Framtidens mat kittlar dödsskönt i kistan

Myrorna smakar syrligt, med en tydlig krispighet. Ganska gott, förutom att myrdelarna likt hallonkärnor tenderar att fastna i tänderna. Nästa rätt som serveras på det seminarium om framtidens mat som EU organiserar i Bryssel är en slags röra av bilarver som serveras mellan två minitostadas. Röran har kryddats med mexikanska smaker, och ovanpå ligger ett korianderblad. Vanligtvis mina favoriter, men den här gången är det svårt att bortse från att det är larver jag äter. Svårast att svälja är nog ändå gräshoppssoppan, en klar soppa med klimpar. Det hela pryds av blad från ätliga blommor, men den tjusiga anrättningen lurar ingen – det är ändå gräshoppssoppa. Själva soppan smakar buljong, men klimparna är svårast, de löser liksom upp sig och fastnar överallt i munnen.

I dag är det inte tillåtet att sälja insekter som mat i Sverige, men det kan komma att ändras. I oktober 2015 röstade EU-parlamentet om att uppdatera den förordning som reglerar så kallad novel food, ny mat på marknaden. Den nya förordningen gör lättare att introducera nya livsmedel inom EU. Framför allt blir det lättare att introducera livsmedel som har ätits länge i andra länder, som till exempel insekter.

Är citrussmakande myror framtidens mat?

– Ni kallar det novel food, vi kallar det traditionell mat – vi har ätit insekter i århundraden. Även potatis, tomater, choklad och jordnötter var en gång nya livsmedel som kom till Europa från Sydamerika, säger Jorge Rueda Sousa, från den mexikanska ambassaden i Belgien.

Han hoppas att den nya förordningen ska göra det lättare för producenter i Mexiko att få exportera livsmedel till Europa.

– Chiafrön har konsumerats av azteker och mayaindianer i ett par tusen år. I dag är det tillåtet att sälja chiafrön i bröd och müsli, men inte i juicer, så som det traditionellt intas i Mexiko, säger han.

Utöver insekter kan novel food även vara helt nya livsmedel gjorda på alger och mikroorganismer, kött som har odlats i cellkultur, kött från klonade djur eller mat som har tagits fram med hjälp av nanoteknologi.

– Jag tror att insekter kan attrahera europeiska konsumenter, eftersom det är ett hållbart alternativ. Och även andra traditionella matprodukter, som chiafrön, kan fungera. Men mat som produceras med ny teknologi tror jag får det svårare, säger Camille Perrin, från den Europeiska konsumentorganisationen BEUC.

Från industrin hävdar man att den nya maten kan främja människors hälsa, till exempel produkter med nya egenskaper, som kolesterolsänkande margarin, och mat som kan produceras mer hållbart. Men på BEUC är man inte säker.

– I den nya förordningen har man missat att ta in ett krav på att den nya maten ska vara nyttig. I lagen om tillsatser finns kravet att tillsatserna ska vara säkra och att de ska vara till nytta för människor. Men i den nya förordningen om nya livsmedel står det bara att de ska vara säkra, och inte att de ska vara nyttiga, säger Camille Perrin.

Camille Perrin menar att mycket av den nya maten som har introducerats på marknaden snarare är bra för företagen än för konsumenterna.

– Margarinet som påstås sänka kolesterol har i studier inte visat sig ha någon effekt på hjärt- och kärlsjukdomar. Konsumenter luras att spendera pengar på något som de inte har någon nytta av, säger hon.