Hård debatt om jätteräkan

Odlingen av jätteräkor – eller tigerräkor, gambas eller scampi, som de också kallas – har länge kritiserats för att vara miljöförstörande. I höstas kom Naturskyddsföreningen ut med en rapport som avslöjade hur lokalbefolkningen och miljön lider av odlingen av både ekologiska och vanliga jätteräkor i Ecuador och Bangladesh.

I samband med rapporten gick Naturskyddsföreningen ut och kritiserade bland annat Ica och Coop för att de fortfarande säljer jätteräkor. Coops ekologiska jätteräkor levde inte alls upp till måttet, och rådet var att alla jätteräkor, även ekologiska, skulle bojkottas. Det fick Louise Ungerth att reagera – nog måste det finnas någon odling av jätteräkor som är okej? Nej, menade Mikael Karlsson, och debatten var i gång. Råd & Rön lät de båda debattörerna mötas.

Mikael Karlsson: Det finns ett mycket starkt vetenskapligt stöd för att odling av jätteräkor är bland det sämsta man kan göra för ett ekosystem. Därför tycker Naturskyddsföreningen inte att man ska äta, köpa eller leverera jätteräkor. Alls.

Louise Ungerth: Jag håller med om att odling av jätteräkor inte är bra. Men nu pågår den på enorma arealer, och då tror jag att det är viktigt att försöka få bort det värsta och satsa på system som är mer hållbara. Jag tror tyvärr inte att odlingen av jätteräkor kommer att försvinna.

MK: Om den försvinner helt eller inte har inget att göra med om man säger nej till den. Jag tror mycket väl att vi kan få bort jätteräkorna från dagligvaruhandeln, det betyder inte att vi tror att det automatiskt får bort odlingarna från hela världen. Med sådana krav på sig själv blir man handlingsförlamad. Det finns andra saker som handeln säger nej till, till exempel burhöns. Coop säger nej till det, även om alla burhöns i hela världen inte kommer att försvinna för det. Det gäller att ta sitt moraliska ansvar.

LU: Jag besökte ekologiska odlingar av jätteräkor i södra Vietnam som verkade fungera. Där fick jag lära mig att man har avverkat mangroveskogen för virkets skull, och i kriterierna för ekologisk odling av jätteräkor ingår det att man måste återplantera mangrove. Man får heller inte tillföra något foder, kemikalier eller antibiotika, utan födan kommer från tidvattnets flöde.

MK: Men huvudproblemet med ekologiska odlingar är att om man går ner i intensitet, och använder mindre antibiotika och kraftfoder, så krävs det mer yta. Då ökar problemet. Det är samma sak med ekologiskt lantbruk. Men i Sverige får man då pluseffekten att det håller landskapen öppna. Med jätteräkodlingar finns bara negativa effekter. Det finns ingen anledning till att äta dessa räkor, vi har räkor i våra egna hav.

LU: Men odlingarna är redan där, och mangroveskogarna är redan skövlade. Då måste det ju vara bättre att återplantera, med olika sorters mangrove för biologisk mångfald, för att få till en bättre utveckling än som det ser ut i dag. Det finns forskare som tror på detta, och det är trots allt en försörjning för människor.

MK: Forskare har tittat på den samhällsekonomiska nyttan med att bevara mangroveskog kontra räkodling. De som odlar räkorna och säljer dem, det är klart de tjänar på det. Men gör man en samhällsekonomisk bedömning är det en stor förlust för samhället med räkodlingar.

LU: Men hur ska man få mangroven att växa tillbaka? Hur ska man försöka återställa det hela så mycket som möjligt? Ecuador, det land ni undersökte, är kanske inte det rätta landet att köpa räkor ifrån.

MK: Återplanteringskravet som finns i ekologisk odling följs inte, de säger själva att det är för dyrt att återplantera. På de odlingar som vi fått besöka har några vakter sagt att de skjuter på folk som fiskar i floderna utanför odlingarna. Det är ett fullständigt rättslöst tillstånd.

LU: Ord står mot ord i det här fallet. Jag tycker att man ska sluta sälja de ecuadorianska räkorna till dess man har gått till botten med vad som har hänt. Men man ska inte sluta sälja ekologiska räkor helt. Det pågår mycket forskning världen över för att ta fram mer hållbara, ekologiska och halvintensiva system för odling av jätteräkor.

MK: När ord står mot ord måste man ta ställning. Vi gör det. Och man ska restaurera och återplantera mangroveskogen. Men man ska inte låta bli att restaurera en del av ytan på grund av vår lyxkonsumtion av jätteräkor, när vi har helt andra matprodukter att äta. Restaurera allt, inte minst av klimatskäl.

LU: Jätteräkodlingen kommer att bestå, vare sig vi vill eller inte. Det finns restauranger som aldrig kommer att sluta sälja jätteräkor. Jag var på en härom dagen där det banne mig var jätteräkor i varannan rätt. Om vi kan få fram jätteräkor i ekologiska system, då kan de restauranger som absolut vägrar att ta bort jätteräkor se att det i alla fall finns alternativ. Finns det inga alternativ kommer jätteräkodlingarna att fortsätta på det mest vedervärdiga vis.

MK: Vi har vi inte sett något exempel på att det fungerar. Det är svårt att upprätthålla produktionen om man inte tar upp ny mark. Det kan finnas mycket små, extremt extensiva dammar, men det räcker inte för att mätta ens den svenska marknaden. Ekologiska jätteräkor skapar och upprätthåller en efterfrågan, det skrivs recept och kokböcker där de ingår som ingrediens. I dag ställer fler och fler kockar, kokboksförfattare, grossister och restauranger upp på att jätteräkorna ska bort.

Text: Annika Berge