arla och Oatly, men när vi tittar närmare på frågan finns egentligen inte så mycket att bråka om.

Ett immande kallt glas …  ja, vad ska man välja till kakorna och bullarna?

Oatly hävdar att klimatpåverkan från deras havredryck är mycket mindre än den från mjölk. Arla hävdar att mjölk är nyttigare än vege­tabiliska alternativ. Detta är bara ett par av argumenten som använts i det som kallats för kriget i mjölkdisken. En kamp som i grund och botten givetvis handlar om marknadsandelar. Men frågan är om påståendena stämmer. Går det att säga att mjölk är nyttigare eller att vegetabiliska drycker är skonsammare mot miljön? En som undersökt detta är Gunnar Rundgren, jordbrukskonsult och författare, som tidigare i år skrev rapporten ”Mjölkprodukter och vege­tabiliska alternativ till mjölkprodukter – miljö, klimat och hälsa” på uppdrag av EU-projektet Matlust. Han menar att det inte spelar någon större roll för hälsan om du väljer mjölk eller ett vegetabiliskt alternativ.
– Vi hittade inga avgörande skillnader i ­effekten på hälsa mellan mjölk och vegetabiliska alternativ i rapporten, säger Gunnar Rundgren.

Gunnar Rundgren är jordbrukskonsult och författare till rapporten ”Mjölkprodukter och vege­tabiliska alternativ till mjölkprodukter – miljö, klimat och hälsa”. Foto: Jan-Åke Eriksson.

I rapporten konstateras att det inte finns några starka skäl att dricka eller undvika vare sig mjölk eller vegetabiliska alternativ. Han poängterar i stället att det främst är kostens totala samman­sättning som avgör om du får i dig det du be­höver, snarare än specifika födoämnen. Han säger också att det är svårt att ge generella råd om vad som är bäst. Som exempel nämner han behovet av protein. Mjölk och sojadryck innehåller mycket protein. Samtidigt får många svenskar redan i sig mycket protein, alltså avgör dina personliga behov vad du bör välja.
– Om du är vegetarian kan det vara värdefullt med en dryck med högt proteininnehåll, men får du ändå i dig proteiner från kött eller fisk spelar det mindre roll, säger Gunnar Rundgren.

Proteinet spelar även roll när vi tittar på vilken klimatpåverkan de olika dryckerna har. Vid en första anblick talar siffrorna till havredryckens fördel. I Sverige kan vi producera mer havredryck per hektar åkermark än mjölk.
– Räknar vi bara per liter är havredrycken bättre än mjölk. Men tar vi hänsyn till att proteininnehållet i mjölk är mycket högre blir det mycket jämnt mellan havredryck och mjölk, säger Gunnar Rundgren.

Och tar vi in sojadryck i ekvationen är den, tack vare sitt höga proteininnehåll, bättre än både mjölk och havredryck, eftersom utsläppen av växthusgaser i sojaodling och vid produktionen av sojadryck är låga. Däremot bidrar odlingen av soja inte till biologisk mångfald eller god markvård, enligt Gunnar Rundgrens rapport.

Vilka slutsatser vi landar i beror alltså mycket på hur vi räknar och vad vi tycker är viktigt. Gunnar Rundgren menar att debatten till stor del förs med värderingar som man försöker få att låta som fakta. Men han påpekar att det är väldigt subjektivt vad som är värst.
– Vissa kämpar helst mot koldioxid­utsläpp, andra mot bekämpnings­medel och ytterligare andra mot djurhållning, säger Gunnar Rundgren.

Han pratar snabbt och engagerat. Även om frågan om mjölk eller vegetabilisk dryck är komplex och uppenbarligen har flera möjliga svar har ­Gunnar Rundgren två ­bestämda åsikter i frågan.
– Den bästa måltidsdrycken ur ett klimat­perspektiv är vanligt kranvatten. Och det är viktigare ur ett hållbarhetsperspektiv att välja ekologiskt än att välja mellan mjölk eller ­vegetabiliska ersättningar, hävdar han. 

 LÄS MER: Råd & Rön testar 12 sojadrycker

 

Det innehåller dryckerna

Mellanmjölk

Energi: 94 kcal
Protein: 7 g
Fett: 3 g
Kolhydrat: 10 g
Kalcium: 240 mg
D-vitamin: 2 μg
B12: 1,2 μg
Cirkapris liter: 10 kr

Innehåll: Mjölk och vitamin D.

Miljöpåverkan
Kor producerar mycket metan, som är en växthusgas. Användning av veterinärmedicinska produkter kan utgöra miljöproblem och bidra
till antibiotikaresistens.

Havredryck

Energi: 92 kcal
Protein: 2 g
Fett: 3 g
Kolhydrat: 13,4 g
Kalcium: 240 mg
D-vitamin: 3 μg
B12: 0,8 μg
Cirkapris liter: 20 kr

Innehåll: Vatten, havre, rapsolja, surhets­reglerande medel, kalcium, salt och vitaminer.

Miljöpåverkan
Utsläppen är låga både i odling av havre och i produktion av havredryck. Tar man hänsyn till protein­innehåll hamnar de i samma storleksordning som mjölk.

Sojadryck

Energi: 78 kcal
Protein: 6 g
Fett: 3,6 g
Kolhydrat: 5 g
Kalcium: 240 mg
D-vitamin: 1,5 μg
B12: 0,76 μg
Cirkapris liter: 27 kr

Innehåll: Vatten, sojabönor, kalcium,
surhetsreglerande medel, salt och vitaminer.

Miljöpåverkan
Utsläppen är låga både i odling av soja och i
produktion av sojadryck. Sojabönan fixerar
kväve biologiskt, vilket gör att den inte
behöver konstgödslas.

Mandeldryck

Energi: 48 kcal
Protein: 1 g
Fett: 2,2 g
Kolhydrat: 6 g
Kalcium: 240 mg
D-vitamin: 1,5 μg
B12: 0,76 μg
Cirkapris liter: 30 kr

Innehåll: Vatten, mandel, kalcium, salt, stabiliseringsmedel och vitaminer.

Miljöpåverkan
Mandel odlas kommersiellt i torra områden med konstbevattning. Vattenförbrukningen är mycket hög. Dessutom används konstgödsel och bekämpnings­medel i odlingarna.