Hoppa till innehållet
Läs mer

Så övervakas du på internet

Alla internetsidor du besöker, varje sökning och tangentklickkan övervakas av andra. Flera amerikanska konsumentorganisationer anser att det har gått för långt och vill ha starkare lagar för att skydda privatlivet.

Publicerad

Kön till registreringen för aktieägare till Googles årliga stämma ringlar lång på den soliga parkeringsplatsen i Mountain View i Kalifornien. Några av deltagarna fördriver tiden med att lösa korsord eller läsa medhavda dokument. Plötsligt dyker en grupp mimare i vita träningsoveraller upp och tränger sig in bland gästerna.

Med förstoringsglas som rekvisita och överdrivna mimgester som teknik läser de över deltagarnas axlar, lyssnar på deraskonversationer och försöker se vad de skriver på sina smarta telefoner. De flesta av deltagarna skrattar åt tilltaget, men några reagerar med ilska. Flera försöker dölja sig från pressfotografernas kameror.

– Om någon gjorde så här i verkliga livet, läste vad du skrev, registrerade alla köp, skulle det vara obehagligt. Det skulle kallas stalking. Men det händer hela tiden på internet. Det är internetföretagens affärsidé, säger John Simpson från konsumentorganisationen Consumer Watchdog .

Någon läser över din axel

Det är Consumer Watchdog som står bakom tilltaget med mimarna på konferensen. Syftet är att illustrera den övervakning som sker på internet. För det finns hela tiden någon som läser över din digitala axel på internet – vilka sidor du besökt, vilka sökningar du gjort och vilka artiklar du läst. Det gäller inte bara Google, utan övervakningen görs även av andra företag. John Simpson säger att Consumer Watchdog väljer att attackera Google eftersom de är störst.

– Filosofin bakom att attackera Google är att om man får dem att ändra sig följer de andra efter, säger John Simpson. Kanske har du märkt att något du sökt efter på internet, till exempel ett hotell på en semesterort, senare dyker upp som reklam för hotell på just den orten på andra sidor du besökt senare – då har du sett lite av resultatet av den här övervakningen.

Varje gång du besöker en internetsida sparas en textfil, en så kallad kaka (cookie), på din dator. Kakorna kan användas för att göra webbsidan smidigare att använda, men de kan även användas för att samla in information om dig. Det görs bland annat av så kallade tredjepartskakor, det vill säga kakor som skickas ut från någon annan än den som har själva webbsidan, till exempel en annonsfirma.

– När man rör sig runt på nätet följer kakan med. På så sätt kan webbläsaren skapa en bild av vem du är och anpassa den reklam som visas efter det, säger Ashkan Soltani, som är en oberoende researcher och konsult i privat- och säkerhetsfrågor.

– Om man jämför med verkliga livet är det som att någon följer efter dig varje gång du går in i en affär. Om du till exempel går in på Gap och köper kläder och sedan går in på Starbucks och köper kaffe kan den här personen sedan gå före in i nästa affär du besöker och säga att här kommer en person som är intresserad av kläder och kaffe. Då kan affärsinnehavaren möblera runt anpassat efter det, säger Ashkan Soltani. Den här bevakningen har på senare år blivit allt vanligare.

– Just nu pågår ett slags guldrusch inom informationsbranschen. Förr brukade en publikation som New York Times ha en eller två kakor, nu är det dussintals, säger Justin Brockman, Center for Democracy and Technology, en konsumentorganisation i Washington DC.

Google akiteägare

Jobbar för strängare lagar

Nyligen gick samtliga EU:s dataskyddsmyndigheter ut och kritiserade Google för deras sätt att hantera personuppgifter. I USA arbetar många konsumentorganisationer för att det ska finnas strängare lagar som reglerar insamlandet av information och hur vi bevakas på internet. Många användare och organisationer är oroade över hur informationen används.

Till exempel befarar de att den kan hamna hos försäkringsbolag eller kreditinstitut och göra så att ens premier förändras. I USA har försäkringsföretag testat system där olika personer erbjuds olika livförsäkringar, beroende på förväntad inkomst. Informationen kan även orsaka problem genom att en felaktig bild om konsumenten skapas.

Susan Grant på Consumer Federation of America berättar om en kollega som köpte ett par speciella glasflaskor, som han skulle använda till förvaring av askan av en vän som gått bort. Efter det fick han massor av reklam från företag som ville sälja cannabisrelaterade produkter, då dessa flaskor tydligen används mycket av folk som odlar cannabis.

– Det här hade ju kunnat sluta olyckligt om han använt en jobbdator, eller kanske delat sin dator med någon annan. Poängen är att slutsatser dras om dig som kanske inte ens stämmer utifrån de spår du lämnar, och du vet inte hur den här informationen används. Sedan kanske statliga myndigheter börjar titta i detta, någon som letar efter tecken på trubbel, säger Susan Grant.

– Övervakningen är dessutom obehaglig eftersom den är dold och svår att stoppa. De följer dig även om du har sagt åt dem att inte göra det. Och när informationen en gång är insamlad finns den där för lång tid. Den används för att sälja bättre reklam, men vad händer om den hamnar i fel händer? säger Ashkan Soltani.

Do not track

På parkeringsplatsen i Mountain View börjar Googles representanter bli irriterade. John Simpson tar det hela med ro och berättar för kön hur de ska göra för att slippa de efterhängsna mimarna.

– Om ni ger oss ett meddelande om att inte följa er, ”do not track”, så respekterar vi det. Annars är det fritt fram, fortsätter han.

Do not track är en teknologi som gör det möjligt för internetanvändare att avsäga sig bevakning och att bli följda på internet. Do not track-systemet är helt frivilligt, och det är upp till företagen själva om de vill följa det eller inte.

Det finns flera fall där företag gått över gränsen och bevakat trots att de inte haft tillåtelse. Tidigare i år fick till exempel Google betala ut rekordböter för att de spårat folk som använder webbläsaren Safari, trots att Safaris grundinställning är att det inte ska ske.

Ashkan Soltani säger att han flera gånger har hittat bevis på att företagen bevakar mer än vad de säger. Exempel på det är kakor som återskapar sig själva trots att användare har försökt slänga bort dem.

– Varje gång säger företagen att det var en ”bugg”, men det är alltid en bugg som arbetar till företagens fördel, säger han.

Text: Annika Berge