Hushållspapper är en räddare i nöden när morgonkaffet hamnat över hela köksbordet eller när kladdiga matrester ska plockas upp ur vasken. Men om du använder pappret till att låta fettet rinna av bacon eller för andra matlagningsbestyr gäller det att välja rätt sort. Alla är nämligen inte avsedda att användas tillsammans med livsmedel.
I vårt test har vi valt ut 16 hushållspapper, åtta som är tillverkade av nyfiber, sex av returpapper och två som består av en mix av de två. Varumärkena är livsmedelskedjornas egna, lågprisvaruhusen Rustas, Julas och Ö&B:s samt Lambi och Serla. Alla produkterna är miljömärkta med antingen Svanen eller EU Ecolabel.
Ett hushållspapper ska både kunna suga upp mycket vätska och helst också göra det kvickt. Vårt labbtest visar att det skiljer en del mellan de olika produkterna. Mest vätska per gram papper lyckas ett hushållspapper suga upp - 11,7 gram. Men det räcker inte för att vinna grenen eftersom det finns andra papper som gör jobbet snabbare. Högst betyg för sin uppsugningsförmåga får i stället fyra andra av hushållspappren i testet. Alla är av nyfiber. Av de återvunna papperna är det bara ett hushållspapper som kommer i närheten när det gäller uppsugningsförmåga.
Trots att returpappren är sämre på att suga upp vätska är kostnaden för att suga upp en deciliter vätska ofta densamma eller lägre jämfört med den för nyfiberpapper. Dyrast i testet är nyfiberpappret där du får betala 86 öre för den mängd papper som går åt för att suga upp en deciliter vatten. Billigast är hushållspappret som kostar 46 öre för samma mängd vatten.
När du torkar upp ditt utspillda morgonkaffe vill du att hushållspappret ska hålla ihop och inte sluta som en kladdig massa. Då krävs att pappret är tillräckligt starkt både på längden och tvären gentemot fiberriktningen även i vått tillstånd. Det är viktigt också för att det ska gå att riva av pappret med våta händer.
I den här delen av testet klarar sig returfiberpappren bättre. Svagaste pappret är en sort som innehåller hälften nyfiber och hälften returfiber.
Labbet har också testat om pappren luddar av sig och det gör de. Betygen blir låga. Idel ettor och tvåor förutom för tre sorters papper som inte släpper lika mycket ludd som övriga produkter.
Vi har också låtit en panel med nio konsumenter ge sitt omdöme, bland annat kring hur lätt det är att riva av ett ark och hur väl pappret rivs av i perforeringen mellan arken. I paneltestet sticker ett hushållspapper ut med lägsta möjliga betyg för hur perforeringen fungerar.
För att ta reda på om papperna har någon otrevlig lukt har vi låtit en tränad panel lukta på produkterna. Doftprovet har gjorts direkt när förpackningen öppnas och sedan också efter 24 timmar.
Labbet har också kontrollerat om pappret innehåller mögel, bakterier eller jäst.
När det gäller mögel klarar sig alla produkterna galant. Jäst och bakterier hittar vi i flera av papperna, men det behöver inte nödvändigtvis vara ett stort problem. Samma typ av mikroorganismer kan finnas på många ställen i köket och på dina händer.
Labbet har också testat om pappret släpper ifrån sig antibakteriella ämnen som det kan ha behandlats med, men det är det ingen av produkterna som gör.
I tillverkningsprocessen för hushållspapper används ofta optiska vitmedel och i returpapper kan de också följa med från återvunnet papper. I vårt test är det två produkter som läcker vitmedel.
Optiska vitmedel kan migrera över till mat som kommer i kontakt med pappret och också bli ett svårnedbrytbart miljögift om det kommer ut i naturen.
Bisfenoler är en annan förorening som kan hamna i returpapper via det återvunna pappret. De kan till exempel påverka reproduktion och immunförsvar och de misstänks också vara inblandade i utvecklingen av vissa autoimmuna sjukdomar. I vårt test hittar vi varierande halter av bisfenol A och bisfenol S i alla produkter gjorda på returfiber. Absolut mest av båda föroreningarna finns ett hushållspapper från stor hemfixarkedja.
Bisfenol är fettlösligt och risken är stor att det vandrar över från hushållspappret, särskilt till fet mat om de kommer i kontakt. Just risken för att föroreningar migrerar över till livsmedel är en anledning till att Livsmedelsverket rekommenderar att inte använda papper med returfiber tillsammans med mat. De återvunna pappren är heller inte märkta med glas- och gaffelsymbolen som ska finnas på material som kan användas i kontakt med livsmedel. Den märkningen finns dock på alla nyfiberpapper, förutom Coop Xtra.
Tre av nyfiberpapperna, Delicate, Lambi och Refin, har dock tillägget ”for wiping” (för avtorkning) under sin glas- och gaffelsymbol. Det betyder att pappret bara är avsett att användas för att torka upp livsmedel, inte för att vara i långvarig kontakt med dem.
Att följa råden om att inte använda återvunnet papper tillsammans med mat är klokt. Vi har låtit labbet testa att använda hushållspapper i samband med tillagning av bacon. I värsta scenariot läcker så mycket BPA över att du bara kan äta en smula av fläsket innan du når upp till den mängd BPA du bör få i dig som mest per dag över lång tid utan att riskera påverkan på hälsan.
...